En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Digitalisering av svensk skola är ett aktuellt ämne inom forskning och något som påverkar lärare och elevers vardag i skolan, främst i form av införandet av 1:1. Forskning visar att elever i högstadieålder befinner sig i en kritisk utvecklingsfas av de exekutiva funktionerna. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger på högstadiet ser på elevdatorer i undervisningen av elever i svårigheter relaterade till exekutiva funktioner. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med nio pedagoger. Den insamlade empirin har efter transkribering bearbetats genom tematisk analys utifrån studiens frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter i form av valda begrepp ur läroplansteori och ur TPACK-modellen. Därefter har resultatet diskuterats utifrån tidigare forskning och specialpedagogiska perspektiv. Slutsatsen är att adekvat digital kompetens hos pedagoger är en förutsättning för skapande av goda inkluderande lärmiljöer, vilket i nuläget är ett fält som behöver utvecklas och beforskas vidare.

Bakgrund: Höftfraktur hos äldre är en vanlig anledning till inläggning på ortopediska avdelningar. Att som äldre patient vårdas på sjukhus är associerat med negativa hälsoeffekter då det påverkar förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL), ADL är grundläggande för att en patient ska kunna klara sig hemma utan stöd från vården. Under vårdtiden behöver denna förmåga bedömas i syfte att skapa rätt omvårdnadsåtgärder för att bibehålla patientens ADL, samt sträva efter att dessa aktiviteter utförs självständigt. Syfte: Identifiera vilka åtgärder som kan främja äldre patienter till bibehållen ADL efter genomgången höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: “Tidig mobilisering”, “Personcentrerad rehabilitering”, “Stöd för att optimera näringsintaget” samt “Användandet av mätinstrument”. För att beskriva ADL användes flera mätskalor som gav information om patientens utgångspunkt och effekten av rehabilitering. Patienter som mobiliserades tidigt efter operationen hade en minskad risk för komplikationer och därmed hade patienten större möjlighet att återhämta sin personliga ADL-förmåga. Välutbildad vårdpersonal gav personcentrerad och tydlig information, vilket gjorde att rehabiliteringsplanen följdes. Ytterligare information om patientens näringsintag behövde införskaffas för att kunna optimera rehabiliteringen, då patienterna led av otillräcklig näringstillförsel. Konklusion: För att hjälpa patienten till bibehållen ADL under vårdtiden behövs kontinuerlig personcentrerad information från vårdpersonalen, när personal är välutbildad finns det bättre möjlighet för patientinvolvering. Detta kan uppmuntra till att omvårdnadsåtgärderna utförs och följs av patienten. Näringsintaget behöver identifieras och observeras för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring och få ut det mesta av rehabiliteringen. / Background: Hip fracture among elderly is a common reason for patient admission to orthopedic wards. Being treated in a hospital as an elderly patient is associated with adverse health effects, as it affects their ability to perform activities of daily living (ADL). ADL is fundamental for patients to manage at home without support from caregivers. During hospitalization this ability needs to be assessed in order to create the right nursing measures to maintain the patients ADL, as well as strive for these activities to be performed independently. Aim: Identify which measures can promote elderly patients to maintain ADL after undergoing hip surgery. Method: A general literature study was used to answer the purpose. Results: The results are comprised of four themes: "Early mobilization", "Person-centered rehabilitation", "Support for optimizing nutrient intake” and “The usage of measuring instruments”. To examine ADL, several measurement scales were used that provided information about the patient's starting point and the effect of rehabilitation. Patients who were mobilized early after surgery had a reduced risk of complications and thus the patient had a greater opportunity to regain their personal ADL ability. Well-trained staff provided person-centered care and clear information, which meant that the rehabilitation plan is followed. Additional information about the patient's nutritional intake needed to be obtained in order to optimize rehabilitation, as the patients suffered from insufficient nutritional supply. Conclusion: To help the patient to maintain ADL during the care period, continuous person-centered information from the care staff is needed, when the staff is well trained, there is a better opportunity for patient involvement. This can encourage the nursing measures to be performed and followed by the patient. Nutritional intake needs to be identified and observed in order for the patient to get enough nutrition and get the most out of the rehabilitation.

Historiskt sett har forskning fokuserat på de fysiska förmågorna inom idrott. På senare tid har forskare dock börjat att intressera sig mer för de kognitiva aspekterna inom idrott, framför allt inom lagsport. En idrott som spelas i ett högt tempo och möjligtvis ställer krav på kognitiva förmågor och uppmärksamhetsfunktion är ishockey. Frågan är därför om ishockeyspelare har kognitiva egenskaper som skiljer sig från personer i allmänhet?  Denna studie undersökte de exekutiva funktionerna hos ishockeyspelare och jämförde resultaten mot ett urval ur normalpopulationen. De exekutiva funktioner som undersöktes i denna studie var impulskontroll, kognitiv flexibilitet, och uppdatering av arbetsminne. Deltagarna delades in i två grupper. Den ena gruppen bestod av 18 ishockeyspelare på olika nivåer, 12 kvinnor och 6 män, med en medelålder på 23,4 år (SD=4,46). Den andra gruppen vilken representerades normalpopulationen bestod av 22 individer, 9 kvinnor och 13 män, med en medelålder på 25,5 år (SD=3,99). [DS1] [KS2] Samtliga deltagare fick besvara en enkät med bakgrundsfrågor samt genomföra totalt fem kognitiva tester. Testerna som genomfördes var ett Flanker test, ett Local-Global test, ett 3-back test, samt två hockeymodifierade versioner av Flanker och 3-back. Först genomfördes deskriptiva analyser, sedan en Pearson korrelationsanalys och till sist envägs-ANOVAs. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan ishockeyspelare och övriga deltagare i något av de kognitiva testen. Resultaten från denna studie tyder därför på att det inte finns någon skillnad mellan ishockeyspelare och normalpopulationen i impulskontroll, kognitiv flexibilitet och arbetsminne. Framtida studier bör undersöka om det finns andra kognitiva förmågor än de som undersöktes i denna studie som särskiljer hockeyspelare från personer i allmänhet, samt om sportslig nivå eller spelarens position kan spela en roll. / Historically, science has mainly focused on physical abilities in sports. However, in recent years researchers have started to focus also on cognitive abilities, especially within team sports. One sport which is played in a fast pace and which potentially can be demanding for cognitive and attentional abilities is ice hockey. It begs the question, does ice hockey players have cognitive abilities that differ from people in general? This study investigated executive functions among hockey players and compared them to the results of the normal population. The executive functions investigated were inhibition, cognitive flexibility, and updating of working memory. Participants were divided into two groups. One group consisted of 18 ice hockey players at different professional levels, 12 women and 6 men, with an average age of 23,4 years (SD=4,46). The other group that represented the normal population consisted of 22 individuals, 9 women and 13 men, with an average age of 25,5 years (SD=3,99).[DS1] [KS2]  All participants answered a survey containing background questions and conducted five cognitive tests. The cognitive tests were Flanker, Local-Global, 3-back and lastly two hockey modified versions of the Flanker and 3-back test. First, descriptive analyses were conducted, secondly Pearson correlations, and lastly one-way ANOVAs. Result showed no significant difference between hockey players and the normal population on any of the cognitive tests. Therefore, results from this study suggests that there are no differences between ice hockey players and the normal population in inhibition, cognitive flexibility and working memory. Future studies should investigate if there are other cognitive abilities than those included in this study that differentiate hockey players from the normal population, and investigate if level of expertise and the players position may play a role.

Patients diagnosed with schizophrenia (SZ) show major deficits in cognitive functioning andsleep spindle activity. As much indicates that sleep spindle activity is related to cognitive performance, this literature review intended to investigate the degree of their relationship inpatients with SZ. The eligible criteria for the studies were that they measured sleep spindle activity and cognitive functioning in patients with SZ and included a non-clinical controlgroup. Studies with comorbid diagnoses were excluded. Searches were conducted between the 5th and 6th of March 2023 on PsycINFO, PubMed, Web of Science, and Medline databases. Seven studies met the eligibility criteria. The studies were written in English and published between 2007 and 2022. The quality of the studies was assessed using the JBICritical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. The results were synthesized by following a structured narrative and tables. The total number of participants with SZ was 141 and 149 in the non-clinical control group. The age of the participants ranged between 18 and 65 and were mainly men. Patients with SZ showed significantly reduced sleep spindle activity and cognitive performance compared to the control group. Several studies found positive correlations between cognitive performance and spindle density inboth groups. Some correlations were only significant for patients with SZ, indicating thatsleep spindle activity affects cognitive performance up to one point. A suggestion for further studies is to investigate the possibility to assess cognitive impairments in patients with SZ by inducing sleep spindle density. / Patienter diagnostiserade med schizofreni (SZ) uppvisar nedsättning i både kognitiv förmåga och aktiviteten av sömnspindlar. Då mycket tyder på att sömnspindlar är relaterade till kognitiv prestation, så ämnade denna systematiska litteraturstudie att undersöka denna relation hos patienter med SZ. Kriterierna för kvalificering var att studierna utförde mätningar av sömnspindel aktivitet och kognitiv förmåga hos patienter med SZ, samt inkluderade en frisk kontrollgrupp. Studier med komorbida diagnoser exkluderades. Litteratursökningar utfördes mellan den 5e och 6e mars 2023 på databaserna PsycINFO,PubMed, Web of Science, och Medline. Det var 7 studier som uppfyllde kriterierna. Studierna var skrivna på engelska och var publicerade mellan år 2007 och 2022. Kvaliteten av de inkluderade studierna bedömdes med JBI Critical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. Resultaten syntetiserades med ett strukturerat narrativ och tabeller. Det totala antalet deltagare med SZ var 141 och 149 i kontrollgruppen. Deltagarna var främst män mellan 18 och 65 år. Deltagarna med SZ visade signifikant lägre sömnspindel aktivitet samt kognitiv prestation jämfört med kontrollgruppen. De flesta studierna fann signifikanta positiva korrelationer mellan spindeldensitet och kognitiv förmåga för både SZ och kontrollgruppen. Vissa resultat var endast signifikanta för patienter med SZ vilket tyder på att sömnspindel aktivitet endast påverkar kognitiv prestation upp till en viss nivå. Förslag för framtida studier är att undersöka möjligheten att inducera spindeldensiteten hos patienter medSZ för att förhöja den kognitiva förmågan.

Previous investigations into executive functions among athletes, particularly in team sports, have reported greater functioning for those in the highest level of competition. One such sport that has received less attention in research is ice hockey. The present study aimed to compare the performances of ice hockey players in different levels of competition on measures of inhibition, shifting, and updating. Furthermore, it hypothesised that athletes in higher competitive divisions would outperform those in lower divisions. With this aim in mind, 17 ice hockey players from different divisions of the Swedish national hockey league were recruited and completed a flanker task, local-global task, and 3-back task, as well as two alternate tasks featuring hockey-specific stimuli. Comparisons between high-skill and low-skill athletes were insignificant for inhibition and updating measures, while the comparison for shifting favoured low-skill athletes. This finding did not extend to a comparison between elite and non-elite players. The results do not support the given hypothesis, and future investigations should recruit a larger sample in order to further clarify the findings of low-skill outperforming high-skill athletes. / Tidigare undersökningar av exekutiva funktioner hos idrottare, särskilt inom lagsporter, har påvisat bättre förmågor hos deltagande i de högsta divisionerna. En lagsport där mindre fokus har lagts inom forskningen är ishockey. Denna studie syftade att jämföra presterande av ishockeyspelare inom olika tävlingsdivisioner på test av inhibering, kognitivt växlande, och uppdatering. Studien hade som hypotes att spelare i högre divisioner bör prestera bättre i jämförelse med de i lägre divisioner. 17 ishockeyspelare rekryterades från olika divisioner inom den svenska hockeyligan och de utförde ett flanker-test, ett local-global-test och ett 3-back-test. De utförde även två alternativa uppgifter med hockeyspecifika stimuli. Jämförelserna mellan ”high-skill” och ”low-skill”-spelare var icke-signifikanta för inhiberings- och uppdateringsmåtten och jämförelsen på kognitivt växlande påvisade att ”low-skill”-spelare presterade bättre. Detta påvisades dock inte för elitspelare mot icke-elitspelare. Resultaten ger inte stöd till hypotesen, och ytterligare studier med en större datainsamling bör vidare examinera om spelare i lägre divisioner presterar bättre i jämförelse med de i högre divisioner.

Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av sin skolgång, mer specifikt kvinnor som fått ADHD-diagnos senare i livet. Teori: Studien utgår ifrån en kvalitativ och induktiv ansats med KASAM som teoretisk referensram. Metod: Genomförande av studien skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 22-56 år diagnostiserade med ADHD mellan 18-54 års ålder. Intervjuerna, som spelades in och sedan transkriberades, varade mellan 45 till 60 minuter. Resultat: Resultatet visar att det för respondenterna har varit en utmaning att ta sig igenom grundskolan på grund av funktionsnedsättningen ADHD. Det innebar psykiska pålagringarna av att vara annorlunda, vilket respondenterna bär med sig i livet. Respondenterna upplevde även att skolans kunskapskrav inte var anpassade till deras förmågor, vilket innebar en avsaknad av stöd i skolan och av omgivningen. Diagnostiseringen förde med sig att respondenterna upplevde en lättnad och acceptans. Slutsats: Framtida forskning bör ge en djupare kunskap och förståelse utifrån vad som är unikt hos flickor och kvinnor med ADHD. För att öka förståelse och uppmärksamhet från omgivningen, med hjälp med strategier och stöd för att få så bra förutsättningar som möjligt för att kunna prestera i skolan. Detta skulle kunna minska risken av att drabbas av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt öka känslan av sammanhang. / Purpose: The purpose is to investigate women's experiences of their schooling, more specifically women who received an ADHD diagnosis later in life. Theory: The study is based on a qualitative and inductive approach with KASAM as a theoretical frame of reference. Method: Implementation of the study was based on semi-structured interviews with eight women aged 22-56 diagnosed with ADHD between the ages of 18-54. The interviews, which were recorded and then transcribed, lasted between 45 and 60 minutes. Results: The results show that it has been a challenge for the respondents to get through primary school due to the disability ADHD. It meant the psychological implications of being different, which the respondents carry with them in life. The respondents also felt that the school's knowledge requirements were not adapted to their abilities, which meant a lack of support in the school and in the environment. The diagnosis brought with it that the respondents experienced a sense of relief and acceptance. Conclusion: Future research should provide a deeper knowledge and understanding based on what is unique in girls and women with ADHD. To increase understanding and attention from the environment, with the help of strategies and support to get the best conditions possible to be able to perform in school. This could reduce the risk of suffering from comorbidity in the form of mental illness and addiction problems and increase the feeling of context.

Arbetet handlar om utveckling av dagens cykelbarnstolar där det insåg bristande på komfort och anpassningsförmåga för barn mellan 5 och 9 år. Målet med detta arbete var att utveckla en cykelbarnstol som tar hänsyn till barnets motoriska förmåga vid denna ålder och erbjuder förbättrad komfort. För att uppnå målen gjordes en analys av cykelbarnstolar och cyklar generellt som finns i marknaden i dagsläget samtidigt identifierades kundens behov. Då påbörjades idégenerering genom en iterativ skissprocess på papper, följt av skapandet av 3D-modeller i CAD-programmet Creo Parametric för att visualisera koncepten. Beslutmatrisen och Puhg-matriser användes för att analysera, utvärdera och välja det bästa konceptet baserat på olika kriterier. Programmet Granta EduPack användes för att välja rätt och lämpligt material som tar hänsyn till mekaniska och miljömässiga faktorer. Resultatet av arbetet är en cykelbarnstol som uppfyller kraven och målen genom att den främjar barnets motoriska förmåga och utveckling. Detta genom en stabil bas som är fastmonterad i pakethållaren och ergonomiskt ryggstöd och fotstöd. Produkt ger barnet möjlighet att ensam sitta i den. Tillslut användes Keyshot programmet för att rendera en bild av den slutgiltiga modellen för att se hur den ska se ut i verkligheten. Arbetet inkluderar inga feedback från föräldrar eller barn eftersom ingen prototyp skapades, vilket kan vara en begränsning. Därför rekommenderas att dessa aspekter inkluderas i framtida forskning för att förbättra arbetet. / The work focuses on the development of current bicycle child seats, where a lack of comfort and adaptability for children between 5 and 9 years old was identified. The goal of this project was to develop a bicycle child seat that takes into account the child's motor skills at this age and offers improved comfort. To achieve these goals, an analysis of current bicycle child seats and bicycles in the market was conducted, while also identifying the customer's needs. This was followed by an iterative sketching process on paper to generate ideas, followed by the creation of 3D models in the CAD software Creo Parametric to visualize the concepts. Decision matrices and Pugh matrices were used to analyze, evaluate, and select the best concept based on different criteria. The program Granta EduPack was used to choose the right and suitable material, taking into account mechanical and environmental factors. The result of the work is a bicycle child seat that meets the requirements and goals by promoting the child's motor skills and development. This is achieved through a stable base that is securely attached to the luggage carrier and ergonomic backrest and footrest. The product allows the child to sit in it independently. Finally, the Keyshot program was used to render an image of the final model to visualize its real-life appearance. The work does not include any feedback from parents or children since no prototype was created, which can be a limitation. Therefore, it is recommended that these aspects be included in future research to improve the work.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

Background: Family-owned companies characterize both the Swedish and many of the world's corporate markets. The family circle is the core of the family business on which the family business depends. A successful generational change is thus a fundamental component for preserving the continuity of the family-owned company. Despite this, there is research that shows that generational shifts are not always feasible and research on why family members leave their empire is limited. This is where the master thesis takes over. Purpose: The purpose of the master thesis is to understand reasons that may be the basis for a family member's distancing from the family-owned company with a special focus on the board's functions. Method: Deductive research approach has been used where existing theory about the board's functions and factors that can affect the family-owned companies' succession process has built up the master thesis' theoretical model. The study has been carried out through a quantitative research method and more specifically a questionnaire survey where the collected data forms the basis for the empirical analysis and results that are presented. Conclusion: The study has, with some caution, been able to show that there is distancing in family businesses of family members and that this is often due to natural causes such as retirement and death. We have been able to confirm previous research regarding the companies' vision of a continuity and a long-term corporate governance perspective, but also that the need for the board’s control function will become a more central part when the company is faced with difficult financial times. / Bakgrund: Familjeföretag präglar både den svenska och många av världens företagsmarknader. Familjekretsen utgör familjeföretagens kärna som familjeföretaget är beroende av. Ett lyckat generationsskifte är därmed en grundläggande komponent för att bevara familjeföretagets kontinuitet. Trots detta finns det forskning som visar på att generationsskiften inte alltid är genomförbara och forskningen kring varför familjemedlemmar lämnar sitt imperium är begränsad. Det är här examensarbetets undersökning tar vid. Syfte: Syftet med examensarbetet är att förstå vilka orsaker som kan ligga till grund för en familjemedlems distansering från sitt familjeföretag med en särskild inriktning på styrelsens funktioner. Metod och genomförande: Deduktiv forskningsansats har använts där befintlig teori kring styrelsens funktioner och faktorer som kan påverka familjeföretagens successionsprocess byggt upp uppsatsens teoretiska modell. Studien har genomförts genom kvantitativ forskningsmetod och mer specifikt en enkätundersökning där den insamlade datan utgör grund till den empiriska analys och resultat som presenteras. Slutsats: Studien har, med viss försiktighet, kunnat påvisa att det förekommer distansering i familjeföretag av familjemedlemmar och att detta många gånger beror på naturliga orsaker såsom pensionering och dödsfall. Vi har kunnat bekräfta tidigare forskning vad gäller företagens vision om en kontinuitet och ett långsiktigt bolagsstyrningspespektiv, men även att behovet av styrelsens kontrollfunktion kommer bli en mer central del när företaget möts av svåra finansiella tider.