Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.      Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.       Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet.   Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare. Intervjupersonerna pratar även om vikten att kunna förändra och spela olika roller i olika situationer mot olika medarbetare.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst. Slutsatsen i denna uppsats är att eleverna vill uppfattas och identifieras som en del av den svenska gemenskapen, både av sig själva men även av det omgivande samhället. De eftersträvar en ny identitet och beskriver en social kategorisering, där de själva såväl som resterande elever i skolan är delaktiga i att skapa kategorier som står i motsats till varandra.

As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it.  The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual. The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities.  The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.

With this empirical essay I want to research how and why pedagogues use music in their preschool activities. Music is important to me and in relation to the new educational plan I have cautions about that the esthetic subjects may be less prioritized than before. The purpose with my study is to find out preschool pedagogues perspective in learning and evolving children’s educational matters through music. I base my literature theories in this study on Vygotskij and Fröbels theoretical perspectives. I chose to do a qualitative examination to be able to go deeper into my research, I also chose to interview four pedagogues and thereafter observe music activities they held. The observations are used as support for the interviews that I have done. This study shows that the pedagogues use music for more than just singing songs and rhyming. Music means joy, learning and fellowship. They also see music as a tool for the children’s oral and mathematical evolution. A conclusion based on this is that further learning is important for music’s influence in preschool.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande.