Studien syftar till att klargöra och undersöka attribut som kan ha relevant betydelse för den unga kundens kvalitetsupplevelse av den personliga servicen i fast fashion-butiker. Denna studie baseras på kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser har formats som en metod att testa det teoretiska ramverket. Hypoteserna testas genom en webbenkät, som besvaras av 210 respondenter. Studien visar att det inte finns en korrelation mellan det initiala mötet med personalen och den upplevda servicekvaliten för den unga kunden i fast fashion-butiker. Tjänstvillighet och kunskap har dock båda signifikant korrelation med den upplevda servicekvaliteten för den unga kunden i fast fashion-butiker.

Syftet med denna undersökning är att undersöka huruvida det finns några föreställningar eller förväntningar gällande internkommunikation hos arbetsgivare respektive framtida medarbetare ur Generation Y, för att sedan studera hur dessa antingen matchar eller krockar med varandra. Denna undersökning utgår från den åldersdefinition som beskriver Generation Y som födda mellan 1982-2002 (Howe och Strauss, 2010). Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio informanter – sex ur Generation Y samt tre arbetsgivare. De teoretiska perspektiv som undersökningen utgår från är teorin om Generation Y samt David McClellands teori om grundläggande behov för skapandet av motivation. Dessa teorier applicerades på materialet för att studera varför de olika grupperna hade de föreställningar och de förväntningar de hade samt vad deras motiv med dessa förväntningar kunde vara.  Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna ur Generation Y innehar föreställningar och förväntningar gällande internkommunikation dock skiljer dessa sig åt. De båda grupperna har tankar kring vilka områden som kan leda till krockar mellan generationerna men de är inte överens om var krockarna kommer att uppstå eller hur de kan undvikas. Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna inom Generation Y är viljestarka och bär på föreställningen om att de andra ska anpassa sig. / The purpose of this study is to investigate whether there are any beliefs or expectations regarding internal communication among employers and future employees from Generation Y, and study how these two groups either match or clash with each other. The study is based on semi-structured interviews conducted with nine informants, six of Generation Y and three employers. This study is based on the age definition that describes the Generation Y as a generation born between 1982-2002 (Howe and Strauss, 2010). The theoretical perspectives the study uses are the theory of Generation Y and David McClelland's need theory. These theories were used for the analysis of why the different groups had the ideas and expectations they had and what their motives with these expectations could be. The study shows that both future workers from Generation Y and employers hold beliefs and expectations of internal communication – they differ, however. The two groups have thoughts about what areas can lead to clashes between the generations but they do not agree on where collisions will occur or how they can be avoided. The survey shows that both employers and future employees in Generation Y are strong-willed and bears on the notion of the others to adapt.

Sammanfattning 4FE17E Examensarbete Redovisning 30hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2016 Författare: Julia Kindvall & Frida Nilsson Handledare: Biträdande professor Timurs Umans Examinator: Docent Anna Stafsudd Titel: Employer branding – en uppsats om revisionsbyråers attraktionskraft mot generation Y. Bakgrund: Revisionspliktens avskaffande har medfört en högre konkurrens på marknaden för revisionsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför hitta ett sätt att särskilja sig för att kunna attrahera de mest kompetenta medarbetarna. Generation Y är en ny generation på väg in på arbetsmarknaden, därför behöver revisionsbyråer vara medvetna om hur de ska använda sitt employer brand. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur revisionsbyråernas externa och interna employer branding påverkar redovisningsstudenters samt revisorsassistenters, från generation Y, sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. Metod: Underlaget till enkäterna samlades in genom en förstudie om hur revisionsbyråernas employer branding ser ut, genom intervjuer och mejlkonversationer med Big Four. För att mäta sannolikhet att ansöka samt stanna kvar utformades enkäter till redovisningsstudenter och revisorsassistenter. Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att det inte råder något samband mellan sannolikheten att ansöka samt stanna kvar, gentemot påverkan av revisionsbyråers employer branding, när det gäller aspekterna professionalitet, framgång eller etiska värderingar. Däremot påverkar inställning deras sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. / Abstract School of Business and Economics at Linnaeus University Växjö, 4FE17E Master Thesis in Accounting 30 ECTS, Spring term 2016 Authors: Julia Kindvall & Frida Nilsson Supervisor: Postdoctoral Researcher Timurs Umans Examiner: Associate Professor Anna Stafsudd Title: Employer branding – A thesis about audit firms attractiveness against generation Y. Background: The Audit requirement abolished has resulted in higher competition in the market for audit firms. This means that they must find a way to differentiate themselves to attract the most competent employees. Since it is a new generation entering the labor market, accounting firms needs to be aware of how they use their employer brand. Purpose: The purpose in this paper is to explain how the audit firms external and internal employer branding affects the accounting students and auditor assistants, from generation Y, likelihood to apply and stay. Method: To gather data for the surveys a feasibility study was conducted on how the audit firms employer branding works through interviews and email conversations with the Big Four. To measure likelihood to apply and stay we designed questionnaires to accounting students and auditor assistants. The thesis applies a quantitative method and a deductive approach. Conclusion: The results of the thesis demonstrate that there is no correlation between the likelihood to apply and stay, and the influence of audit firms employer branding, when it comes to aspects of professionalism, success or ethical values. However, attitude affects their likelihood to apply and stay

Thesis (MComm (Business Management))--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Numerous individuals daily partake in injurious consumption, such as excessive or unhealthy food choices. Individuals’ incorrect food choices can have a negative effect on their weight, health and general quality of life. Marketers could and should play a pivotal role in influencing consumers’ food choices, which will ultimately contribute to healthier individuals and societies as a whole. The purpose of this study was to investigate the relationships between self-concept and food choice, self-efficacy and food choice, emotional states and food choice, and weight perception and food choice, and to highlight implications for marketers based on these findings. These relationships were investigated in a Generation Y sample. A sample of 383 college-aged1 students of Generation Y completed a self-administered questionnaire that was designed based on previous studies. Respondents’ weight perception was also investigated as many students from Generation Y try to change their weight perceptions through their food choices. Respondents’ food choice was compared to the recommended food choice of the South African Department of Health (Department of Health, 2009). Based on this comparison, it was proposed that marketers of food products should promote a decrease in respondents’ meat consumption and an increase in milk, fruit, vegetable and starch consumption. Small yet significant relationships between respondents’ specific food choices and self-concept, self-efficacy, emotional states and weight perception were found. Marketers can incorporate these relationships into their advertising campaigns and brand slogans in order to positively influence Generation Y to make healthier food choices. Another significant finding was that male respondents indicated a higher ideal weight than their actual weight, while female respondents indicated a lower ideal weight than their actual weight. A relationship was also found between self-concept and weight perception for both men and women from Generation Y. The significance of this study lies in the expansion of knowledge regarding the food choice behaviour of a Generation Y sample and the recommendations made to marketers based on relationships found between food choice and the constructs at hand. These recommendations can ultimately improve consumers’ food choice. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Verskeie individue neem daagliks deel aan nadelige verbruik, met inbegrip van oormatige of ongesonde voedselkeuses. Individue se foutiewe voedselkeuse kan hul gewig, gesondheid en lewensgehalte negatief beïnvloed. Bemarkers kan en behoort 'n belangrike rol te speel om individue te oortuig om gesonde voedselkeuses te maak. Die doel van hierdie navorsing was om die verhouding tussen self-konsep en voedselkeuse, selfekwiteit (‘self-efficacy’) en voedselkeuse, emosionele toestande en voedselkeuse en gewigspersepsie en voedselkeuse te ondersoek en om die implikasies hiervan gebaseer op hierdie bevindings aan bemarkers voor te lê. ʼn Steekproef van 383 lede van Generasie Y het ’n vraelys ingevul wat ontwerp is op grond van vorige navorsing. Respondente se gewigspersepsie is ook bestudeer aangesien verskeie studente (universiteitsouderdom) van Generasie Y poog om hul gewigspersepsie te verander deur middel van hul voedselkeuses. Respondente se voedselkeuses is vergelyk met die voedselkeuses wat aanbeveel word deur die Suid-Afrikaanse Departement van Gesondheid (Department of Health 2009). Op grond van die vergelyking is bevind dat bemarkers ʼn afname in individue se vleisinname, en ʼn toename in individue se melk-, vrugte-, groente- en styselinname behoort te bevorder. Die ondersoek het getoon dat daar klein, maar beduidende verhoudings aangetref is tussen respondente se spesifieke voedselkeuses en self-konsep, self-effektiwiteit, emosionele toestande en gewigspersepsie. Bemarkers kan hierdie verhoudings in hul bemarkingsveldtogte en handelsmerk-slagspreuke inkorporeer. Nog ʼn beduidende resultaat was dat die manlike respondente ʼn hoër ideale gewig as hul huidige gewig aangedui het, terwyl vroulike respondente ʼn laer ideale gewig as hul huidige gewig aangedui het. Die resultate toon ook dat daar vir beide mans en vroue van Generasie Y ʼn verhouding tussen self-konsep en gewigspersepsie is. Deur middel van hierdie studie is kennis rakende die voedselkeuses van ʼn steekproef van Generasie Y uitgebrei. Aan die hand van die verhoudings tussen voedselkeuse en respondente se self-konsep, self-effektiwiteit, emosionele toestande en gewigspersepsie, is daar aanbevelings vir bemarkers gemaak. Hierdie aanbevelings sal uiteindelik bydra tot die verbetering van Generasie Y se voedselkeuses.

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2012. / The purpose and motivation of this research study is to establish how Generation Y experiences coaching as an intervention and the influence, if any, it has on their levels of job satisfaction. Coaching’s success lies in its ability to act as a change agent, as well as a tool to develop and ensure individual as well as business success across many levels of the organisation. Generation Y graduates currently entering the workplace are a diverse community and the ideas and contributions that this group can bring are accessible and valuable to the bottom line of any business. The researcher investigated the phenomenology of the coaching experience. This is an empirical case study where the unit of analysis is the experience of seven Generation Y individuals, employed on an investment banking graduate programme in South Africa in 2011. Research data was gathered by means of observation, a questionnaire and semi-structured interviews prior to and following four coaching interventions conducted by the researcher. Content from the semistructured interviews and feedback was analysed and further coded under the most frequent themes. The findings suggest that coaching can help graduates improve their feeling of happiness at work and increase their level of job satisfaction. The extent, however, is dependent on many factors, which include but are not limited to, the relationship between the coach and coachee, the ability of the coachee to reflect and yet be able to move towards a solution, as well as the many influences found within the working environment. Coaching was found to increase levels of confidence and assist in focusing on the bigger picture to develop their long-term potential. The study is of value to those organisations considering introducing a coaching programme; as well as those who want to better understand and develop their young talent for the future. Future research could examine ways to measure increased job satisfaction amongst graduates as well as assess the effect on retention levels.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka det Attraktiva arbetet enligt Generation Y. Genom att utgå från Åteg, Hedlund och Pontén (2004) modell för ett attraktivt arbete är syftet att skapa en djupare och ökad förståelse för de delar som bygger upp helheten vilka utgör upplevelsen av ett Attraktivt arbete för Generation Y.    Teori: Inledningsvis behandlar studiens teori definitionen av Generation Y och vad generationen som homogen grupp tenderar att värdesätta för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Vidare presenterar studien teorier för vad ett attraktivt arbete innebär och hur detta kan förstås. Avslutningsvis behandlar teorin Åteg m.fl. (2004) modell över det Attraktiva arbetet vilken bygger på tre kategorier (Arbetsförhållanden, Arbetstillfredsställelse och Arbetsinnehåll) för ett attraktivt arbete. Dessa tre kategorier utgör tillsammans 22 attribut vilka alla definierar och skapar upplevelsen av ett attraktivt arbete (Åteg m.fl., 2004).   Metod: Studien genomfördes på ett fallobjekt med 99 deltagande. Empirin samlades in via fysiskt utformade enkäter vilka besvarades under respondenternas arbetstid. Av de 99 tillfrågade respondenterna kom 30 att besvara enkäten. Detta resulterade i en svarsfrekvens på 30,3 %. Empirin behandlades sedan i analysprogrammet IBM SPSS statistics 24, för att fastställa det empiriska underlaget.   Resultat: Utifrån studiens resultat går det utläsa ett mönster gällande kategoriernas betydelse för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Detta mönster talar för att Arbetstillfredsställelse är av mindre betydelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete jämfört med Arbetsförhållanden och Arbetsinnehåll. / Purpose: The purpose of this study is to examine Attractive work according to Generation Y. This study originates from Åteg, Hedlund, Pontén (2004) model of the attractive work. With the purpose to engender a deeper understanding to the parts which make up the entirety of what makes work attractive according to Generation Y.   , Theory: Initially, the study address the definition of Generation Y and what the generation as a homogeneous group tends to value for the experience of Attractive work. Further on, the study presents an understanding for what an attractive work entail. Lastly Åteg et al. (2004) model of an attractive work which builds upon three categories (Arbetsförhållande [working relationship], Arbetsinnehåll [work content] and Arbetstillfredsställelse [job satisfaction]) is being presented. These three categories which include 22 attributes proposes Åteg et al. (2004) constitutes and define the Attractive work.   Method: The study was conducted in a case study with 99 respondents. The data was collected by a physical survey which was answered during the respondents working hours. Of the 99 asked to participate 30 answered the survey. This led to a responding frequency of 30,3 %. The data was then processed in the analyzing program IBM SPSS statistics 24 to conclude the empirical foundation.   Findings: From the result it was possible to distinguish a pattern from the three categories and their significance to the experience of work attractiveness. The pattern indicate that Arbetstillfredsställelse is of a lesser significance to Generation Y’s experience of work attractiveness compared to Arbetsförhållande and Arbetsinnehåll.

The study shows that today's leaders find that generation Y is more adaptable and in need of more feedback unlike previous generations. We have also come to the conclusion that today's leaders need decentralized approaches to generation Y. The majority of leaders suggest that generation Y questions, advances and demands leadership, which also has a positive impact on the organization in the long run. Today's leaders find it challenging to handle all the different individuals and generations present in the labor market today. For example, there are differences in how much freedom employees want, the degree of maturity among employees varies and leaders have a fear that generation Y will leave the workplace if they fail to meet their needs. We can thus see a pattern of how today's leaders adapt coaching, leadership, communication, and also skills development across different individuals rather than generations. / Studien visar att dagens ledare upplever att generation Y är mer förändringsbenägna samt i behov av mer feedback till skillnad från tidigare generationer. Vi har även kommit fram till att dagens ledare behöver ha ett decentraliserat förhållningssätt gentemot generation Y. Majoriteten av ledarna antyder att generation Y ifrågasätter, går snabbt framåt samt ställer krav på ledarna vilket också har en positiv inverkan på organisationen på lång sikt. Dagens ledare upplever att det är en utmaning i att hantera alla olika individer och generationer som finns på arbetsmarknaden idag. Det framgår exempelvis skillnader i hur stor frihet medarbetarna vill ha, att graden av mognad bland medarbetare varierar och att ledarna har en rädsla för att generation Y ska lämna arbetsplatsen om de inte lyckas möta deras behov. Vi kan alltså se ett mönster i hur dagens ledare anpassar coaching, ledarskapet, kommunikationen och även kompetensutveckling utefter olika individer snarare än utefter generationer.

BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs.   COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information.   CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget.   SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov.   GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom.   SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser.

Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader mellan generation X och Y med avseende på arbetsmotivation. De individuella faktorer som studerades var generationstillhörighet, kön, utbildningsnivå och arbetsposition. Totalt medverkade 470 anställda (259 kvinnor och 221 män) mellan åldrarna 19-58 år (M = 36.95 år, SD = 12.19) som valdes ut genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Mätinstrumentet som användes var en webbaserad enkät som konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) av Tremblay et al. (2009). I studien inkluderades dimensionerna amotivation, extern reglering, introjekterad reglering, identifierad reglering, integrerad reglering och intern reglering. För dimensionerna beräknades Cronbach’ Alpha vara mellan .63 och .82. Kvantitativa data analyserades med hjälp av Independent Sample t-test. Resultatet visade att generation X hade högre intern och integrerad reglering medan generation Y hade högre extern och identifierad reglering, samt högre amotivation. Resultatet visade att män har högre introjekterad reglering än kvinnor. Högskoleutbildade uppvisade högre identifierad reglering än gymnasieutbildade. Resultatet visade även att ledare hade högre inre, integrerad, identifierad samt introjekterad reglering än de som inte hade en ledarposition i arbetet. De som inte hade en ledarposition uppvisade högre extern reglering än de som hade en ledarposition. Resultatet visade att demografiska variabler kan påverka arbetsmotivation hos anställda.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika generationer agerar på eWOM-kommunikation via online recensioner. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod med en enkätundersökning som underlag för framarbetat resultat. Enkätundersökningen baserades på 8 frågor och 148 svar samlades in från respondenter från tre olika generationer. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och univariat analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar hur generationstillhörigheterna Baby Boomers, Generation X och Generation Y agerar när de läser online recensioner. De tre generationernas köpintentioner baseras på centrala faktorer som riskbenägenhet, förtroende och internetkompetens. Alla tre generationerna hävdar att eWOM och i synnerhet online recensioner påverkar dem. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning kan undersöka varför konsumenter av en produkt inte är benägna att själva skriva recension men vill ta del av recensioner av produkter som andra konsumenter skrivit. Trots att det tydligt framgår att recensioner är en viktig del av köpbeslutsprocessen. Denna ovilja finns representerade hos samtliga undersökta generationer vilket framtida forskning bör undersöka.    Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ett antal förtydliganden för konsumentbeteenden i eWOM-kommunikationen. Studien kommer fram till flertalet slutsatser om hur generationerna påverkas och agerar för online recensioner. / Aim: The purpose of the study is to explain how different generational affiliation react on eWOM-communication via online reviews. Method: The study uses a quantitative research method to conduct survey. The survey was based on 8 questions and 148 responses were collected from respondents from three different generations. The responses were analyzed by descriptive statistics and univariate analysis. Result and conclusion: The study shows how generational affiliations of Baby Boomers, Generation X and Generation Y act on the online reviews. The three generations` buying intentions are based on key factors such as risk aversion, trust and internet knowledge. All three generations claims that eWOM and, in particular, online reviews affect them. Further research: A future study can deal with why consumers of a product are not inclined to write online reviews of the product but want to read online reviews on products from other consumers. Although it is obvious that reviews are an important part of the purchasing decision. All three generations investigated tend to not willing to write online reviews Contribution of the thesis: The contribution of the study is several clarifications for consumer behavior in general especially generation marketing. The study concludes how the generations are affected and act for online reviews.