Mobbning bland flickorEn examensuppsats av Genet Göransson2013-05-29Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan. Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser hjälper mot flickmobbning.

The aim of this essay is to investigate how gender and gender patterns are presented in Swedish picture books. The essay is based on a analyze of five Swedish picture books for the ages of three to five years. The selection of books was made on the library's most borrowed list and on Bokus and Adlibris top lists. The study takes its theoretical starting point in a gender perspective with a hermeneutic approach. With the support of Hirdman's (2003, 2004) gender theory and Nikolajeva's (2017) opposite scheme as an analysis tool, the characters gender representation is made visible in the books. Through analysis of the characters appearance, characteristics and actions, gender stereotypical norms will be identified and interpreted in the essay and then also compared with theory and previous research.The result from this study shows that the presentation of the characters in the picture books both deviates and maintain society's gender stereotypical norms. The conclusion of this study provides in-depth knowledge regarding gender norms in children's literature / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genus och könsmönster framställs i svenska bilderböcker. Uppsatsen bygger på en analys av fem svenska bilderböcker för åldrarna tre-fem år. Urvalet av böcker gjordes på biblioteks mest lånade-lista och på Bokus och Adlibris topplistor. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett genusperspektiv med ett hermeneutiskt synsätt. Med stöd av Hirdmans (2003, 2004) genusteori och Nikolajevas (2017) motsatsschema som analysverktyg synliggörs karaktärernas genusframställning i böckerna. Genom analys av karaktärernas utseende, egenskaper och agerande kommer könsstereotypa normer att identifieras och tolkas i uppsatsen för att sedan också jämföras med teori och tidigare forskning.Resultatet från den genomförda studien visar att framställningen av karaktärerna i bilderböckerna både bryter mot och upprätthåller samhällets könsstereotypa normer. Slutsatsen är att denna studie ger fördjupad kunskap gällande könsnormer i barnlitteratur.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

<p>This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality.</p><p>The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory.</p><p>Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they</p><p>post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary.</p><p>The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization.</p><p>The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes.</p><p>To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups.</p> / <p>Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet.</p><p>Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön.</p><p>Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras.</p><p>Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.</p>

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni &amp; Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni &amp; Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni &amp; Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni &amp; Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.

No description available.

The purpose of the paper is to investigate how different religious groups such as Muslims and Christians are presented in the digital magazine Samtiden. Furthermore, the purpose is to investigate whether and how different religions differ in their presentation and whether there is a clear agenda related to emerging beliefs.  The actual selection I chose to start from is the year 2018 where articles in relation to my keywords and delimitations have been shown. They have then been analyzed through a qualitative text analysis with the ambition to be able to answer my questions and the purpose of investigating how different religious groups such as Muslims and Christians are portrayed in the digital magazine Samtiden. By starting from my theoretical starting points about postcolonial theory, anti-emigration, post-secular theory and gender perspective, I, along with methodological approaches, have got tools to be able to analyze the material in a successful way.  My results show how the representation of religions is manifested and what distinguishes them from where it appears that stereotypical categorizations such as Muslims are cruel, violent and perceived as a threat while Christians appear to be victims of Muslim aggression. The Christian and "Swedish" appear to be intertwined and constitute "we" while Muslims are portrayed as "them".

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:</p><ul><li>Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?</li><li>Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?</li><li>Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?</li><li>Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?</li></ul>

<p>I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken.</p><p>Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig.</p><p>Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.</p>