Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare i Tornedalen konstruerar genus i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Datainsamling till studien har skett genom skriftliga intervjuer med 13 förskollärare som är verksamma inom yrket i Tornedalen. Resultatet visa att förskollärarna konstruerar genus utifrån tre områden: Förhållningssätt, miljö och språk. Vidare visar resultatet på en osäkerhet kring begreppet genus men även olika utmaningar som konstrueras i förskollärarnas arbete att motverka traditionella könsnormer.

Abstract The purpose of this study was to study the media's portrayal of rape based on how, andwhether, the use of language has changed in the media discourse before and after Metoo. Theaim was to shed light on the consequences that the use of language in the media could havewhen it comes to reproducing unequal power structures. A qualitative approach with scritical discourse analysis was used as a method. The material is based on articles from two ofSweden's largest newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, where ten articles wereselected from 2015 and 2019 from each newspaper. As a theoretical framework, criticaldiscourse analysis and an intersectional perspective were used. The results of the study andanalysis showed that there are some changes in the language used after Metoo in the mediaarticles reporting incidents on rape. One result showed that a woman is described as beingvulnerable instead of being a victim. Another result is that the discourse about rape hassomewhat broadened and the problems around human trafficking, prostitution and thepurchasing of sex are beginning to be discussed within this discourse. A third change is anincreased credibility both for the crime and for the woman, and that there has been a partialshift in the burden of responsibility from the woman to the man. A fourth change is thediscussion about the man's exercise of power. Despite these changes, the study shows thatunequal power structures continue to be reproduced in the media discourse on rape, where itis mainly about patriarchal power structures. These power structures are seen in a systematicway that benefits men, and in particular white men, while at the same time it disfavourswomen as well as people with a foreign background. Keywords: intersectionality, critical discourse analysis, media discourse, Metoo, rape

No description available.

Den här studien har ämnat att undersöka hur kön, genus och sexualitet kan förstås utifrån kvinnornas berättelse om sina erfarenheter av sexträffar. Metoden som tillämpas är en kvalitativ metod med ungefär en timmes långa, semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fyra transkriberade intervjuer och analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Analysen har visat hur kön, genus och sexualitet kan upprätthållas och/eller dekonstrueras utifrån normativa föreställningar. Utifrån kvinnornas berättelser upprätthålls sexuella identitetskategorier som statiska. Där patriarkalt begär och objektifiering blir central för kvinnors sexuella aktiviteter sinsemellan. Även mannens sexualitet upprätthålls som enhetlig, dels eftersom den konstrueras som skild från kvinnans, och där mäns sexuella interaktion med andra män presenteras som avvikande. Samt inväntan på kvinnan närvaro innan sexuella praktiker kan utföras.  Kvinnorna uttrycker kön och genus genom sättet som den kvinnan och mannens kropp, val av klädsel, kvinnans som beslutstagare och den kvinnliga och manliga orgasmen. Där kön och genus upprätthålls genom könsstereotypa föreställningar om kroppskomplex, sättet som orgasmen socialt konstrueras och skiljaktigheter i klädval. Samt dekonstruktion av könsstereotypa föreställningar om vem som uppfattas som aktiv eller passiv. Normativa föreställningar om romantiska, sexuella och vänskapsrelationer både upprätthålls och dekonstrueras. Föreställningar av det romantiska upprätthålls som tvåsamt, samtidigt som tvåsamheten dekonstrueras genom sexuella aktiviteter utanför relationen. En annan dekonstruktion av normativa föreställningar är hur kvinnors icke-sexuella vänskaper med varandra får utrymme och uppmuntras under sexträffar. Det kan handla om befinna sig på sexträffarna tillsammans, vistas i närheten av varandra under sexuella akter och att dela med sig av sina erfarenheter av sexträffar sinsemellan. Intervjupersonerna uppfattas utifrån som begripliga eftersom de lever efter en heteronormativ logik. Där samboskap, äktenskap, barn och en (utåt sett) tvåsamhet. Samtidigt uppfattas intervjupersonerna även som begripliga innanför normativa ramarna under sexträffar. Där det till exempel uppmanas en sexuell öppenhet, och gör plats för att kunna gå ifrån normativa praktiker som till exempel tvåsamhet, heterosexualitet och sex innanför hemmet stängda dörrar.

Vi befinner oss idag i ett läge där det aldrig tidigare har varit så stor del av den svenska befolkningen som är sjuk av stress, och där just de unga kvinnorna står för den allra största ökningen (Sahlgrenska 2019). Trots att de unga kvinnorna är i tydlig majoritet i statistiken över stress och utmattning i Sverige, finns förhållandevis få studier om unga kvinnors stress och psykiska ohälsa utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv (Wiklund, Strömbäck & Bengs 2013; Strömbäck 2014). Syftet med föreliggande uppsats har varit att skapa en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och utmattning i allmänhet, och potentiella förklaringar till varför stressen uppstår i synnerhet. För att uppnå det uppställda syftet har framställningarna av fyra unga kvinnor i Uppdrag gransknings dokumentärserie Sjukt stressad studerats. I serien får tittaren följa fyra unga kvinnor som alla blivit sjuka av stress. För att närma mig mitt material har jag använt mig av en tematisk analys så som den beskrivs av Braun och Clarke (2006), och för att förstå hur de unga kvinnornas upplevelser av stress uppkommer har ett temporalitetsperspektiv applicerats på materialet. Inom ett sådant perspektiv sätts individens position och kontext i fokus för de förväntningar och föreställningar som formar vad som för individen anses som ett lämpligt levnadsförlopp. Här har begrepp som livslinje, livsmanus och osamtidighet använts. I analysen framkom flera sådana förväntningar hos de unga kvinnorna. De unga kvinnorna verkar uppleva att de ska vara ständigt drivna och perfekta, omhändertagande och att alltid vara med, samt att vara effektiva och förvalta tiden på bästa möjliga vis. Uppsatsen avslutades med en diskussion om hur det här kan förstås utifrån den svenska jämställdhetsdiskursen, och hur kvinnor förväntas kunna göra allt det män kan, vilket ger upphov till möjligheter, men också stressande förväntningar.

No description available.

The study Naked men sell - if the Love Island viewers choose analyzes the reality show Love Island and how it portraits masculinity. Through a semiotic image analysis, the study examines visual content based on challenges performed during the episodes. The purpose of the thesis is to find masculine stereotypes and clarify the impact they might have on individuals but also society. The video sequences retrieved in 2019 and 2021 define how media portrays gender roles in one of today’s most popular reality shows. The frequent occurrence of gender-normative stereotypes is certainly a fact in today's media culture. The theoretical frameworks representation, gender theory, hegemonic masculinity, the male gaze and objectifying form the basis for the analysis which is based on the five selected sequences. As a result of the analysis, we were able to establish a problematic representation of masculinity in the show. Lastly the thesis illustrates a male dominated, objectifying and heteronormative context. The video sequences reproduce the participants based on stereotypical traits such as how they dress, their body language, props and focus etcetera. Gender is presented in a way that can be perceived as monotonous and unreal. The show creates a fictional picture of gender since representation is a construction of reality.

The purpose of this study is to investigate the meaning of heteronormativity within the elementary special school. With the hope to contribute to an increased understanding of teachers work against heteronormative within the primary special school. The investigation is based on a phenomenographic research approach where the results are based on semi-structured qualitative interviews which have then been interpreted and analyzed with the help of the previous research and queer theory and crip theory. The previous research creates a image of a heterosexual elementary special school, where issues related to gender, family constellations, sexual orientation and LGBTQ issues are deprioritized in teaching. The main result shows that the teachers in this study is carrying out a constant norm-critical work regarding issues concerning gender, family constellations, sexual orientation and LGBTQ issues. Where the teachers strive to protect the students identities and the school's work to promote everyone’s special characteristics. However, it cannot be ignored that heteronormativity has a presence within the primary special school, mainly through an unawareness of heteronormativity within the teaching staff, but that there is indirect work against the heteronormativity with great development potential. Above all, the responsibility for the teaching of rights, the socialization task must be distributed more among all the subjects regarding the issues concerning gender, family constellations, sexual orientation, and LGBTQ issues. This is to be able to increase awareness of heteronormativity even more and to promote the norm-critical work within the primary special school.     Keywords Keywords: Social studies, Elementary special school, Intellectual disabilities, Gender, Family constellation, Sexual orientation, LGBTQI, Queer theory, Crip theory and Heteronormativity / Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av heteronormen inom grundsärskolan så som det kommer till uttryck i lärares tal om sin undervisning. Där förhoppningen är att bidra till en ökad förståelse om lärares arbete mot heteronormen inom grundsärskolan. Undersökningen utgår ifrån en fenomenografisk forskningsansats där resultatet är baserat på semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av den tidigare forskningen, samt queerteorin och cripteorin.   Den tidigare forskningen framhäver en bild av en heterosexuell särskolan, där frågor som berör genus, familjekonstellationer, sexuell läggning och hbtqi-frågor bortprioriteras i undervisningen.  Det huvudsakliga resultatet visar att lärarna i denna studie bedriver ett ständigt pågående normkritiskt arbete gällande frågor som berör genus, familjekonstellationer, sexuell läggning och hbtqi-frågor. Där lärarna eftersträvar att värna om elevernas identiteter och i synnerlighet, skolans arbete att främja varje enskild individ särskilda egenart. Det går dock inte bortse ifrån att samhällets heteronorm har en närvaro inom grundsärskolan, främst genom en omedvetenhet om heteronormen inom lärarkåren, men att det sker ett indirekt arbete mot heteronormen med utvecklingspotential. Där medvetenheten om hur genus, sexuell läggning, familjekonstellationer och hbtqi-frågor framhävs i undervisningen behöver ökas. Men där framför allt ansvaret för rättighetslärandet, fostransuppdraget måste fördelas mer bland samtliga ämnen gällande frågorna som berör genus, familjekonstellationer, sexuell läggning, samt hbtqi-frågor. Detta för att kunna öka medvetenheten om heteronormen än mer och främja det normkritiska arbetet inom grundsärskolan.      Nyckelord Nyckelord: Samhällskunskap, Grundsärskola, Intellektuella funktionsnedsättningar , Genus, Familjekonstellation, Sexuell läggning, HBTQI, Queerteori, Cripteori och Heteronormen.

No description available.

No description available.