Bakgrund: Demenssjukdom är en ökande folksjukdom och nästan alla drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) under sin sjukdomstid. Genom personcentrerad omvårdnad och individanpassade åtgärder kan BPSD-symtom förbyggas och lindras. Det är vanligt att äldre med demenssjukdom är i behov av vård på geriatrisk avdelning. Sjukhusmiljön orsakar en komplex omvårdnadssituation både för sjuksköterskan och personen med demenssjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av främjande och hindrande faktorer för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom på geriatrisk avdelning.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 sjuksköterskor yrkesverksamma på geriatrisk avdelning. Intervjuerna analyserade utifrån Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med manifest fokus.  Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier. Kategorin Främjande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att tillgodose basala behov, att se hela personen, att vara kreativ i sina lösningar samt betydelsen av teamarbetet. Den andra kategorin Hindrande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att inte ha kompetensen, att vårdmiljön inte är anpassad, att inte ha tillräckligt med personal och tid samt läkemedel som ger negativ effekt.  Slutsats: Sjuksköterskorna eftersträvade personcentrerat arbete med fokus på individens basala behovstillfredsställelse och lindring av BPSD-symtom genom teamarbete. Bristande kunskap och förutsättningar bidrog till svårigheter för att kunna lindra BPSD-symtom på geriatrisk avdelning. Medvetet och metodiskt arbete bidrar till ökad trygghet och välbefinnande för personen med demenssjukdom. / Background: Dementia is a public disease that is increasing and almost everyone who is affected has behavioral and psychological symptoms (BPSD) throughout the illness. Through person-centered care and individually tailored measures, BPSD-symptoms can be prevented and alleviated. It is common for elderly people with dementia to need care in a geriatric ward. The hospital environment causes a complex nursing situation for both the nurse and the person with dementia.  Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of promoting and hindering factors in alleviating behavioural and psychological symptoms of dementia in a geriatric ward.  Method: A qualitative interview study was conducted with 10 nurses working in a geriatric ward. The interviews were analyzed based on Granheim and Lundman's (2004) content analysis with a manifest focus.  Results: The analysis led to two categories. The category Promoting factors to alleviate BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: meeting basic needs, seeing the whole person, being creative in their solutions and the importance of teamwork. The second category Obstructing factors for alleviating BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: not having the knowledge, that the care environment is not adapted, not having enough staff and time, and medicine that have a negative effect.  Conclusions: The nurses focused on person-centered work with the individual's basic needs in focus and alleviation of BPSD-symptoms through teamwork. Lack of knowledge and conditions contributed to difficulties in alleviating BPSD-symptoms in the geriatric ward. Conscious and methodical work contributes to increased security and well-being for the person with dementia.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort behov av palliativ vård. Cirka 70 000-75 000 patienter som avlider är i behov av palliativ vård. En stor del av den palliativa vården, inbegriper geriatriska patienter. Utifrån detta finns det därför ett stort behov av att öka kunskapen ytterligare kring hur sjuksköterskan ska utföra en god omvårdnad, och vara till stöd för den äldre patienten med en palliativ diagnos utifrån ett holistisk- och patientperspektiv.   Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad inom slutenvården. Metod: Den allmänna litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats, som analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Upplevelser av symtomlindring, Upplevelsen kommunikation,Upplevelser av patientens relation med sjuksköterskan och anhörig. Dessa tre kategorier identifierade och beskrev äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Slutsats: Större delen av de patienterna med den palliativa diagnosen upplever inte alltid att de får en god omvårdnad av sjuksköterskan inom slutenvården. Detta då många patienter inte vill störa sjuksköterskorna när de jobbar samt att de känner att sjuksköterskan inte har tid. Därmed får den personcentrerade vården mindre plats för att kunna möta patientens önskemål och behov, vilket för med sig att upplevelsen av att få omvårdnad från sjuksköterskan därtill förbises.

Bakgrund: Den geriatriska patienten bor i allt större utsträckning i det egna hemmet, trots multisjuklighet, vilket ställer stora krav på sjukvården. Modellen Comprehensive Geriatric Assessment  innebär helhetsbedömning av den geriatriske patientens behov och multiprofessionellt teamarbete. ALMA-teamet i västra Region Östergötland är ett sådant team som vårdar äldre patienter med komplexa vårdbehov i hemmet.  Syftet med studien var att utifrån närståendes erfarenhet och upplevelse beskriva den vård som deras anhöriga fått av ALMA-teamet i ordinärt boende.  Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och totalt intervjuades tolv närstående. Resultat: De närståendes erfarenheter var att ALMA-teamets hembesök gjorde vården mer lättillgänglig för patienterna, samt besparade dem besvärliga resor och långa väntetider i sjukvården. Det kunde vara tryggt att få vara hemma och ha tillgång till avancerad vård i samarbete med kommunal hemsjukvård. Gemensamma besök av ALMA-teamet och Hemsjukvården kunde både upplevas som en trygghet med samlad kompetens eller att det blev rörigt, framförallt med närvarande studenter. Det fanns hos de närstående en önskan om att ALMA-teamet skulle finnas kvar och utökas, både regionalt och nationellt. Slutsatsen är att det upplevdes positivt att vårdas i det egna hemmet och slippa resor och väntetid i sjukvården.

Syftet var att granska sjuksköterskans dokumentation avseende intagningsorsak, andra identifierade problem/behov utefter CGA och vilka åtgärder det ledde till samt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda instrumentet CGA. Metod: Studien har en beskrivande design med kvantitativ och kvalitativ ansats. Totalt granskades 50 bedömningsinstrument och datajournaler. Frågeformulär utformades och 13 sjuksköterskor valde att delta. Journalgranskningarna utfördes med kvantitativ retrospektiv analys och frågeformulären analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Under journalgranskningen framkom 11 olika intagningsorsaker där försämrat allmäntillstånd var den största gruppen. Totalt identifierades 205 problem/behov och 186 initierade åtgärder varav 7 åtgärder/person var högsta antal. Flest initierade åtgärder fanns inom nutrition, social bakgrund och fallrisk. Sjuksköterskornas erfarenheter av att använda CGA var att det fanns behov av tydliga arbetsrutiner gällande CGA, att CGA fungerade bra som checklista men var tidskrävande. De upplevde att CGA gav dubbelarbete men viljan fanns att använda CGA men däremot svårt att få det att fungera i arbetet samt att sjuksköterskorna identifierade problem/behov utan att använda CGA. Sjuksköterskorna upplevde inte att omhändertagandet förändrades men däremot fick teamet helhetsperspektiv på patientens livssituation. Samverkan med anhöriga och kommunen var viktigt. Slutsats: Studiens resultat visade att förutom inskrivningsorsak fanns även andra identifierade problem/behov utefter CGA som hade stor betydelse för att den äldre skulle uppleva hälsa. Sjuksköterskorna upplevde brister inom rutinen runt CGA samt erfor att sjuksköterskornas omhändertagande av den geriatriska patienten inte förändrades efter implementeringen av CGA. / Aim was to examine nurses documentation regarding admission cause, other identified problems/needs by the CGA and the actions that led to and describe nurses experiences of using the instrument CGA. Method: The study has a descriptive design with quantitative and qualitative approach. Total audited 50 assessment instruments and data records. Questionnaires were designed and 13 nurses chose to participate. Journal audits performed by quantitative retrospective analysis and the questionnaires were analyzed by the inspiration of qualitative manifest content analysis. Results: In the journal audit identified 11 different admission causes which reduced general condition was the largest group. Total identified 205 problems/needs and 186 initiated measures which 7 action/person was the highest number. Most measures were initiated in nutrition, social background and risk of falling. Nurses experiences of using the CGA was that there was a need for clear work procedures regarding the CGA, the CGA worked well as a checklist but was time consuming. They felt that the CGA gave duplication but the desire was to use the CGA but hard to make it work at work and the nurses identified problems / needs without using the CGA. The nurses did not feel that the care was changed but got the team holistic view of the patients life situation. Collaboration with families and the municipality was important. Conclusion: The study results showed that in addition the cause enrollment were other identified problems/needs along the CGA that had great importance for the elderly would experience health. The nurses experienced deficiencies in routine around the CGA and required that the nurses taking care of the geriatric patient did not change after the implementation of CGA.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Bakgrund: Malnutrition hos geriatriska patienter är vanligt och ger negativa hälsoeffekter som genererar ökade vårdbehov. Sjuksköterskor har en nyckelfunktion i behandlingen. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsdokumentationen kring nutrition hos geriatriska patienter på ett länssjukhus. Metod: En retrospektiv, kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där 37 journaler inkluderades och granskades. Urvalet var konsekutivt. Resultat: Samtliga journaler innehöll någon form av grundläggande information i status. Strukturerade riskbedömningar och generella vårdplaner vid bedömd risk fanns i majoriteten av journalerna. Alla vårdplaner innehöll åtgärder men många saknade kompletterande information om huruvida åtgärden sedan genomförts eller ej. Åtgärderna i den generella vårdplanen var allmänt uttryckta och det var oklart vad patienten i praktiken fått för åtgärd. I 35 % av vårdplanerna fanns en diskrepans mellan dokumenterad måluppfyllelse och övrig dokumentation. Epikrisen innehöll i 51% av journalerna brister som innebär att den inte motsvarar en sammanfattning av given vård och/eller fortsatt behov av åtgärder. Konklusion: Resultatet tyder på att det finns en medvetenhet kring nutrition som omvårdnadsområde med riskbedömning och behov av åtgärder vid risk för malnutrition. Kvaliteten på dokumentationen minskar dock för varje led i omvårdnadsprocessen och behov av förbättringar föreligger både på IT-systemnivå och individ/vårdenhetsnivå hos sjuksköterskorna. / Background: Malnutrition in geriatric patients is common and causes negative health effects that increases further need of care. Nurses have a crucial part of its treatment. Purpose: The purpose was to survey the nutritional documentation of geriatric patients in a county hospital. Method: A retrospective, quantitative cross-sectional study was performed where 37 records where included and reviewed. A consecutive sampling method was used. Results: All records contained some sort of basic nutritional information.  Structured risk assessment and general care plans at assessed risk, was to be found within the majority of the records. All care plans contained planned treatments, but many lacked supplementary information on whether the endeavor was fulfilled or not. The treatments in the care plans were generally expressed and therefore lacks the ability to tell what kind of treatment the patient had received. A discrepancy was found in 35% of the care plans between the reported achievements and other recordings.  Of the epicrisis, 51% did not correspond to delivered care and/or further need of intervention. Conclusion: The result indicates an awareness of the nutritional role in the field of nursing and the importance of risk assessments as well as the need of treatment in patients at risk of malnutrition. The quality of the documentation is successively decreasing in every step of the nursing process. There is a need of improvement in the IT systems as well as the performance of nurses and care settings routines.