<p>This degree project focuses on the importance of being professional doing a job at the same time as being able to express one self in a professional way. The degree project also focuses on how the work as an environmental- and health inspector could be made easier by making the inspectors aware of their language and open to change. Finally the focus of this degree project lies on how positive contacts can be made with people despite them being informed of difficult or unwanted things.</p><p>In order to get an overview of the inspectors’ communication skills today the environmental- and health inspectors at the environment office in Laholm´s municipality were evaluated. The inspectors´ communications styles and languages were checked on the basis of the “nonviolent communication model” by Marshall Rosenberg.</p><p>The content and the result of this report were presented for the head of the environment office, the chairman of the committee and the participating inspectors in Laholm´s municipality. The presentation was done in order to elucidate the differences in the inspectors´ languages and to create a discussion on how to proceed with the work within communication.</p><p> </p><p>The future vision is a popular inspector that masters NVC and uses their communication skills as a quality assurance for their work.</p>

This degree project focuses on the importance of being professional doing a job at the same time as being able to express one self in a professional way. The degree project also focuses on how the work as an environmental- and health inspector could be made easier by making the inspectors aware of their language and open to change. Finally the focus of this degree project lies on how positive contacts can be made with people despite them being informed of difficult or unwanted things. In order to get an overview of the inspectors’ communication skills today the environmental- and health inspectors at the environment office in Laholm´s municipality were evaluated. The inspectors´ communications styles and languages were checked on the basis of the “nonviolent communication model” by Marshall Rosenberg. The content and the result of this report were presented for the head of the environment office, the chairman of the committee and the participating inspectors in Laholm´s municipality. The presentation was done in order to elucidate the differences in the inspectors´ languages and to create a discussion on how to proceed with the work within communication. The future vision is a popular inspector that masters NVC and uses their communication skills as a quality assurance for their work.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie då vi under ett flertal föreläsningarunder vår utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffspråket). Det var Marshall B. Rosenberg’s Nonviolent communication(NVC) som fångade vårt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvänder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vårstudie i en förskola där pedagogerna hade gått en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvändningen av empatisk kommunikation i förskolan.- På vilket sätt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- På vilket sätt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förändring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Sex pedagoger ingår istudien.RESULTAT: Det framkom att empati och empatisk kommunikation var en del avpedagogernas förhållningssätt och användes därmed inte enbart som enmetod för konflikthantering. Intervjupersonerna hade liknande uppfattningarom synen på arbetet med empatisk kommunikation med få undantag. Deuppfattade inte direkt ha förändrat sin syn på empatisk kommunikation eftergenomförd fortbildning, men att de dock arbetade mer medvetet med det nu.

Förskoleverksamheten präglas av konflikter orsakade av bristandekommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen avkommunikation vid konflikthantering i förskolan. Studien kommer attfokusera på förskollärares konfliktförebyggande strategier och verktyg därdestruktiva konflikter hämmas och en harmonisk lärandemiljö skapas förbarn. Konflikter förvärras av bristande kommunikation.Tidigare forskning slår fast att socio-kognitiv utveckling och lärande attkonflikter främjas av konflikter och att ökad medvetenhet omkonflikthantering stimuleras av förskollärares medling och vägledning.Avvaktande inför ett ingripande innefattas i förskollärarens ansvar att låtabarn hitta egna konfliktlösningar, vilket utgör en effektiv metod vid barnskonflikthantering.Studien som vilar på enkätundersökningar och intervjuer utgår från kvalitativmetod för att optimera förståelsen av kommunikationens betydelse vidkonflikthantering: “Vilken betydelse har kommunikation vidkonflikthantering?” och “Vilka strategier kan förskollärare använda för attunderlätta kommunikationen mellan barnen?”Viktiga implikationer tydliggörs: barn uppmuntras att ta ansvar för samtrespektera egna och andras perspektiv och känslor vid arbete med socialtansvar, normer och värden för att förebygga konflikter.Genom närvarande intas barnets perspektiv och barnets deltagande och egetansvarstagande främjas. Barnens röster hörs och deras åsikter tas effektivt ibeaktning vid demokratiskt samarbete.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

Syftet med undersökningen i denna specialpedagogiska uppsats, är att finna variationer och mönster i tre vanligt förekommande samverkansmodeller, som är påtalade i litteratur och i olika pedagogiska sammanhang. Begreppet samverkansmodell är ett eget utformat begrepp som för mig i denna studie innebär att de studerade modellerna kan bidra med komponenter som; samarbete, empati, kommunikation och pedagogiska verktyg till att arbeta med problemskapande beteende. Samverkansmodeller som analyseras är Collaborative problem solving (Greene 2011), Lågaffektivt bemötande (Hejlskov Elvén 2014) och Wiersøes (2004) tolkning av Giraffspråket (Rosenberg 1970). Läsningen ger värdefull kunskap kring modellernas likheter och skillnader, kopplat till special-pedagogiska perspektiv, inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, samt organisatoriska förutsättningar. Ambitionen är att studien ska medföra till vägledning för pedagoger och specialpedagoger i att kunna göra sig en uppfattning kring användbara strategier i deras egna organisation. Men också i arbetet med att hantera och inkludera barn med ett problemskapande beteende och på så vis också bidra till arbetet med trygghet, studiero, samt en god skolmiljö som gynnar alla elevers utveckling och lärande. Frågeställningar är följande; Vilka specialpedagogiska förhållningssätt uttrycks i modellerna? Hur kan modellerna förstås utifrån inkluderings- och tillgänglig-hetsaspekter? Vilka organisa-toriska förutsättningar tolkas vara centrala? Studien bearbetas med diskursanalys som teori och metod, vilket innebär att resultatet inte har absolut kunskap, utan endast tolkning av empirin. Slutsatsen är att det råder liknande förhållningssätt kring specialpedagogiska perspektiv, varpå det relationella perspektivet tolkas vara det som sluter samverkansmodellerna samman. Inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, visar att samverkansmodellerna kan vara ett bra komplement, speciellt i anslutning till sociala och pedagogiska miljöer, främst kring vikten av demokratiska processer som själv-bestämmande och delaktighet. Men organisatoriska förutsättningar som tid för pedagogen att processa samverkansmodellernas förhållningssätt, dialogiära utföranden och kollegialt lärande krävs, för att kring dessa kunna nå ett framgångsrikt förändringsarbete.