Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida globalisering kan sättas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet samt två teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har utfört två kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har även genomfört textanalyser på noga utvalt material från ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar på att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism. Ökat resande och Internets uppkomst har varit starkt bidragande faktorer till problemet. Researrangörerna; Apollo, Fritidsresor och Ving arbetar med att ta socialt ansvar och att förebygga problemet med barnsexturism genom att bland annat föra ett samarbete med ECPAT Sverige samt att följa uppförandekoder. / The purpose with this essay is to examine whether globalization can be put in context to the existing problems with child sex tourism and to examine how Swedish travel organizers work with social responsibility to prevent and stop child sex tourism. This study is based on previous research on the subject and two theories about globalization and CSR, Corporate Social Responsibility. We have used a qualitative approach in this study. We have done two shorter interviews, one with ECPAT Sverige and one with Ving. We have also done a textual analysis on carefully selected information from ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor and Ving. The results of the study show that there may be a connection between globalization and the problem with child sex tourism. Increased travel and the emergence of Internet have been major contributing factors to the problem. The travel organizers; Apollo, Fritidsresor and Ving works with social responsibility and are preventing the problem with child sex tourism, for example by a collaboration with ECPAT Sverige and by complying with codes of conduct.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare – en heterogen sampel – identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen. Närvaron av tiggande EU-migranter verkar ha orsakat en kollektiv ”proteofobi” – rädslan för fenomen som undgår etablerade kategoriseringar. Som en konsekvens av diskursen om det svenska välfärdssamhället, upplever informanterna att de varken är vana vid att känna moraliska obligationer gentemot främlingar, eller att möta fattigdom som manifesterad i vardagslivet. Upplevelsen av att de tiggande migranterna inte beter sig som att vara ”verkligt nödställda”, enligt informanters kollektiva föreställning om ”fattigdom” som en binär annorlunda värld i förhållande till platsen Stockholm/Sverige, leder till uppfattningar om att migranterna inte är tillräckligt transparenta för att förtjäna tillit. Olika orientalistiska diskurser används för att förklara och förstå den tiggande EU-migranten som 'Den Andra'. De tiggande migranternas närvaro i staden visar också att informanter känner sig obekväma med att vara självständiga moraliska agenter i det urbana rummet, och att de globaliseringskrafter som har orsakat fenomenet verkar hota föreställningen om Sverige som ”det goda samhället”.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Through interviews with three individuals involved in the dancehallculture, this thesis explores attitudes in professionalizing dancehall dancing. Professionalization, authenticity and cultural appropriation are key theoretical perspectives. Professionalization is profitable for Jamaican dancers and a way to make a living, however, having economic motives as the creative source when producing new steps may in the long run be harmful to the nature of the dance. Globalization tend to fragment and kill diversity within the cultural expression and commercial interests might result in a change within the structure of the dance, to make it look better on camera and easier for the outsider to appreciate. The dance is a product of it’s cultural backround and more than just steps. The importance of the cultural context is crucial for practitioners outside of Jamaica to understand, to give a fair image of the dance and showing respect back to the origins. Having knowledge and giving credit back to Jamaica and to the dancehallculture is a way to avoid appropriation.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation? Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten? Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

During the 19th centaury Liverpool was an industrial city of great magnitude owing to the well-established communication and infrastructure in the area. During the 1950’s the industry decrease swiftly - and although Liverpool as a city gain interest as a result of the sensation of the Merseybeat and The Beatles - the reduction continued through the 70’s and during the 80’s the people of Liverpool suffered from great unemployment. Today Liverpool is a post-industrial city with a growing experience economy that mainly benefits from The Beatles tourism and the Merseybeat-era. The focus of these studies is the experience economy in Liverpool as a result of globalization and production in the late modernity. The study is bases on “partaking” observations and interviews with some of those involved with the experience economy.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. / If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.