Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5. Vi har också intervjuat deras lärare (fem stycken) i skolår 4-6 och skolår 7-9.Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om kärlek till och engagemang för eleverna. Våra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar på där skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen därefter. Grundskolans matematikundervisning präglas fortfarande av enskild räkning i läroboken, visade både våra intervjuer och vår litteraturstudie. Detta trots att en enorm mängd forskning talar emot detta ensidiga arbetssätt och istället förespråkar en varieradundervisning. Våra resultat visade också att det extra stöd elever får är undervisning i liten grupp där undervisningen till stor del sker på samma ensidiga sätt. För att lyckas med matematikenmenar elever att lärarens engagemang och tilltro till deras förmåga är den viktigaste faktorn.Andra faktorer som påverkar elevernas resultat är den egna motivationen och lusten att lära.Resultaten visar också att betygen har betydelse för elevernas motivation. Det finnas alltså mycket man kan göra för att förbättra situationen i skolan. De två främsta faktorerna som krävs ärengagerade lärare och en varierad undervisning.

Sammanfattning Problemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningen Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser. Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats. Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna.

<p>I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.</p>

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.

In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from 4 000 annual reports from 1 000 Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit. / År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från 4 000 årsrapporter från 1 000 svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka individers kunskap om symboler för godkända apotek samt hur en sådan märkning och andra faktorer påverkar deras val av apotek ur ett säkerhetsperspektiv. Introduktion: I en kartläggning av Läkemedelsverket från 2008 hittades 51 illegala webbsidor som riktade sig till svenska apotekskunder. Dessa webbsidor sålde illegalt receptbelagda läkemedel utan krav på något recept från sina kunder. Att handla på illegala internetapotek kan utgöra risker såsom kontaminerade läkemedel, bristande information om läkemedlet eller att läkemedlet inte levereras. För att minska risken för att apotekskunder ska råka handla på illegala internetapotek finns det två symboler som används för att kontrollera internetapotek, en skapad av Läkemedelsverket (figur 1) och en skapad av Europeiska kommissionen (figur 2). Tanken är att kunden ska trycka på en av symbolerna på apotekets hemsida som sedan tar apotekskunden till Läkemedelsverkets lista på godkända internetapotek. Finns apotekets namn och webbadress i listan så är apoteket godkänt, gör det inte det så finns det en risk att webbsidan är ett illegalt internetapotek och bör därför inte handlas från. Material och metod: Ett elektroniskt frågeformulär med 10 frågor (bilaga A) togs fram utifrån syftet och skickades ut genom den sociala plattformen ”Facebook” genom studentens Facebook-konto. Formuläret innefattade frågor om vilka faktorer som får respondenter att välja internetapotek ur ett säkerhetsperspektiv och respondenternas kännedom om de två symbolerna för kontroll av internetapotek. Resultatet analyserades på gruppnivå så att ingen enskild kunde identifieras. Resultat och diskussion: Undersökningen visade att en majoritet av respondenterna (n=44, 59 %) hade sett den svenska symbolen för godkänt apotek (figur 1) från Läkemedelsverket. Dock var det en majoritet som inte visste vad den betydde (n=57, 77 %). När det gäller EU-symbolen för godkänt internetapotek (figur 2), visade sig att en majoritet av respondenterna varken hade sett den (n=58, 78 %) och ännu fler visste inte vad den betydde (n=62, 84 %). Respondenterna i studien kontrollerar apotek på lite olika sätt såsom att göra en egen bedömning om internetapoteket verkar säkert (n=21, 51 %) eller att de har sett apoteket i någon form av reklam (n=17, 41 %) (tabell II). För vissa var det dock inget de tänker på (n=10, 24 %) (tabell II). Slutsats: Examensarbetets slutsats är att majoriteten av respondenterna hade sett den svenska symbolen för godkända apotek men visste inte vad den innebär. EU-symbolen för godkända apotek hade få av respondenterna sett och ännu färre som visste vad den innebär. De vanligaste faktorerna för att välja internetapotek från ett säkerhetsperspektiv hos respondenterna var genom att de själva bedömde ifall ett internetapotek verkar säkert eller att de valde apotek som de tidigare sett från reklam. För vissa respondenter var det inte något de hade tänkt på direkt. / Aim: The aim of the degree project is to examine individual’s knowledge about symbols for approved pharmacy and how such a marking and other factors affect their choice of pharmacy from a safety perspective. Introduction: In a survey made by the Swedish Medical Products Agency (MPA) from 2008, 51 illegal websites targeting Swedish pharmacy customers were found. These websites illegally sold prescription pharmaceuticals without the requirement of a prescription from their customers. Shopping on illegal internet pharmacies can have great risks like contaminated drugs, lack of information about the drugs or that the drugs never gets delivered. To lower the risk that pharmacy customers accidently buys medications from the illegal online pharmacies, two symbols have been created for Swedish pharmacy customers, one by the MPA (figure 1) and one by the European Commission (figure 2). The idea is that the customer is supposed to click on one of the symbols on an online pharmacy’s website which is linked to a list for approved online pharmacies at the website of the MPA. If the customer finds the name and web address of the pharmacy on that list, the customer will know that the pharmacy is approved. But if the name and address isn’t found on the list, the pharmacy can be illegal, and the customer should avoid from shopping from the pharmacy. Material and methods: An electronic questionnaire with 10 question (Appendix A) was created in regard of the aim and sent out via the social platform “Facebook” through the students Facebook account. The survey included questions about which factors, from a security perspective, that influence the respondents to choose an online pharmacy and the respondents’ knowledge about the two symbols for controlling if an online pharmacy is approved. The results were analysed at a group level so that no individuals could be identified. Results and Discussion: The survey showed that a majority of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy (figure 1) from the MPA (n=44, 59 %). However, a majority did not know what it means (n=57 or 77 %). Regarding the EU-symbol for approved pharmacy (figure 2), it turned out that most of the respondents had not seen it (n=58, 78 %) and even more didn’t know what it means (n=62, 84 %). The respondents in the study controlled pharmacies in different ways, for example making their own assessment if an online pharmacy seems safe (n=21, 51 %) or that they choose an online pharmacy that they have seen on some sort of commercial (n=17, 41 %) (Table II). For some it wasn’t something they thought about (n=10, 24 %) (Table II). Conclusions: The conclusion is that most of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy but did not know what it means. Few respondents had seen the EU-symbol for approved pharmacy and even fewer knew what it means. The most common factors influencing the respondents’ choice of a pharmacy, from a security perspective, was by making their own assessment if the online pharmacy seems safe or choose a pharmacy which they have seen from a commercial. For some of the respondents, it wasn’t something they considered when choosing pharmacy.