Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett område som diskuteras är byggsektorn och dess utsläpp, vilket har lett till åtgärder i form av införandet av klimatdeklarationer. Dessa ska revideras med krav i form av gränsvärden som förväntas implementeras senast år 2027. Ett område med betydande utsläpp inom byggsektorn är användandet av betong som material vid nybyggnation, varvid intresset av klimatförbättrade varianter har ökat drastiskt under senaste åren.  Denna studie genomförs i samarbete med Wallenstam där det övergripande målet är att identifiera hur marknaden för klimatförbättrad betong står sig gentemot de kommande gränsvärden som förväntas införas till klimatdeklarationer senast år 2027. Ett av målen är att genom en beräkning visa hur en byggnads klimatutsläpp påverkas vid ett användande av klimatförbättrad betong istället för traditionell betong, där ett referensprojekt från Wallenstam har använts. Arbetet ska även, genom en intervjustudie, redogöra för vilka förutsättningar leverantörer av klimatförbättrad betong står inför att ta fram klimatneutral betong. Även om vissa leverantörers produkter gav ett lägre klimatutsläpp än andra visade resultatet ingen större avvikelse hos någon av leverantörerna. Samtliga undersökta leverantörer har produkter som ger ett lägre klimatavtryck än det gränsvärde som är baserat på referensprojektet. Alla undersökta kombinationer av leverantörernas produkter visade ett resultat med en minskning på över 20% där kombinationen med lägst klimatavtryck, som enbart innehåller platsgjuten betong, visade en minskning av byggnadens totala utsläpp på 38.4%. Intervjustudien visade att implementering av CCS-teknik och andra alternativa bindemedel krävs för att nå en klimatneutral betong. / Sweden aims to have zero net emissions of greenhouse gases by the year 2045. A major contributor to emissions is the construction sector, which has led to the introduction of climate declarations. These will be revised with requirements in the form of limit values that are expected to be implemented by the year 2027. As concrete accounts for a large part of the emissions from the construction sector, interest in climate-improved variants has increased significantly in recent years. This study is carried out in collaboration with Wallenstam, where the overall goal is to identify how the market for climate-improved concrete stands in relation to the future limit values that are expected to be introduced in climate declarations by the year 2027. One of the goals is to show how a building's climate emissions are affected by the use of climate-improved concrete instead of traditional concrete. For this, a reference project from Wallenstam has been used. The study will also, through an interview study, account for the conditions that suppliers of climate-improved concrete are facing to produce climate-neutral concrete. Although some suppliers' products had lower climate emissions than others, the results did not show any major deviation at any of the suppliers. All surveyed suppliers have products that have a lower climate footprint than the limit value based on the reference project. All examined combinations of the suppliers' products showed a result with a reduction of over 20%, where the combination with the lowest climate footprint, which only contains cast-in-place concrete, showed a reduction in the building's total emissions of 38.4%. The interview study showed that implementation of CCS technology and other alternative binders is required to reach a climate-neutral concrete.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera dessa samt medels ett åtgärdsförslag i ett gestaltande projekt bidra med en liten pusselbit i detta komplexa ämne. Nyckelord: naturbaserade lösningar, urbana landskap, grön infrastruktur, klimat- och miljömål / Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

Background. Several technologies are being developed to reduce emissions to make the transportsector greener. Extensive research has been conducted on the supply side of these technologies, but not as much on the demand side. Objectives. The purpose of the study is to analyze end consumers’ preferences for green last mile delivery. Electric roads are used to represent green technologies. The purpose is examined by investigating consumers’ preferences for the last mile delivery attributes delivery fee, delivery speed, delivery point and emission reduction using mental accounting. Methods. A choice-based conjoint analysis is conducted to gather data on 196 Swedish online consumers’ preferences. The choice experiment is conducted in two contexts to examine how these preferences differ between involvement in the product being transported. Data is analyzed with a Hierarchical Bayesian model. Results. The results show that consumers think emission reductions are more important than delivery fee when choosing last mile delivery. Consumers with low purchase frequency have higher preferences for emission reductions than consumers with higher purchase frequency. Also, females prefer higher rates of emission reductions relative to males when choosing last mile delivery for low involvement products, while there are no differences in the high involvement case. Preferences for the green attribute of last mile delivery do not vary between age and income groups, but preferences between these groups differ for other attributes. Conclusions. These findings indicate that consumers use an environmental responsibility account when choosing last mile delivery and that it has high importance relative to a money account but similar importance as the convenience and time accounts. Preferences are different when choosing transport for high and low involvement products and consumers with different characteristics. Implications. Firms offering last mile delivery services could use technologies to make their services greener and gain a competitive advantage since consumers prefer these green options. / Bakgrund. Flera teknologier som kan göra transportsektorn grönare genom att minska utsläpp ärunder utveckling. Tidigare forskning har främst fokuserat på utbudssidan av dessa teknologier och mindre fokus har legat på efterfrågesidan.  Syfte. Denna studie har som syfte att analysera konsumenters preferenser för grön transport. Den inriktar sig specifikt på transporten från butiker eller lager till konsumenten. Elvägar används i denna studie som grön teknologi. Syftet undersöks genom att studera konsumenter preferenser för transportattributen, fraktpris, leveranstid, utlämningsplats och utsläppsminskning med hjälp av mental accounting teorin.  Metod. En valbaserad conjoint-analys används för att samla in data på 196 svenska onlinekonsumenters preferenser. Valexperimentet utförs med två olika kontexter för att undersöka hur konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Data analyseras sedan med en hierarkisk bayes modell. Resultat. Resultatet visar att konsumenter anser att utsläppsminskning är viktigare än leveransprisvid val av transport. Konsumenter med låg köpfrekvens har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med konsumenter med högre köpfrekvens. Kvinnor har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med män. Denna skillnad gäller enbart vid val av transport för produkter med låg konsumentinvolvering. Det finns inga skillnader mellan olika konsumentgrupper som skapas beroendepå konsumenternas inkomst eller ålder för attributet utsläppsminskning. Grupperingar på dessa konsumentkaraktäristiker visar dock skillnader i preferenser för andra transportattribut. Slutsatser. Resultaten indikerar att konsumenter använder ett mentalt konto för miljövänliga köp vid val av transport. Detta konto är relativt viktigare än deras mentala konto för pengar och är lika viktigt som de mentala kontona för tid och bekvämlighet. Konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Preferenserna skiljer sig även mellan olika konsumentgrupper. Implikationer. Företag som erbjuder frakt kan använda teknologier för att göra deras service grönare och därigenom få konkurrensfördelar eftersom konsumenter har preferenser för gröna alternativ.

Sveriges städer står inför en ökad dagvattenproblematik till följd av klimatförändringar och förtätning som ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Blå-grön infrastruktur har föreslagits som en alternativ metod att hantera ökad nederbörd och har därmed integrerats långsamt in i städers dagvattenhantering. Ytterligare forskning krävs för att öka förståelsen för hur implementation av blå-grön infrastruktur kan ske. Studiens syfte är att identifiera möjligheter och hinder vid implementering av blå-gröna lösningar i kommunerna Malmö och Växjö. Studien grundades på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom respektive kommuners dagvattenhantering. Studiens resultat visar på att trots många möjligheter för blå-grön infrastruktur så begränsas övergången till en mer hållbar dagvattenhantering av flertal hinder. Fler insatser inom utbildning, lagstiftning och samarbete kan öka implementationen av blå-grön infrastruktur och främja en mer hållbar dagvattenhantering.

Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

Sverige har som mål att elproduktionen till år 2040 skall vara helt förnybar. Detta kan göras med att lagra grön vätgas, med grön innebär det att vätgasen är producerad från en förnybar energikälla. Att lagra energin skulle kunna innebära att elnätet kan balanseras vid en effektbrist i utsatta områden, dessutom kan det ge möjligheten för en byggnad att bli självförsörjande på energi. Denna studie syftar till att kartlägga användningen av grön vätgas i Sverige som energilagring i byggnader för uppvärmning och elanvändning. Den skall även besvara möjligheter och utmaningar för grön vätgas som energilagring med avseende på de tekniska (systemuppbyggnad), ekonomiska (lönsamhet & investeringskostnad) och juridiska (tillstånd & säkerhet) aspekterna. För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie genomförts i kombination med intervjuer. Forskning har visat möjligheten att vara självförsörjande på energi, genom att använda sig av en kombination av ett vätgas- och batterilager för lång- respektive korttidslagring. Vätgassystemet består av en elektrolysör som spjälkar vatten för att framställa vätgas. Därefter lagras vätgas för att vid ett energibehov användas i en bränslecell för att generera elektricitet där restprodukterna är värme och vatten. Kartläggningen visar att i dagsläget finns det två byggnader i Sverige som använder grön vätgas som energilagring. Ytterligare två byggnader är under produktion och förväntas vara klara för drift under år 2021. Ytterligare två projekt är under projektering där datum för drift saknas. Vår studie visar att vätgassystemet kan ge självförsörjning på både el- och värmeenergi och möjligheten till att gå off-grid finns, däremot väljer flertalet att vara kopplade på elnätet för att kunna bidra till att balansera elnätet vid behov. En teknisk utmaning för vätgassystemet är att öka den totala verkningsgraden. Återbetalningstiden varierar mellan 10 – 20 år, där en snabbare återbetalningstid ges via koppling på elnätet för att kunna sälja ut elöverskott däremot ses investeringskostnaden som en utmaning. Ur ett juridiskt perspektiv är avsaknaden av en svensk standard för hantering av vätgas i ett bostadsområde en utmaning. En möjlighet är att vid ett tidigt skede inleda samarbete med den lokala räddningstjänsten vilket kan underlätta processen för ett beviljat tillstånd. Studien visar att det är tekniskt genomförbart att använda grön vätgas som energilagring i byggnader dock är tekniken ung vilket i sin tur innebär ett begränsat utbud på färdigpaketerade lösningar. Att lagra grön vätgas möjliggör en bättre kontinuitet för intermittenta energikällor vilket kan öka elproduktionen från förnybara energikällor om systemet är kopplad på elnätet. Det är möjligt att sänka investeringskostnaden genom att flera hushåll delar på samma vätgassystem. Med tydliga regelverk kan både tid och pengar sparas samtidigt som det kan öka säkerheten för brukarna. Slutsatsen från denna studie är att vätgassystemet ger klimatfördelar då förnybara energikällor nyttjas. Dessutom skall Sverige presentera sin egen vätgasstrategi under 2021 och därmed är det troligt att omfattningen av vätgassystem i Sverige kommer att öka i framtiden. / Sweden's goal for 2040 is to only produce electricity by renewable energy. A part of the solution is to store green hydrogen, green means that the hydrogen is produced from a renewable energy source. The energy storage could be used to balance the electrical grid if there is a power shortage and it could provide the opportunity for a building to become energy self-sufficient. This study aims to map the use of green hydrogen as energy storage in Swedish buildings for heating and electricity use. It also addresses opportunities and challenges for green hydrogen as energy storage regarding some technical, economic, and legal aspects. To answer these questions, a literature study was conducted in combination with interviews. Research has shown the possibility of being energy self-sufficient, by using a combination of a hydrogen and battery storage for long- respectively short-term storage. The system consists of an electrolyzer that splits water to produce hydrogen. Thereafter, the hydrogen is stored until there is a need for energy, through a fuel cell electricity is generated with heat and water as waste products. The study reveals there is currently two Swedish buildings that uses green hydrogen as energy storage. Another two buildings are under production and are expected to be ready for operation during 2021. Two more projects are planned. This study shows that it is technically feasible to store hydrogen although the technology is young and faces challenges. The investment cost is considered high, but the results shows that profitability is possible, which differs from previous research. Additionally, there is a lack of Swedish standards that describes the handling of hydrogen which causes problems for both suppliers and customers. A conclusion is that the usage of green hydrogen as energy storage will probably increase for Swedish buildings in the future.

För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

ABSTRACT Background and purpose: The purpose of this study is to fill the gap which is present in the science area of sustainable transport. According to the literature study that has been performed within this thesis it has not been possible to identify any studies which investigates what individuals that has a willingness to pay (WTP) for sustainable transport has in common. By investigating if there are any differences between these individuals the study aims to find a common ground in terms of socioeconomic factors or general attitude towards the climate. By doing this, the science gap within this area will be reduced and companies can use the result to identify which kind of services this should be applied to. If more companies apply the sustainable transport choice, more individuals will be able to choose it and the climate footprint could become smaller.    Method: In order to find differences between individuals it is essential to apply a method which can be established in the science. By performing a qualitative pre-study of earlier science and literature science, questions have been constructed to create a foundation for a survey. The survey was performed digitally and included questions about the individual socioeconomic factors, general attitude towards the climate and their WTP for sustainable transport. After removal of non-essential answers 109 respondents was left which became the foundation of the analysis. The study is limited to the author’s social network represented by people living in Sweden.   Result: The study has found common ground for individuals that has a WTP for sustainable transport. The socioeconomic differences of the individuals has no impact on their WTP for sustainable transport. An individual with WTP is known by its’ concern for the environment and by performing other climate smart choices in the everyday life.   Conclusion: The result support, which has been proven by this study, that all companies have the possibility to apply sustainable transport regardless of what target group they have. Also, companies that have individuals that do other climate smart choices as a target group has even bigger chances of successfully implementing sustainable transport.  Keywords: Sustainable transport, Green transport, Willingness to pay / SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: Syftet med denna studie är att fylla det gap som finns i forskningen inom området hållbar transport. Enligt den litteraturstudie som har utförts i anknytning till arbetet har det inte identifierats några studier som undersökt vad som kännetecknar individer som innehar betalningsvilja för hållbar transport. Genom att undersöka om det finns skillnader mellan individer och på så vis hitta gemensamma nämnare i form av socioekonomisk bakgrund eller generell inställning till miljön ska denna studie bidra till forskningen genom att dels täcka det gap som finns men också ge företag som kan applicera denna tjänst ett incitament för att ta det steget. Om fler företag erbjuder hållbar transport kommer fler individer ha möjlighet att välja denna tjänst och i sin tur kommer miljöpåverkan i samhället minska.   Metod: För att hitta skillnader mellan individer är det essentiellt att tillämpa ett metodval som kan förankras i forskningen. Genom en kvalitativ förstudie av tidigare forskning och litteratur har det utformats frågor som lagt grund för en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes digitalt och inkluderade frågor om individens socioekonomiska bakgrund, generell inställning till miljön samt betalningsviljan för hållbar transport. Efter bortplockande av felaktigt genomförda undersökningar kvarstod 109 tillfrågade respondenter vilket la grund för den analys som sedan lett fram till resultatet. Studien är avgränsad till författarens sociala medier vilket är representerat av människor som bor i Sverige.   Resultat: Studien har hittat gemensamma nämnare för de individer som innehar en betalningsvilja för hållbar transport. Vad en individ har för socioekonomisk bakgrund spelar ingen roll för individens betalningsvilja för hållbar transport. En individ som innehar betalningsvilja för hållbar transport kännetecknas enbart av att den är orolig för klimatförändringarna och dess konsekvenser samt att den gör andra klimatsmarta val i vardagen.   Konklusion: Resultatet stödjer, med denna studie som grund, att hållbar transport kan appliceras på samtliga företag och det har alltså ingen betydelse vilken målgrupp produkten eller tjänsten inriktar sig på. Däremot har företag vars målgrupp är individer som gör andra klimatsmarta val ännu större chanser att lyckas sälja hållbar transport.   Nyckelord: Hållbar transport, Grön transport, Betalningsvilja

Vår studie syftar till att studera hur hållbar utveckling uppfattas av förskollärarna på några förskolor, hur de arbetar med begreppet, samt hur arbetet ligger till grund för barnens medvetenhet och delaktighet. Då det är olika stort intresse i förskolorna att arbeta mot ett hållbart samhälle, valde vi i vår studie att fokusera på de förskolor som hade ett tydligt intresse och engagemang. Vi valde att fokusera på de förskolor som konkret arbetar med hållbar utveckling och har certifikat Grön Flagg, som ges ut av organisation Håll Sverige Rent. Vi vill med vår studie bidra till kunskap om hur förskolan kan arbeta med lärande för hållbar utveckling, utan att behöva ta till allt för stora medel. Vi vill även med vår studie framföra att utbildning för hållbar utveckling är någonting som bör uppmuntras och motiveras till i förskolans kontext. Vi vill bidra med kunskap om att inte ansvaret för framtiden bör läggas över på barnen, utan att vi tillsammans och i “det lilla” kan arbeta mot ett hållbart samhälle. samt ge barn verktyg så att de kan utvecklas i att självständigt kunna reflektera och agera kring sitt eget handlande. För att studiens syfte ska uppnås har vi fokuserat på hur förskollärare tolkar det komplexa begreppet hållbar utveckling och hur de beskriver sitt arbete med Grön Flagg. Vi har också haft fokus på hur förskollärarna beskriver hur de genom sitt arbete får barnen medvetna och delaktiga kring arbetet med hållbar utveckling, samt hur de tolkar att barnen sedan praktiserar och reflekterar detta arbete i verksamheten. För att samla in vårt empiriska material har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar förskollärare, då vårt fokus ligger i deras tolkning och arbete samt hur de medvetandegör hållbar utveckling för och med barn i förskolans kontext. Totalt har vi intervjuat fyra förskollärare, på tre olika förskolor i Skåne län. Vi har utgått från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och John Deweys pragmatism då båda teoretikerna menar att förskolläraren bör vara en aktiv handledare där pedagogiken sätter igång barnens egna tankeverksamhet. Resultatet visar vad hållbar utveckling har för betydelse i förskolans verksamhet och hur arbetet med hållbar utveckling kan se ut och bedrivas framåt i den gemensamma kontexten. Förskollärarna vi har intervjuat poängterar vikten av att medvetandegöra arbetet med hållbar utveckling för barn, och alla förskolor visar att arbetet bedrivs gemensamt i verksamheten utifrån barnens intressen. Studien ger oss också kunskap om att diskussioner ses som givande, samt att ett vardagligt lärande för hållbar utveckling genom bland annat sopsortering, återanvändning och diskussioner om miljöns betydelse, sker i ett dagligt utforskande tillsammans med varandra där hållbarhetstänket genomsyrar verksamheten. I resultatet visar empirin även förskollärarnas tolkningar av barnens reflektioner och praktiserande av hållbar utveckling i verksamheten, där det framgår tydligt att barn kan och vill lära.