As society progresses towards more digitalization companies can now use technology to increase their productivity. Use of digital tools help companies to stay competitive but at the same time affects the natural environment in a negative way. The aspect of sustainable manufacturing, usage and disposal of IT-products have not always been prioritized. In order to meet the Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda companies have to be willing to let the ecological sustainability permeate every process in the company, including IT. The aim of this study is to highlight what prevents companies from focusing more on ecologically sustainable IT and what strategic measures can be undertaken to achieve ecological sustainability. The study has been based on the research fields of circular economy, green IT, resistance/motivation to ecological sustainability and strategic sustainability. We collected data through semi-structured interviews with employees in decision-making roles regarding the purchase of IT in companies where IT is not a part of the core business. To bring clarity about how the companies operate on a strategic level when it comes to IT we created an analytic framework based on frameworks of ecologically sustainable strategies that Borland et al. (2016) designed. The results of the study shows that some companies are going in the right direction by making strategic choices when purchasing, using and disposing IT. Meanwhile other companies choose to focus on how they could take responsibility for their climate footprint in their core business. One of the reasons why the companies disregard the processes outside their core business is because they lack knowledge about how they should require more sustainable IT equipment. Therefore, IT is not prioritized when talking about the company’s ecological sustainability. Even though the result of this study shows that companies are taking steps towards a more ecologically sustainable future, it is obvious that more has to be done.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen angående hur kvinnor i åldrarna 20 till 30 år uppfattar visuella- och verbala element i modeföretags gröna marknadsföring. Speciellt den hållbarhetskommunikation som modeföretag använder för att marknadsföra sina produkter som hållbara. Studien avser att bidra till en ökad förståelse för reklambilders betydelse för att främja framtida marknadsföringsstrategier. Tidigare forskning visar att grön marknadsföring blivit allt vanligare och flertalet reklamer innefattas av liknande visuella- och verbala element. Färgen grönt är ett tydligt exempel på ett element som används inom grön marknadsföring för att skapa en koppling till hållbarhet. På grund av dessa liknande element kan konsumenter ha svårt att se vilken grön marknadsföring som gör legitima gröna påståenden och vilka som inte gör det. Det saknas dock förklaring till varför konsumenterna tolkar den gröna marknadsföringen på detta sätt och varför konsumenter uppfattar de olika elementen som trovärdiga eller inte. Inom studien kommer teorin symbolisk interaktionism användas som ett sätt att förstå vilka bakomliggande meningar eller betydelser som visuella- samt verbala element har. För att baserat på interaktion och definition skapa en gemensam definition. Studien är av kvalitativ metod och utförs med 3 stycken fokusgrupper med urvalet kvinnor i åldern 20-30. Fokusgrupperna fick se reklambilder med ett hållbart budskap från modeföretag som valts ut baserat på visuella- och verbala elementen som framträder inom bilderna. Respondenterna fick därefter frågor som de gemensamt diskuterat och reflekterat över. Resultatet visar att visuella element skapar en känsla som ger tydligare koppling till hållbarhet än logiken bakom verbala element. Denna studie ger en ökad förståelse för varför vissa element, exempelvis naturnära miljöer och färger skapar tydliga kopplingar till hållbarhet än andra. Studien visar även på hur situationen, interaktionen inom grupperna samt framträdande symboler inom bilderna påverkar. Förslag till fortsatta studier kan vara en utveckling av resultatet från denna studie. Resultatet visar på att interaktionen är ett effektivt sätt att öka kunskap, men har inte kunnat konstateras på grund av avvikande från studies syfte. / The purpose of the study is to increase understanding of how women between the ages of 20 and 30 perceive visual- and verbal elements in fashion companies' green marketing. In particular the sustainability communication that fashion companies use to market their products as sustainable. The study aims to contribute to an increased understanding of the power of the advertising image in marketing. Previous research shows that green marketing has become increasingly common and most advertisements include similar visual- and verbal elements. The color green is an example of an element used in green marketing to create a link to sustainability. Because of these similar elements, consumers may find it difficult to see which green marketing is making legitimate green claims and which are not. However, there is no explanation as to why consumers interpret green marketing in this way and why consumers perceive the various elements as credible or not. In the study, the theory of symbolic interactionism will be used as a way of understanding the underlying significance or meanings of visual and verbal elements. To create a common definition based on interaction and definition. The study is of a qualitative method and is performed with 3 focus groups with a sample of women aged 20-30. The focus groups got to see sustainability communication from fashion companies that were selected based on the visual and verbal elements that appear in the images. The respondents were then asked questions that they jointly discussed and reflected on. The results show that visual elements create a feeling that provides a clearer connection to sustainability than the logic behind verbal elements. This study provides an increased understanding of why certain elements, such as environments close to nature and colors, create clear connections to sustainability than others. The study also shows how the situation, the interaction within the groups and prominent symbols within the images affect. Suggestions for further studies may be a development of the results from this study. The results show that the interaction is an effective way to increase knowledge, but could not be ascertained due to deviations from the purpose of the study.

Denna forskningsstudie är en kvalitativt undersökande studie av svenska modeföretags hållbarhetskommunikation utifrån en utvärdering av konsultmodellen The Seven Sins of Greenwashing. Studien ämnar att undersöka hur The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett verktyg och ramverk för att analysera svenska modeföretags hållbarhetskommunikation samt om greenwashing förekommer i deras gröna marknadsföring med hjälp av The Seven Sins of Greenwashing. Studiens teoretiska perspektiv ämnar att på ett holistiskt sätt bemöta de forskningsbegrepp och studier som relaterar till greenwashing e.g legitimitet, isomorphism och decoupling. Föreliggande studie har valt att flytta fokus från kunden och kundens relation till hållbarhet för att istället kritiskt granska och analysera modevarumärkens gröna marknadsföring och kommunikation av modeprodukter. Därmed utgör organisationer studiens analytiska perspektiv, eftersom att allt fler modeföretag använder sig av grön marknadsföring som ett sätt att visa sig hållbara gentemot konsumenter. Vi har identifierat ett forskningsgap för kvalitativa studier som undersöker greenwashing utifrån ett organisatoriskt perspektiv, och med användandet av The Seven Sins of Greenwashing som ett analytiskt redskap inom modebranschen. Studiens syfte är att granska information och kommunikation som görs genom modeföretags hållbarhetsrapporter utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing. För att studera undersökningens syfte ställs följande frågeställningar; (RQ1) Hur fungerar The Seven Sins of Greenwashing som en teoretisk modell för att analysera stora kommersiella företag inom modebranschen? och (RQ2) Hur uttrycker svenska modeföretag sitt hållbarhetsarbete genom deras hållbarhetsrapporter? Förekommer greenwashing utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing? För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har studien utgått ifrån kvalitativa innehållsanalytiska metoder och tematisk kodning utifrån ett på förhand givet kategoriseringssystem av innehållsliga områden kopplade till The Seven Sins of Greenwashing. Studiens resultat kunde identifiera greenwashing i företagens hållbarhetsrapportering utifrån The Seven Sins of Greenwashing främst genom otydliga, vaga och irrelevanta påståenden som användes i hållbarhetsrapporterna för att uttrycka och beskriva företagens hållbarhetsarbete. Slutsatser dras om att TerraChoice (2009) konsultmodell The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett analytiskt verktyg och ramverk för denna typ av akademiska studier. Slutsatser kan också dras, genom användandet av modellen, att samtliga företag som ligger till grund för undersökningen på olika vis greenwashar i sin hållbarhetskommunikation. / This research study is a qualitatively investigative study of Swedish fashion companies sustainability communication based on an evaluation of the consulting model The Seven Sins of Greenwashing. The study aims to investigate how The Seven Sins of Greenwashing works as a tool and framework for analyzing Swedish fashion companies sustainability communication and whether greenwashing occurs in their green marketing with the help of The Seven Sins of Greenwashing. The theoretical perspective of the study aims to respond in a holistic way to the research concepts and studies that relate to greenwashing, e.g legitimacy, isomorphism and decoupling. In our study, we have chosen to shift the focus from the customer and the customer's relationship to sustainability to instead critically examine and analyze the fashion brands' green marketing and communication of fashion products. Thus, organizations constitute our analytical perspective, as more and more fashion companies use green marketing as a way to prove themselves sustainable towards consumers. We have identified a research gap for qualitative studies that examines greenwashing from an organizational perspective, and with the use of The Seven Sins of Greenwashing as an analytical tool within the fashion industry. The purpose of the study is to examine information and communication made through fashion companies sustainability reports based on the model The Seven Sins of Greenwashing. To study the purpose of this study the following questions are asked; (RQ1) How does The Seven Sins of Greenwashing work as a theoretical model for analyzing large commercial companies within the fashion industry? and(RQ2) How do Swedish fashion companies express their sustainability work through their sustainability reports? Does greenwashing occur based on the model The Seven Sins of Greenwashing? We have addressed the study's purpose and research questions with qualitative content analytical methods and thematic coding based on a pre-given categorization system of content areas linked to The Seven Sins of Greenwashing. The results of the study were able to identify greenwashing in the companies sustainability reporting based on The Seven Sins of Greenwashing mainly through unclear, vague and irrelevant statements that were used in the sustainability reports to express and describe the companies sustainability work. Conclusions are drawn that TerraChoice (2009) consulting model The Seven Sins of Greenwashing serves as an analytical tool and framework for this type of academic study. Conclusions can also be drawn, through the use of the model, that all companies that form the basis of this study in different ways greenwash in their sustainability communication.

Hållbarhet är i fokus och hållbara investeringar är en förutsättning för att utvecklingen av det globala hållbarhetsarbetet ska lyckas. Ett hållbart investeringsalternativ är gröna obligationer, som idag är en efterfrågad produkt av investerare. Obligationsmarknaden används av företag som ett alternativ till finansiering i form av banklån. Här möts företag och investerare i syfte att utbyta pengar mot räntebärande värdepapper, där investeraren erhåller ränteutbetalningar för sitt utlånade kapital. År 2008 emitterades världens första gröna obligation och utvecklingen i antal emitterade gröna obligationer har sedan dess varit extraordinär. Gröna obligationer är likt konventionella obligationer ett räntebärande värdepapper, med skillnaden att emissionskapitalet för gröna obligationer är avsett att användas till att minska miljö- och klimatpåverkan. Genom en investering i gröna obligationer är investeraren med och finansierar gröna projekt och bidrar till en mer hållbar utveckling. Tidigare forskning har lett till varierande slutsatser där majoriteten antyder att det finns en premie förknippat med gröna obligationer. Många av de tidigare forskningarna har studerat obligationsmarknaden på global nivå. Denna studie avser att undersöka premiens förhållande på den svenska obligationsmarknaden och se huruvida svenska bolag emitterar gröna obligationer till en lägre avkastning. Syftet med studien är att påvisa huruvida det finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligationsmarknaden. Detta förhållande undersöks genom en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. I studien används en matchningsmetod för att studera fenomenet om en premie för gröna obligationer existerar. Gröna och konventionella obligationers spread jämförs inom bolagen och resultatet sammanfattas i en övergripande marknadsanalys. De slutsatser som dras av studien är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, och därmed att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Från denna studie drar vi därmed slutsatsen att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie. / Sustainability is in focus and sustainable investments are a prerequisite for the progress of global sustainability work. Green bonds are an example of a sustainable investment alternative and is today a sought-after product by investors. The bond market is used by companies as an alternative to financing projects through bank loans. Organizations and investors meet for the purpose of exchanging money for interest-bearing securities, where the investor receives interest payments for his lent capital. In 2008, the world's first green bond was issued and the development in the number of issued green bonds since then has been extraordinary. Like conventional bonds, green bonds are an interest-bearing security, with the difference that the issued capital for green bonds is intended to be used to reduce the environmental and climate impact. Through an investment in green bonds, the investor participates in and finances green projects and contributes to a more sustainable development. Previous research has led to varying conclusions where the majority suggest that there is a premium associated with green bonds. Many of the previous researches have studied the bond market on a global level. This study intends to examine the premium relationship in the Swedish bond market and conclude whether or not Swedish companies issue green bonds at a lower return. The purpose of the study is to demonstrate whether there are differences in spreads between green bonds and conventional bonds in the Swedish bond market. This relationship is investigated through a quantitative study based on an deductive approach. The study uses a matching method to study the phenomenon of a premium for green bonds. The spreads of green and conventional bonds are compared within the companies and the results are summarized in an overall market analysis. The first conclusion drawn from this study is that there is no statistically significant difference between the spread of green and conventional bonds, seen across the entire Swedish bond market. This indicates that green bonds are not issued with a lower return than comparable conventional bonds. The second conclusion drawn from this study is that green bonds in the Swedish bond market are not issued with any premium. The study shows that green bonds are as profitable as conventional bonds from the same company, and also lead to a more diversified portfolio. This paper is written in Swedish.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Bakgrund: I takt med konsumenternas stigande intresse för hållbara modeprodukter har den gröna marknadsföringen från fast fashion-företag ökat. Eftersom det finns uppfattningar om att modeindustrin inte relateras till hållbarhet kan modeföretags försök att nå ut tillkonsumenterna via sin gröna kommunikation uppfattas på ett felaktigt sätt. I vissa fall ser även företag en fördel med att främja gröna produkter som en försäljningsstrategi, vilket skapar en förvirring hos mottagaren. Konsumenter har därför svårt att avgöra när ett budskap är tillförlitligt. Syfte: Syftet är att undersöka hur konsumenter tolkar fast fashion-företags grönamodeannonser ur ett kognitivt och affektivt perspektiv. Målet är därigenom att genererakunskap om hur modeföretag kan gå tillväga för att utforma gröna annonser och få fram sitthållbarhetsbudskap på ett effektivt sätt. Detta genom att utgå från konsumentens synvinkel och granska hur konsumenters tillit påverkas av informationen som kommuniceras i en grönmodeannons, deras kunskap om hållbart mode, tidigare uppfattningar om modeföretag samt hur känslor påverkar mottagarens tolkning av budskapets trovärdighet. Frågeställningar: Hur tolkar konsumenter gröna modeannonser? Hur påverkas konsumentens tillit av informationen som kommuniceras i grönamodeannonser, kunskap om hållbart mode samt tidigare uppfattningar om modeföretag? Hur påverkar den känsla konsumenten får i samband med gröna modeannonser tilliten? Metod: För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Medanledning av att det eftersöktes en djupare förståelse för konsumenters känslor för och tolkningar av de valda modeföretagens, H&amp;M:s, Gina Tricots och Lindexs, gröna annonser genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva utvalda kvinnor från Sverige. Därefter transkriberades intervjuerna och fyra huvudteman urskildes. Slutsats: Studiens resultat visar att om en grön modeannons har en typisk “modekänsla” genererade det en lösare koppling till hållbarhet och blir mindre trovärdig. Grönamodeannonser som framhåller “naturliga” aspekter framkallar en ökad känsla av tillit. När konsumenter har en positiv tidigare uppfattning om företaget blir den gröna modeannonsen mer trovärdig, om det existerar en negativ uppfattning påverkar det även inställningen tillannonsen. Studien kan urskilja kunskapsbrist om hållbart mode, på grund av detta efterlyser konsumenter tydlig information i samband med de gröna modeannonserna. I och med att en kvalitativ metod väljs är en generalisering bland kvinnliga fast fashion-konsumenter inte möjlig i denna studie. Däremot genererar studien kunskap om hur fast fashion-företag kan utforma gröna modeannonser för att förmedla budskapet på ett produktivt vis, för att minskarisken för missförstånd och bygga förtroende hos konsumenten. Exempel på vidare forskning är att fortsatt undersöka hur dessa tolkningar påverkar köpintentionen hos konsumenterna. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka andra modeannonser och modeföretag för att se om det genererar i en annan uppfattning. / Background: In line with consumers' growing interest in sustainable fashion products, the green marketing from solid fashion companies has increased. Since there are perceptions that the fashion industry is not related to sustainability, fashion companies' attempts to reach consumers through their green communications can be misinterpreted. In some cases, companies also see an advantage in promoting green products as a sales strategy, which creates confusion on the part of the recipient. Consumers therefore find it difficult to determine when a message is reliable. Purpose: The purpose is to investigate how consumers interpret the fixed fashion companies’ green fashion ads from a cognitive and affective perspective. The goal is thereby to generate knowledge about how fashion companies can go about designing green ads and producing their sustainability message in an effective way. This is based on the consumer's point of view and how consumer confidence is influenced by the information communicated in a green fashion ad, their knowledge of sustainable fashion, previous perceptions of fashion companies and how emotions affect the recipient's interpretation of the message's credibility. Research questions: How do consumers interpret green fashion ads? How is consumer confidence affected by the information communicated in green fashion advertisements, knowledge of sustainable fashion and previous perceptions of fashion companies? How does the feeling the consumer gets in the context of green fashion ads affect trust? Method: To answer the questions, a qualitative research method was applied. Because a deeper understanding of consumers' feelings and interpretations of the selected fashion companies, H&amp;M's, Gina Tricots and Lindex's green advertisements was sought, semi-structured interviews were conducted with eleven selected women from Sweden. Subsequently, the interviews were transcribed and four main themes were distinguished. Conclusions: The study's results show that if a green fashion ad has a typical "fashion sense “it generated a looser link to sustainability and becomes less credible. Green fashion ads that emphasize “natural” aspects evoke an increased sense of trust. When consumers have a positive past perception of the company, the green fashion ad becomes more credible, if there is a negative perception it also affects the attitude towards the ad. The study can discern the lack of knowledge about sustainable fashion, because of this, consumers are looking for clear information in connection with the green fashion ads. With the selection of a qualitative method, a generalization among female solid fashion consumers is not possible in this study. However, the study generates knowledge of how fast fashion companies can design green fashion ads to convey the message in a productive way, to reduce the risk of misunderstanding and build consumer confidence. Examples of further research are to continue to investigate how these interpretations affect the buying intention of consumers. Another suggestion for continued research is to examine other fashion ads and fashion companies to see if it generates in a different view.

Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

Mitt i gränsen mellan stadsdelarna Västertorp och Hägerstensåsen i Stockholm ligger den avlånga Mellanbergsparken. I det norra kortändan hittar man Hägerstensåsens tunnelbanestation och i den söndra går den mycket trafikerade motorleden E4an. Det är en platt park med få träd så den är starkt bullerstörd från E4an. I den söndra ändan finns ett utomhusbad som är välbesökt varma sommardagar, men  motorvägens närvaro går inte att ignorera, så badupplevelsen blir inte fullt så avslappnande som den skulle kunna önskas. Västertorps parkbadhus är tänkt att ligga i det sydvästra hörnet och då fungerar som skydd mot bullret. De högsta delarna i byggnaden hamnar närmast motorvägen för så stor bullerdämpning som möjligt, och för att minimera skuggningen av parken och utomhusbadet. Hela byggnaden är dessutom täckt med ett spaljésystem där klätterväxter kan slingra sig, och de tillsammans med den skog som planteras på markplätten som lämnats mellan byggnaden och motorvägen, bidrar ytterligare till bullerdämpning, samt till luftrening från alla avgaser. Entrén till parkbadhuset och dess tillhörande sporthallar är belägen i en gångtunnel som går genom byggnaden från den nuvarande gångtunneln under Personnevägen. För upplivning av tunneln och förståelse av byggnadens funktion finns här fönster in den djupa hoppbassängen. Själva simhallen är sammansatt av tre volymer som har olika takhöjd och nivå på golven som skapar flera typer av rumsligheter i ett och samma rum. Mellan de tre delarna finns dessutom höga pelare med metallstag emellan som stabiliserar den stora hallen. Längs dessa växer klätterväxter som tar in parkupplevelsen även inomhus. I den minsta volymen, ägnat främst barnen, finns också stora träd planerade som skapar nya rum mellan dem samtidigt som de förbättrar luftkvaliteten. / Amid the border between the districts Västertorp and Hägerstensåsen in Stockholm is the elongated park "Mellanbergsparken" situated. In the northern short end of the park you find Hägerstensåsen subway station and in the southern end is the highly trafficked freeway E4. The park is a flat landscape with few trees so the loud noise from the E4 is much disturbing. In the southern end is an outdoor swimming pool that is frequented hot summer days, but the presence of the motorway can't be ignore, so the experience of bathing will not be quite as relaxing as desired. The Park Bathhouse in Västertorp is supposed to be located in the southwest corner and then acts as noise protection against the motorway. The highest parts of the building are closest to the freeway for as much noise reduction as possible, and also to minimize shading of the park and outdoor bath. The entire building is additionally covered with a trellis system where vines can wriggle, and they, together with the forest planted on the land between the building and the highway, further contributes to noise reduction as well as air purification from all exhaust. The entrance to the park bathhouse and its associated sports halls are situated in a pedestrian tunnel that goes through the building from the existing underpass under Personnevägen. For understanding of the building's function there will be windows that go in to the deep diving pool. The swimming pool hall is composed of three volumes that have different height and level the floors, creating several types of spatial features within a single room. Between the three components is also high pillars with metal rods between which stabilizes the large hall. Along these wriggle vines that take the park experience indoors. In the smallest volume, devoted mainly to children, there are large trees planted, creating new rooms between them while improving air quality.