Vi står inför en fantastisk spännande men utmanande tid gällande den gröna omställningen. För att omställningen ska ske behövs en stor förändring göras inom transportsektorn. Denna process är redan i full gång och elbilar etablerar sig mer och mer på marknaden för varje år som går. När antalet laddningsbara bilar ökar, så ökar även kraven och förväntningarna på elnätet. Dagens elnät är inte dimensionerat med denna typ av belastning i åtanke och därför har detta examensarbete undersökt hur lågspänningsnätet ställer sig med en mer utbredd elbilssektor.

Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.

Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.  Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt. Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.

I dagens skola har begreppet hållbar utveckling fått allt större utrymme. Området betraktas ur tre dimensioner, nämligen; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I styrdokumenten framgår det att dessa tre dimensionerna ska prägla undervisningen. Till följd av detta har ett intresse väckts för området och hur det tillämpas i skolor med miljöcertifikatet Grön Flagg, där avsikten är att belysa goda exempel i avseendet. Således syftar denna undersökning till att belysa skolors beprövade erfarenheter i området, vilka metoder som används i undervisningen samt lärares förhållningssätt till hållbar utveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där fem lärare medverkade. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs vikten av att inte isolera området till ett specifikt ämne, utan istället låta hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Vidare framgår även vikten av att introducera ämnet ur ett helhetsperspektiv samt tillämpa praktiska metoder i undervisningen. Resultatet i denna studie visar på ett likartat synsätt. Dock synliggörs komplexiteten och svårigheten med att göra området begripligt för eleverna, vilket är en av de stora utmaningarna med hållbar utveckling. Det framgår även att de tre skolor som medverkat har liknande tankar för hur hållbar utveckling ska genomsyras i verksamheten, vilket tordes bero på att de är präglade av Grön Flaggs restriktioner. Därmed visar resultatet att begreppet tillämpas i hela verksamheten, inte enbart i klassrummet. De är eniga om att området går att undervisas i alla ämnen, men förespråkar de natur- och samhällsorienterade ämnena som mest lämpliga. I studiens gång har vi i vår framtida yrkesprofession fått ökad förståelse för hur stor betydelse vårt förhållningssätt till området har för hur stort utrymme det får i undervisningen. Vi har även tillägnat ökade kunskaper om vilka metoder som kan tillämpas för att göra området mer begripligt för eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnaderna mellan bjälklag av Grön betong och ett samverkansbjälklag med traditionell betong och KL-trä med avseende CO2-ekv. Syftet har även varit att identifiera i vilka skeden i en livscykel som skillnaderna i koldioxidutsläppen är som störst mellan dessa bjälklag samt presentera förbättringsförslag för att minimera utsläppen. Metod: En litteraturstudie genomfördes av tidigare forskning kring miljöpåverkan av de ingående materialen i de utvalda bjälklagstyperna. Dokumentanalys av LCA-data utfördes för att inhämta data för varje delmaterial och identifiera skillnaderna med avseende på koldioxidutsläpp. Likaså utfördes intervju samt fallstudie för att besvara frågeställningarna i denna studie. Resultat: Ett betongbjälklag av Skanskas Gröna betong släpper ut 16 885 kg CO2-ekv och samverkansbjälklaget med KL-trä och traditionell betong släpper ut 10 395 kg CO2- ekv under skede A1-A4 i en livscykelanalys enligt utförd fallstudie. Skillnaderna mellan bjälklagen är som störst i skede A1-A3. Förbättringsarbeten som kan utföras för att reducera koldioxidutsläppet i respektive bjälklagstyp är bland annat att återanvända betong som ballast i nya betongframtaganden enligt Skanskas tekniska specialist. Konsekvenser: Ett betongbjälklag av Skanskas Grön betong släpper ut mer CO2-ekv än ett samverkansbjälklag av traditionell betong och KL-trä. Fallstudien påvisar att utsläppen mellan bjälklagstyperna är störst under skede A1-A3. Resultaten från denna studie kan tillämpas som en indikator i valet av bjälklagsort eller betongsort. Begränsningar: Denna studie har varit begränsad till att endast behandla skede A1-A4 i en livscykelanalys. Med avseende miljöpåverkan har endast CO2-ekv beräknats och analyserats

BAKGRUND: Ökade växthusgasutsläpp och större klimatpåverkan speglar dagens samhälle allt mer. Bygg-och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och är en bransch som behöver ta steg framåt för att minimera den. Ett instrument som har använts för att motivera och skapa finansiella samt klimatmässiga fördelar för projekt som kan visa på en lägre klimatpåverkan är grön finansiering. Grön finansiering bygger på att projekt kan påvisa en mindre klimatpåverkan för att kunna ta del av de finansiella fördelar det skulle innebära. Dock har tidigare forskning runt ämnet visat att detta bortses av investerare och beslutsfattare av olika orsaker trots att klimatdebatten blir allt mer tydlig. Avsaknad av tydliga regelverk, standarder eller policyer lyfts av tidigare forskning samtidigt som hot kan anas i form av för hårda åtstramningar. En analys av bygg-och anläggningssektorns syn på grön finansiering och gröna projekt och vad marknaden behöver för att i framtiden kunna vara finansiellt hållbar är någonting som behövs för att marknaden ska kunna ta steg framåt. SYFTE: Syftet med studien är att analysera de finansiella fördelarna och riskerna som grön finansiering medför. Utifrån en analys av grön finansiering inom ramen för bygg-och anläggningssektorn kommer sedan förslag till sätt marknaden kan utvecklas på att föreslås utifrån ett finansiellt perspektiv. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med respondenter kopplade till bygg-och anläggningsbranschen samt grön finansiering. Som tillägg har en kartläggning av erbjudande inom grön finansiering sammanställts från två respondenter. Utifrån tidigare forskning samt rapporter ställdes frågor runt grön finansiering och dess finansiella påverkan på marknaden. Utifrån svaren från aktörerna kunde en analys göras av var de aktiva aktörerna såg marknaden idag samt dess viktigaste aspekter för framtiden. SLUTSATS: Studiens slutsats är att den gröna finansieringsmarknaden behöver införa ett graderingssystem för att på så sätt skilja projekt åt. Ett sådant system skulle fungera som ett incitament för projekt att gå mot att bli gröna då det inkluderar en prissättning av sådant som inte lever upp till kraven för att bli gröna och fördelar för de som tar allra störst klimatansvar. Det skulle också möjliggöra för investerare som vill ta högre risk att investera i projekt som i dagsläget inte är gröna men som har som ambition att bli det. Utöver graderingssystemet behöver det också kompletteras av mer obligatoriska regelverk för att öka utbudet av grön finansiering på marknaden. / BACKGROUND: Increased greenhouse gas emissions and greater climatic impact reflect today's society more and more. Today, the construction and civil engineering industry accounts for one fifth of Sweden's total climate impact and is an industry that needs to take steps to minimize it. An instrument that has been used to motivate and create financial and climatic benefits for projects that can show a lower climate impact is green financing. Green financing is based on the fact that projects can show a minor impact on the climate in order to be able to take advantage of the financial benefits it would entail. However, previous research on the subject has shown that this is ignored by investors and decision-makers for various reasons, although the climate debate is becoming increasingly clear. The lack of clear regulations, standards or policies is highlighted by previous research, while at the same time one can perceive a threat in the form of too tight austerities. An analysis of the construction industry’s view today of green financing and green projects and what the market needs in order to be financially sustainable in the future is something that is necessary for the market to be able to take steps forward. AIM: The purpose of the study is to analyze the financial benefits and risks that green financing entails. On the basis of an analysis of green financing within the framework of the construction and civil engineering sector, then proposals for ways in which the market can be developed are proposed from a financial perspective. COMPLETION: The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with respondents linked to the construction and civil engineering sectors and green financing. In addition, a survey of green financing offers has been compiled from two respondents. Based on previous research and reports, questions were asked about green financing and its financial impact on the market. Based on the responses from the players, an analysis could be made of where the active players saw the market today and its most important aspects for the future. CONCLUSION: The study concludes that the green financing market needs to introduce a grading system in order to separate projects. Such a system would serve as an incentive for projects to go green as it includes pricing of things that do not meet the requirements to become green and benefits those who take the greatest climate responsibility. It would also make it possible for investors who want to take a higher risk of investing in projects that are not green at the moment, but which have the ambition to become so. In addition to the grading system, it also needs to be supplemented by more mandatory regulations to increase the supply of green financing in the market.

Det fynd av sällsynta jordartsmetaller som gjordes i Kiruna i början av året 2023 hyllas för att ha potential att bidra till framväxten av grön teknik. Samtidigt skulle en gruva på denna plats klyva ett traditionellt renskötselområde i två separata delar. I uppsatsen tillämpas Politisk utilitarism och Rättvisa som Skälighet för att upptäcka möjliga riktlinjer för huruvida en gruva är tillåten på mark som redan används som renskötselområde. Då teorierna leder till två motsatta slutsatser presenteras ett förslag om att anta nerväxt som en alternativ strategi för att uppnå en grön omställning, vilket gör att beslutsproblemet tar en ny form och möjliggör för teorierna att mötas i sin vägledning.

One of the biggest emitters of greenhouse gas in Sweden is the industry sector, and in order to reach the national and global environmental goals, a change is needed. To become an environmentally sustainable producer, the whole life cycle must be taken into consideration, from choice of resources, to production, to use, and End-of-Life treatment. This thesis covers production, more particularly production equipment and the sustainability aspect circularity. Two research questions are answered; what is a circular production investment, and how can a production investment be designed to reach a higher level of circular maturity? Circularity, or circular economy, aims to close the loop of resources, and this thesis covers various aspects of how production equipment, and investments of production equipment can be designed to achieve that. The frame of reference presents models and tools for circularity, as, for instance, life cycle assessment, life cycle cost, life cycle extension strategies, eco-design, and servitization. This research was done through a literature review, a survey, in-depth-interviews, and a final validation workshop. It has been found that there are many aspects to consider when investing in production equipment, but also that there is a knowledge gap in industry of what circularity is and how to prioritize circularity in the requirements from customer to supplier. This thesis was written as a part of a collaborative research project between academy, research, and industry. The findings in this thesis were used to develop three guidelines made for practical implementation within industry, they cover considerations before investing in new production equipment, how to design production equipment in the most circular way, and considerations at End-of-Life or End-of-Use for production equipment. In order for a production investment to be circular, it is required that the treatment of equipment at its End-of-Life is planned already in the design phase of the investment, and that an investment is implemented only if there are no other options. / En av de största utsläpparna av växthusgaser i Sverige är industrisektorn, och för att kunna nå både nationella och internationella miljömål måste något förändras. För att kunna bli en miljövänlig producent måste hela livscykeln av ens produkter övervägas, från val av resurser, till produktion, till användning och behandling av uttjänta produkter. Den här uppsatsen täcker produktion, mer precis täcker den produktionsutrustning och hållbarhetsaspekten cirkularitet. Två forskningsfrågor besvaras; vad är en cirkulär produktionsinvestering och hur kan en produktionsinvestering planeras för att nå en högre nivå av cirkulär mognad? Cirkularitet, eller cirkulär ekonomi, är när man försöker stänga ”loopen” (cirkeln/slingan) av resurser. Den här uppsatsen täcker olika aspekter av hur produktionsutrustning och investeringar av produktionsutrustning kan planeras för att nå en sluten loop. I det teoretiska ramverket för uppsatsen finns olika modeller och verktyg för cirkularitet, som exempelvis livscykelanalys, livscykelkostnad, strategier för att förlänga livscykeln, eco-design och servitisering. Den här studien gjordes genom en litteraturstudie, en enkät, intervjuer, och en workshop för validering. Det har framkommit att det finns många aspekter att överväga när man investerar i produktionsutrustning, men också att det finns en kunskapslucka inom industrin gällande vad cirkularitet är och hur man ska prioritera cirkularitet i kravspecifikationer till sina leverantörer. Den här uppsatsen skrevs inom ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan akademi, forskning och industri. Det som har hittats genom den här undersökningen har använts för att utveckla tre riktlinjer som ska kunna användas inom industrin. De täcker avväganden före en investering av produktionsutrustning, hur produktionsutrustning kan designas på det mest cirkulära sättet och avväganden vid behandling av uttjänt produktionsutrustning. För att en produktionsinvestering ska vara cirkulär krävs det att behandling av uttjänt utrusning planeras redan i designstadiet av investeringen, samt att investeringen genomförs endast om det inte finns några andra alternativ.

To achieve net zero emissions by 2050, a $275 trillion investment is needed, with the private sector playing a significant role. Green corporate bonds are a popular financing method, having grown to 6% of global corporate bonds in 2021. Despite their potential, green bonds face challenges, such as lack of standardization, high costs, and greenwashing risks. Tokenization through Security Token Offerings (STOs) can increase demand and supply for green bonds by enabling fractional ownership, eliminating intermediaries, and improving transparency with blockchain technology and IoT sensors. This drives demand, increases liquidity, and reduces greenwashing risk. STOs also allow smaller investments and finance access for SMEs.This study employs a multi-criteria decision-making model to select a blockchain platform for STOs in green bonds. The process involves identifying platforms, defining features, evaluating suitability, and selecting the platform that best aligns with green bond STO requirements. / För att uppnå netto nollutsläpp till 2050 krävs en investering på 275 biljoner dollar, där den privata sektorn spelar en betydande roll. Gröna företagsobligationer är en populär finansieringsmetod, som växte till 6% av de globala företagsobligationerna 2021. Trots deras potential står gröna obligationer inför utmaningar, som brist på standardisering, höga kostnader och risker med greenwashing. Tokenisering genom Security Token Offerings (STOs) kan öka efterfrågan och tillgången på gröna obligationer genom att möjliggöra bråkägande, elimineramellanhänder och förbättra transparensen med blockkedjeteknik och IoT-sensorer. Detta driver efterfrågan, ökar likviditeten och minskar risken för greenwashing. STO tillåter också mindre investeringar och finansieringsåtkomst för små och medelstora företag.Denna studie använder en flerkriteriemodell för beslutsfattande för att välja en blockkedjeplattform för STO i gröna obligationer. Processen innefattar identifiering av plattformar, definition av funktioner, utvärdering av lämplighet och val av den plattform som bäst överensstämmer med kraven för gröna obligationers STO.

Under de senaste åren har intresset för hållbarhet ökat avsevärt, där miljömedvetna produkter efterfrågas allt mer i samhället. Då ett socialt ansvar har vuxit fram hos konsumenterna behöver även marknaden anpassa sig till denna efterfrågan. Denna trend går att se i stor utsträckning inom livsmedelshandeln där företag dagligen konkurrerar med varandra om att tillfredsställakundens behov. Det blir därför av stor vikt för företag att kunna kommunicera sina ändamål genom valet av färg, form och material. Inom grön marknadsföring finns det ännu ett outforskat område där konsumentens uppfattning av produkter med attribut som förmedlar en grön image inte har studerats på djupet. Denna studie undersöker därför hur konsumenter uppfattar förpackningsdesign som producenterna avser kommunicera miljömedvetenhet. Detta utförs genom en kvalitativ forskningsmetod för att få en djupare förståelse för konsumentbeteendetoch beslutsprocessen vid köp av dryck med grön image. Studien genomförs i Stockholm och består av fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med respondenter i åldrarna 22–30 år. Studien visar på att trovärdighet verkar var den mest avgörande faktorn vid köpbeslutet hos konsumenter. Trovärdigheten går att koppla till en god kommunikation som på ett tydligt sätt ligger i linje med vad produktens står för. Designattribut som kan förmedla miljömedvetenhet på ett tydligt sätt är färgen brun, en matt yta, vikning med sparsam användning av material, oredigerade fotografier, illustrationer som har en betydelse samt en minimalistisk design med färre textrutor. Unikt för studien är att tendenser går att se som tyder på att yngre konsumenter upplever att färgerna vit, grön och blå associeras med en äldre generation och deras uppfattning om vad som kommunicerar hållbarhet. Vidare forskning kan undersöka mer om ett eventuellt paradigmskifte mellan generationernas uppfattningar av färg och om konsumenterna uppfattar designattribut olika utifrån kulturella och sociala skillnader. / The interest in sustainability has grown during recent years, where environmentally conscious products are increasingly more in demand in society. As social responsibility has emerged for consumers, the market needs to adapt to this demand. This trend can be seen widespread in the food industry where companies compete with each other daily to satisfy the consumer needs. It therefore becomes of great importance for the company to be able to communicate their purpose through the choice of colors, shapes and materials. There is yet another unexplored field in green marketing where consumers' perspectives of products with attributes that convey a green image has not yet been studied in depth. This study therefore examines how consumers perceive packaging design that producers intend to communicate environmental awareness. This is carried out through a qualitative research method in order to gain a deeper understanding of consumer behavior and the decision-making process when buying beverages with a green image. The research takes place in Stockholm and consists of four semi-structured focus group interviews with respondents in the ages of 22-33 years. The results of the study show that credibility seems to be the most decisive factor in purchasing decisions among consumers. Credibility in design can be linked to a good communication that is clearly in line with the product's value. Design attributes which can convey this environmental awareness are the color brown, a matte surface, folding with sparse use of materials, unedited photographs, illustrations that convey meaning and a minimalistic design with less text. Unique to this study is that trends can be seen that indicate that younger consumers experience that the color white, green and blue are associated with an older generation and their perception of what communicates sustainability. Further research can investigate more about possible paradigm shifts between generations´ perceptions of color and whether consumers perceive design attributes differently based on cultural and social differences.