Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på trädens vattentillgång i BlåGrönGråa-system (BGG-system), utvecklat av Edge, och vilka förbättringar som kan göras för att vegetationen bättre ska klara av torka. Ett annat mål med denna studie var attundersöka hur väl det går att efterlikna och simulera BGG-system i modelleringsverktyget MIKESHE, utvecklad av Danish Hydraulic Institute (DHI). För att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på BGG-systems vattenhalt varierades; storleken på tillrinningsområdet, crop factor, växtsubstrat, djup på regnbäddarna, växtval, dräneringsdjup och dräneringshastigheten. Alla simuleringarna genomfördes med meteorologisk data för perioden 1991-2020 för att underöka hur årsvariationer påverkar vattenhalten i systemet. Resultaten visar att stadsträd som inte erhåller något tillskott av vatten via tillförsel av dagvatten kommer utsättas för extremt ogynnsamma förhållanden när det kommer till vattentillgång, och att den parameter som har störst inverkan på vattenhalten i BGG-system är storleken på tillrinningsområdet. För att ytterligare förbättra vattentillgången för träden i BGG-system kan växtsubstratet förbättras genom att öka mängden växttillgängligt vatten. Detta föreslås dock framförallt för större träd eller då tillrinningsområdet inte kan utökas ytterligare. Variationen av djupet på regnbäddarna har relativt liten effekt på resultatet, vilket delvis kan förklaras av andra val i satta parametrar. Växtvalet visar sig i denna studie har liten effekt på vattenhalten, vilket delvis beror på modellens utformning och valdaparametrar. Variationen av dräneringsdjupet och dräneringshastigheten visar sig inte ha någon effekt på de resultat som undersöks i denna studie. Modellen som har satts upp beskriver systemet på ett tillförlitligt sätt, och är ett bra första steg föratt ytterligare öka förståelsen för trädens förutsättningar i dagvattenhantering. Men för att kunna dramer långtgående slutsatser om hur träden klarar av torrperioder behöver ytterligare undersökningargenomföras på BGG-system. / The main purpose of this study was to investigate which parameters have the greatest impact on thetrees’ water supply in BlueGreenGray-systems (BGG-system), developed by Edge, and what improvements can be made to the system to make the vegetation able to withstand periods of droughts better. Another aim of this study was to investigate how well it is possible to imitate and simulate BGG-systems in the modeling tool MIKE SHE, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI). To investigate which parameters have the greatest impact on the water content in BGG-systems the following parameters was varied; the size of the catchment area, crop factor, plant substrate, depth of the rain beds, plant selection, drainage depth and drainage rate. All simulations were performed with meteorological data for the period 1991-2020 to investigate how annual variations affect the watercontent in the system. The results show that city trees that do not receive any addition of water via the supply of stormwater will be exposed to extremely unfavorable conditions when it comes to water supply, and that the parameter that has the greatest impact on the water content in BGG-systems is the size of the catchment area. To further improve the water supply for the trees in a BGG-system, the plant substrate can be improved by increasing the amount of plant available water. However, this is mainly proposed for larger sized trees or when the catchment area cannot be expanded further. The variation in the depth of the rain beds has a relatively small effect on the result, which can be partly explained by other choices in set parameters. The choice of plant in this study has little effect on the water content, which is partly due to the model’s design and selected parameters. The variation of the drainage depth and the drainage rate does not appear to have any effect on the results examined in this study. The model that has been set up describes the system in a reliable way, and is a good first step to furtherincrease the understanding of the trees conditions in stormwater management. However, in order tobe able to draw more far-reaching conclusions about how trees cope with dry periods, further studiesneed to be carried out on BGG-systems.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

Climate change is described as the greatest security challenge of our time. Climate-related events do not only run the risk of damaging the environment we depend on, but also risk undermining our political, economic and social systems.The European Union is an influential player and key actor in the fight against climate change and has in recent years adopted a number of ambitious initiatives. In December 2019, the European Union launched The European Green Deal, with the objective of making Europe a carbon-neutral continent by 2050. In June 2021, the first European Climate Law came into force, which incorporates the goal of a carbon-neutral continent by 2050 into European legislation. This thesis aims to examine to what extent the EU’s new climate policy is based on Green Growth Theory and what consequences this can have for security policy. The core of Green Growth Theory is the belief that economic growth is, or can be made, compatible with the ecology of our planet. However, the Green Growth Theory has been criticized by several researchers for lacking empirical evidence. This thesis finds that the EU’s climate policy is to a large part based on Green Growth Theory. Paradoxically, this causes both security and insecurity for the European Union. Economic and geopolitical security is sustained by continued economic growth creating competitiveness in the global arena. Nevertheless, environmental insecurity is triggered as the new climate policy is based on a theory that lacks empirical evidence, prioritizes economic growth and measures success in measures that disregard a sizeable part of the total emissions.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

In response to the ever-intensifying urgency for environmental preservation, the imperative for sectors with substantial carbon footprints to adapt and drive the transition to a low carbon economy is apparent. Sustainability transitions, signifying systemic changes towards sustainable socio-technical systems, emerge as critical in this context, especially within the banking sector. This industry, anchored by its pervasive Information Technology (IT) infrastructure, stands as a key actor in the paradigm shift towards global sustainability. This study investigates the implications of the global transition towards net-zero emissions by 2050 for the IT strategy of banks. This transition necessitates significant changes in the banking sector’s practices, with a particular focus on reducing energy consumption and promoting sustainable operations. The paper presents an in-depth investigation of the factors that banks need to address when adapting their IT strategy to align with these imminent changes. The research methodology followed a qualitative research design, with semi-structured interviews conducted among banking sector practitioners serving as the primary data collection method. Additionally, the study applied the Technological-Organizational-Environmental (TOE) framework to analyze the adoption of sustainable practices in the banking sector. This framework allowed for a comprehensive understanding of the multifaceted nature of the transition towards net-zero emissions, considering the intertwined aspects of technology, organization, and environment. The findings of this research reveal significant insights into the key drivers and strategies required for banks as they make decisions about their IT strategies, particularly in response to the transition towards net-zero emissions. The urgency of environmental sustainability and its integration into strategic planning have emerged as primary drivers, leading to the adoption of Green IT for balancing operational efficiency with environmental responsibility. This strategy has influenced banks’ responses and adaptation by prompting introspective resource management, integrating sustainability into organizational culture, and shaping an environmentally conscious workforce. In conclusion, despite facing various complexities, banks are demonstrating resilience and adaptability in their transition towards sustainability, indicating a future of continuous innovation and transformative practices firmly rooted in sustainability. The findings from this research significantly contribute to the existing body of knowledge, offering deeper insights into the interplay between banking practices and the urgent transition towards net-zero emissions. Future research could further enrich this understanding byassessing the effectiveness of banks’ sustainability initiatives, their achievements against set sustainability targets, and the evolving role of Green IT in driving sustainable banking. / Det växande behovet av miljömässig hållbarhet markerar tydligt nödvändigheten för sektorer med storakoldioxidavtryck att anpassa sig och driva övergången till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp. Övergången till hållbarhet, som innebär systematiska förändringar mot hållbara socio-tekniska system, framstår som avgörande i detta sammanhang, särskilt inom banksektorn. Denna bransch, förankrad av sin omfattande IT-infrastruktur, är en viktig aktör i det paradigmskifte som leder mot global hållbarhet. Denna studie undersöker vad den globala övergången mot nettonollutsläpp fram till 2050 innebär för bankernas IT-strategier. Denna övergång kräver omfattande anpassningar inom banksektorn, med särskild inriktning på att minska energiförbrukningen och främja hållbara verksamhetsmetoder. Rapporten presenterar en djupgående undersökning av de faktorer som banker behöver ta hänsyn till när de anpassar sin IT-strategi för att möta dessa förestående förändringar. Studiemetoden följde en kvalitativ forskningsdesign, med semistrukturerade intervjuer genomförda bland experter och yrkesverksamma inom banksektorn som den primära metoden för datainsamling. Studien applicerade dessutom ramverket Technological-Organizational-Environmental (TOE) för att analysera införandet av hållbara praxis i banksektorn. Detta ramverk möjliggjorde en omfattande förståelse för den flerdimensionella naturen av övergången mot nettonollutsläpp, med hänsyn till de sammankopplade aspekterna av teknik, organisation och externa faktorer. Studiens resultat ger värdefulla insikter om de huvudsakliga drivkrafterna och strategierna som bankerna behöver för att fatta beslut om sina IT-strategier, särskilt i samband med övergången till nettonollutsläpp. Det kritiska behovet av miljömässig hållbarhet och dess integrering i strategisk planering har vuxit fram som centrala drivkrafter, vilket har lett till att Grön IT har antagits för att balansera operativ effektivitet med miljömässigt ansvarstagande. Denna strategi har påverkat bankers respons och anpassning genom att stödja självgranskande resurshantering, integrera hållbarhet i organisationskulturen, och forma en miljömedveten arbetskraft. Sammanfattningsvis, trots mångfald av utmaningar, visar banker motståndskraft och anpassningsförmåga i sin övergång mot hållbarhet, vilket indikerar en framtid av kontinuerlig innovation och omformande metoder som är starkt förankrade i hållbarhet. Resultaten från denna studie bidrar till det befintliga kunskapsfältet, och erbjuder djupare insikter i samspelet mellan bankpraxis och den kritiska övergången mot nettonollutsläpp. Framtida studier kan ytterligare berika denna förståelse genom att utforska effektiviteten i bankers hållbarhetsinitiativ, deras framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål, och den utvecklande rollen för Grön IT i att driva hållbar bankverksamhet.

Med narrativ ges en mer begriplig och engagerande information av transparens än vad den traditionella numeriska transparensen bidrar med. Istället för att använda olika certifieringar, siffror och grafer som belyser transparensen består narrativ istället av berättelser och visualiseringar som öppnar upp till dialog med konsumenterna. Tidigare forskning säger att narrativ transparens är det som konsumenter eftersträvar, men hur gröna konsumenter skapar ett värde kring mottagandet av informationen är desto mindre uppmärksammat. Med det ökade gröna konsumtionssamhället ställer gröna konsumenter mer krav på modeföretagen. Därmed blir ökad transparens i värdekedjan en fördelaktig väg för modeföretagen att gå för att förbättra sin legitimitet gentemot intressenterna. Consumption Value Theory menar på att värdeskapande och tillfredsställande av ett visst behov är det som utgör grunden för konsumtion. Det blir därför viktigt för modeföretag att ha förståelse för konsumenters upplevda värde, för att kunna erhålla en fördel på marknaden. I denna studie följer därmed en undersökning om vilket värde narrativ transparensinformation har för gröna konsumenter i en modekontext. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer faställdes en slutsats om att alla fem värden inom CVT-modellen går att kartlägga i samband med uppvisande av exempel på narrativ transparensinformation. En ytterligare slutsats som fastställdes var att narrativ bidrar till upplevelse av värde för gröna konsumenter genom att modeföretagen presenterar sin transparens på ett pålitligt, sammanhangsskapande, känslomässigt engagerande samt nyfikenhets- och kunskapsväckande sätt. Gröna konsumenters värden skapas dessutom av en association utifrån en specifik omständighet samt via social interaktion med andra individer eller grupper. En tydlig och tillräcklig narrativ transparensinformation motverkar att skepsis uppstår hos konsumenterna. Modeföretagen kan framföra sin transparens genom narrativ för att kunna nå ut till den gröna konsumenten på ett mer effektfullt sätt. / Narrative provides more comprehensible and engaging information of transparency than traditional numerical transparency. Instead of using different certifications, numbers and graphs that highlight transparency, narratives consist of stories and visualizations that open up for dialogue with the consumers. Previous research implies that narrative transparency is what consumers strive for, but how green consumers create value around this type of information has been less focused on. With the increased green consumer society, green consumers place more demands on fashion companies. Thus, increased transparency in the value chain becomes an advantageous way for fashion companies to improve their legitimacy in relation to their customers. Consumption Value Theory implies that the perception of value and the satisfaction of a certain need creates the basis for consumption. Therefore, it becomes important for fashion companies to have an understanding of consumers' perceived value, in order to obtain an advantage in the industry. This study follows an examination of the value of narrative transparency information for green consumers in a fashion context. With the help of semi-structured interviews, a conclusion was proposed that all five values ??within the CVT model can be located in relation to the presentation of narrative transparency information. Further, a conclusion was established that narratives contribute to the experience of value for green consumers, if the fashion companies present their transparency in a reliable, context-creating, emotionally engaging and curious and knowledge-inspiring way. The values ??of green consumers are also created by an association based on a specific circumstance and through social interaction with other individuals or groups. A clear and sufficient narrative transparency information counteracts that skepticism arises among consumers. Fashion companies can express their transparency through narrative in order to reach the green consumer in a more effective way.

As sustainability becomes a pressing issue, companies are increasingly adopting green advertising strategies to promote their products and increase consumer awareness. However, the effectiveness of these advertisements across different cultural backgrounds are often overlooked. In light of this, the research addresses two questions: (1) What are the characteristics of successful green advertisements in Japan and Sweden? and (2) How should Japanese and Swedish companies in the automobile industry design and deploy green advertisements to optimize the effect? To answer these questions, the research involved data analysis on green advertisements to understand key themes and develop survey samples. The survey was then conducted to examine the impact of cultural and green messages on participants' perceptions. The main findings indicate that both Japanese and Swedish participants perceive green advertisements with a soft-sell and single-message approach more appealing. However, when it comes to cultural messages, more Japanese participants showed positive attitudes towards green advertisements with high-context messages than Swedish participants with low-context messages. / I takt med att hållbarhet blir en allt viktigare fråga anammar företagen allt oftare gröna reklamstrategier för att marknadsföra sina produkter och öka konsumenternas medvetenhet. Effektiviteten av dessa annonser över olika kulturella bakgrunder förbises dock ofta. Mot bakgrund av detta tar forskningen upp två frågor: (1) Vad kännetecknar framgångsrika gröna annonser i Japan och Sverige? och (2) Hur bör japanska och svenska företag inom bilindustrin utforma och distribuera gröna annonser för att optimera effekten? För att besvara dessa frågor omfattade forskningen dataanalys av gröna annonser för att förstå viktiga teman och utveckla undersökningsurval. Undersökningen genomfördes sedan för att undersöka hur kulturella och gröna budskap påverkade deltagarnas uppfattningar. De viktigaste resultaten visar att både japanska och svenska deltagare uppfattar gröna annonser med en mjuk säljstrategi och ett enda budskap som mer tilltalande. Men när det gäller kulturella budskap visade fler japanska deltagare positiva attityder till gröna annonser med högkontextbudskap än svenska deltagare med lågkontextbudskap.

Att minska energikonsumtionen inom mjukvaruutveckling är ett högst aktuellt ämne då datacenter och dataöverföringar står för 0,9% av de globala växthusgasutsläppen. Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan gröna val och standarder i system med många utvecklare. Detta har gjorts genom att undersöka hur utvecklare på Monitor ERP System AB ser på hållbarhet under utvecklingsprocessen, samt hur en algoritms tidskomplexitet och val av primitiva datatyper och datastrukturer påverkar en mjukvarulösnings energikonsumtion. Arbetet genomfördes med mixad metod och använde intervjuer och experiment som datainsamlingsmetoder. Intervjuer hölls med utvecklare på Monitor ERP System för att undersöka vad som påverkade utvecklingsprocessen och skapa en uppfattning om var gröna val kunde ta plats. Experiment genomfördes för att undersöka hur algoritmers tidskomplexitet och val av primitiva datatyper och datastrukturer påverkar energikonsumtionen i en mjukvarulösning. Resultatet från intervjuerna visade att hållbarhet inte togs in som en faktor i utveck-lingsprocessen på grund av kunskapsbrist och att prestanda var en högt prioriterad faktor. Detta kombinerades med experimentets resultat att energikonsumtionen av en mjukvarulösning berodde på programinstruktioners exekveringstid i kombination med en algoritms tidskomplexitet. Slutsatsen av arbetet är att grön mjukvaruutveckling kan tas in i system med standarder genom att skapa nya gröna standarder med fokus på prestanda och lättillgänglig sammanställning av gröna val. / Reducing the energy consumption in software development is a highly relevant subject, as data centers and data transmissions make up 0.9% of the global carbon emissions. The purpose of this study was to examine the relationship between green choices and standards in systems with many developers. This was investigated by examining how developers at Monitor ERP System AB view sustainability during the development process, as well as how an algorithm’s time complexity and choices of primitive data types and data structures influence a software solution’s energy consumption. The study was conducted using mixed method with interviews and an experiment as data collection methods. Interviews were held with developers at Monitor ERP System to determine what affected the development process and create a perception for where green choices could take place. Experiments were conducted to investigate how an algorithm’s time complexity and choices of primitive data types and data structures affect the energy consumption of a software solution.  The interview results show that sustainability was not considered during the development process due to a lack of knowledge and that performance was a heavily prioritized factor. This was combined with the experiment results that energy consumption was dependent on the execution time of program instructions in combination with an algorithm’s time complexity. The conclusion was that green software development can take place in systems with standards by creating new green standards, focusing on performance and easy access to a collection of green choices.