Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet, välbefinnande och hälsa. Kvinnor i hela världen blir utsatta för olika former av våld och gravida kvinnor är inte ett undantag. Våldet kan snarare öka under graviditet för de kvinnor som sedan tidigare varit utsatta för våld med risk för både den gravidas och det ofödda barnets hälsa. Barnmorskor ges en unik möjlighet att ge god vård och stöd till dessa våldsutsatta kvinnor. Syfte : Att beskriva innehållet i mötet mellan barnmorskor och gravida kvinnor med fokus på gravida kvinnors utsatthet för våld i nära relationer och barnmorskans roll i omvårdnaden av dessa kvinnor. Metod: Metasyntes som metod användes vilken inkluderade både kvalitativa studier o kvantitativa studier med kvalitativa delar i resultatet. Artiklar söktes via databaserna PubMed. CINAHL, PsycInfo och Web of Science och dessa analyserades genom meta-ethnografi. Resultat: Studien visade att tid, kunskap och förtroende var viktiga faktorer som kunde leda till att kvinnor berättade för barnmorskor om deras utsatthet för våld under graviditet. Kvinnorna och barnmorskorna hade till största delen samma mönster som de tog upp som både hinder och hjälp till att våld avslöjades under graviditeten. Slutsats: Mönstret stämde väl överens mellan kvinnors uppfattningar och barnmorskors uppfattningar angående den problematik som ses då det gäller våld under graviditet. Förtroende för barnmorskan gällande bemötande och kunskap ansågs vara det viktigaste för att kvinnor skulle känna trygghet i att till barnmorskan avslöja övergrepp under graviditet. Kliniska implikationer: Grundligare utbildning om våld redan under utbildningen till barnmorska skulle kunna vara ett sätt att ge barnmorskor en bättre förutsättning i sin nya roll. För att underhålla och utveckla kunskap om våld bör därför kontinuerlig fortbildning ske för legitimerade barnmorskor och detta ger i sin tur bättre förutsättningar för barnmorskor att möta våldsutsatta gravida kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a serious threat against women's security, well-being and health. Women all over the world are subject to different kinds of violence and pregnant women are no exception. The violence can increase during pregnancy among the women that earlier has endured violence, with a risk for both the women’s and unborn baby's health. Midwives have a unique opportunity to care for and support these abused women. Purpose: To describe pregnant women’s encounter with the midwife with focus on exposure to partner violence and the role of the midwife. Method: A meta-synthesis which included both qualitative literature studies and quantitative studies with qualitative elements were used in the result. Articles were searched through databases as PubMed, CINAHL, PsycInfo and Web of Science and these were analysed through meta-ethnography. Results: The study showed that time, knowledge and confidence were important factors that could cause women in revealing to midwives about violence during pregnancy. Both women and midwives had to the most part the same patterns that they spoke about as both obstacles and help for disclosure of violence in care for women in pregnancy. Conclusion: The pattern matched well between women’s and midwive’s perceptions of the problems seen in violence during pregnancy. Trusting the midwife’s encounter and knowledge, were seen as the most important issues for women to feel safe in revealing violence during pregnancy. Clinical implications : Basic education about violence that is already under the supervision of midwives can be a way to give midwives a better prerequisite for their new role. In order to maintain and develop knowledge of violence, continuing education should be continued for legitimate midwives, which in turn provides better conditions for midwives to meet women who are pregnant with violence.

Introduktion: Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta är ett folkhälsoproblem för större andelen gravida i samhället. Mer än två tredjedelar av gravida kvinnor upplever ländryggssmärta och nästan en femtedel upplever bäckensmärta.  Syfte: Att utvärdera evidensen för effekter av fysisk aktivitet som intervention för ländryggs- och/eller bäckensmärta hos gravida kvinnor. Metod: Litteratursökningen i denna systematiska litteraturstudie utfördes i tre olika databaser, PubMed, Cinahl samt SPORTDiscus. Studien inkluderade randomiserade kontrollerade studier samt artiklar inom spannet av 15 år. Studier som innefattade ländryggs- och/eller bäckensmärta under graviditet samt fysisk aktivitet inkluderades. Urvalsprocess av relevanta artiklar utfördes enligt PRISMAS flödesschema. Kvalitetsgranskning gjordes enligt PEDro skalan.  Resultat: Tretton artiklar inkluderades i litteraturstudien efter litteratursökning samt relevansbedömning. Artiklarna bedömdes ha moderat till bra kvalitet enligt PEDro- skalan. Interventionerna var lika i flera av studierna men överlag skiljde sig flera av studiernas interventioner åt. Tio studier hade variationer av träningsprogram som intervention där tre studier följde American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) och en studie följde Royal College of Obstetricians and Gynecologists (RCOG). Andra träningsinterventioner var Hatha yoga, pilates samt vattenträning. Resultat visade att fysisk aktivitet gav effekt i 10 av 13 studier sett på ländryggs- och/eller bäckensmärta. Konklusion: Resultatet att majoriteten av de granskade randomiserade kontrollerade studierna visade positiva effekter av fysisk aktivitet indikerar att fysisk träning i olika former kan vara positivt och kan rekommenderas till gravida med ländryggs- och/eller bäckensmärta. Då antalet inkluderade studier var lågt och typen av träning och träningsupplägg varierande är det svårt att dra säkra slutsatser om effekt av specifika träningsmetoder. Mer forskning inom området behövs för att kunna säkerhetsställa evidensen för fysisk träning som behandling för graviditetsrelaterad ländryggs- och/eller bäckensmärta.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man arbetar med drogberoende gravida kvinnor inom Socialtjänsten och mödravården. Intervjuer har genomförts med en socialsekreterare och fyra barnmorskor, alla yrkesverksamma inom Västerbottens län. Studien tar upp hur drogberoende hos gravida upptäcks, vilka typer av insatser som finns samt hur Socialtjänsten och mödravården samverkar inom ramen för sitt arbete med dessa kvinnor. Studien visar att både mödravården och Socialtjänsten fokuserar sitt arbete på att bygga en bra relation till sina klienter så att de ska våga vara ärliga om sitt eventuella bruk av droger. Genom en bra relation och att klienten har tillit till den professionelle kan den professionelle på ett bättre sätt hjälpa sin klient. Barnmorskorna upplever att drogberoende gravida kvinnor är ärliga om deras användande av droger och att de snabbt berättar det för sin barnmorska. Den socialsekreterare som intervjuades sa sig ha kännedom om sina klienters droganvändning och att hon fick vetskap om en klients graviditet genom orosanmälningar från den personens närstående. Studien visar samtidigt att det finns brister i samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården i ärenden kring gravida kvinnor som befinner sig i ett drogberoende. Socialsekreteraren upplever att man inte arbetar med klientens olika problem samtidigt och därför inte löser dem. Barnmorskorna upplever att de inte delges information från Socialtjänsten om sina patienter som är av vikt för deras arbete, trots att samtycke finns, vilket försvårar deras arbete. Att det brister i samverkan försvårar alltså arbetet kring den här gruppen kvinnor. Studien visar även att det är brist på resurser och insatser för personer som är drogberoende. Det saknas insatser som kan anpassas efter de gravida kvinnornas olika livssituationer och familjekonstellationer, vilket försvårar tillgången till effektiv drogbehandling och andra stödinsatser för kvinnorna. Bristen på resurser gör att socialsekreterarnas arbete försvåras. Studiens slutsats är att samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården behöver förbättras både för att förbättra de yrkesverksammas arbetssituation och för att ge kvinnorna bästa möjliga stöd.

Bakgrund: Paracetamol, även känt som acetaminophen, är ett populärt receptbelagt och receptfritt analgetisk och antipyretiskt läkemedel. Paracetamol anses vara säkert läkemedel, även under graviditeten, så länge man inte överskrider de rekommenderade doserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att utvärdera rekommendationerna kring det receptfria läkemedlet paracetamol för gravida kvinnor och ifall det kan användas under graviditet utan någon ökad risk för fosterskador.Metod: Metoden som användes är en litteraturöversikt och en artikelsökning gjordes i databasen PubMed. Antalet artiklar som granskades är 15.Resultat: Resultatet visade samband där exponering för paracetamol under graviditet i mer än 28 dagar var förknippad med externaliserande beteendeproblem eller dåliga kommunikationsfärdigheter hos barn från tre år. De externaliserande beteendeproblemen är förknippade med försämrad motorik, negativt uppvisade emotioner, hyperaktivitet, inlärning och uppmärksamhetsproblem. Barn födda av mödrar som exponerats för paracetamol mer än en trimester har högre risk att få HKD-diagnos eller ADHD-medicin förskrivet. Även ökade risker för ADHD visades hos barn vars moder tagit paracetamol under andra/tredje trimestern. In vivo studier som mätte neuronala aminosyraproteiner i råtthjärnan resulterade i att råttor som utsatts för paracetamol under hjärnans utveckling visade försämrad kognitiv flexibilitet. Minskad emotionalitet, ökad responsivitet i dopaminerga systemet och ökning av dopaminnivåer går att sammankoppla med en förändring i neuroutveckling för autism samt ADHD.Slutsats: Läkemedelsintag för en gravid kvinna spelar en viktig roll vid vilken stadie av graviditeten som det administreras då fostret utvecklas på olika sätt under trimestrarna. Detta är viktigt att tas i beaktning när man studerar utvecklingstoxikologiska effekter. I denna uppsats beskrivs kopplingar mellan paracetamolexponering in utero och effekter på neurokognitiv utveckling som ses i skolåldern i form av autism, ADHD och långsammare språkutveckling. Statliga myndigheter bör därför skriva om sina rekommendationer vad gäller exponering för paracetamol för gravida kvinnor och uppmana till försiktighetsåtgärder.

Harris County Mosquito Control Division (HCMCD) is responsible for surveillance of mosquito species that are vectors of St. Louis Encephalitis (SLE) virus and West Nile Virus (WNV) within Harris County, Texas, including the Houston metroplex. The metroplex area has some unique attributes and a vast variety of environmental habitats that are attractive to vectors of arboviruses and for the transmission of arboviruses to the human population. Data describing the efficacy of Gravid (GV) and Underhouse (UH) CO2 traps were analyzed to determine if there is a significant difference between these two trap types with respect to the number of mosquitoes and the variety of mosquito species caught. This study was conducted during the off-peak HCMCD trapping season, to gain information in preparation for a yearround trapping program utilizing Underhouse CO2 traps for WNV and SLE virus surveillance. Adjusting for the week of collection, results suggest that Gravid traps caught significantly (P = 0.009) more mosquitoes (mean = 23.134 per trap) in the study area than Underhouse traps (mean = 3.616 per trap), and that Underhouse Traps caught a larger variety of mosquito species (n = 13) than Gravid Traps (n = 11), out of 15 total different species caught. Gravid and Underhouse traps caught 9 out of 15 of the same mosquito species during the study period. Culex quinquefasciatus mosquito catches in Gravid traps and temperature were strongly correlated (Spearman's Correlation Coefficient = 0.707, P = 0.005). Geographic Information System spatial analysis indicated clustering of Culex quinquefasciatus mosquito catches in both Gravid traps, week 9 and 21 (Moran's I = 0.69, P = 0.040 and 0.74, P = 0.021, respectfully ) and Underhouse traps, week 13 and 19 (Moran's I = 0.92, P = 0.002, and 0.89, P = 0.011, respectfully). It is recommended that Harris County Mosquito Control Division continue to utilize gravid traps as a primary method of surveillance. Gravid traps (16,194) caught 85% more mosquitoes than Underhouse traps (2,531) over the fourteen week study period. Their overall success far outweighs the additional materials or labor required for their use in a successful surveillance program.

La femme enceinte, au même titre que n’importe qui, peut être amenée à utiliser une voiture pour se déplacer et est ainsi donc potentiellement victime d’un accident de la route. Si l’intégrité physique de cette personne est alors menacée, il en est de même pour celle de son enfant à naître. Les accidents de la route sont d’ailleurs la première cause de blessures du fœtus à la suite d’un traumatisme. La question de recherche inhérente à ce travail vise à clarifier les mécanismes de blessures du fœtus à la suite d’un accident de la route et à identifier une éventuelle relation entre ces mécanismes et les interactions qui peuvent exister entre la victime de l’accident et son environnement immédiat. Les résultats de ces travaux proposeront également des outils nécessaires au développement et à l’évaluation de dispositifs de protection spécifiques prenant en compte la morphologie particulière d’une femme enceinte afin de diminuer le risque de pertes fœtales à la suite d'un accident de la route. Dans un premier temps, un modèle de liquide amniotique a été développé, validé puis couplé avec un modèle éléments finis représentatif d’une femme enceinte. Cet outil numérique permet notamment la simulation de divers scénarios d’accidents afin d’en étudier les conséquences pour le fœtus. Dans un second temps, des mesures de la position de conduite des femmes enceintes au cours de la grossesse ont été effectuées afin d’être capable de simuler des accidents de la route dans des conditions réalistes. Enfin, des critères prédicteurs de blessures fœtales ont été développés afin de permettre l’évaluation de l’efficacité de nouveaux dispositifs de protection. / Road accidents are the leading cause of fetal injuries resulting from trauma. The aim of this work is to clarify the mechanisms of fetal injuries following a road accident and to identify a possible relationship between these mechanisms and interactions that may exist between the accident victims and its immediate environment. The results of this work will also propose tools for the development and the evaluation of specific protection devices taking into account the particular morphology of a pregnant woman in order to reduce the risk of fetal loss following a road accident. Firstly, an amniotic fluid model was developed, validated and then coupled with a finite element model representative of a pregnant woman. This computational tool allows to perform various car accident simulations to evaluate their consequences for the fetus. Secondly, measures of the driving position of pregnant women during pregnancy have been conducted to be able to simulate road accidents in realistic conditions. Finally, fetal injury predictors have been developed to allow assessment of the effectiveness of new protective devices. These predictors were associated to possible injuriy mechanisms.

Becoming a mother is a transition that leads the woman from a known to an unknown existence, both social and professional support can facilitate this revolutionary event. In order to offer a good support, more knowledge about women's thoughts on the birth of their first child is needed. Aim:To describe pregnant women's thoughts before the birth of their first child. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Qualitative questionnaires were answered by 18 informants. Findings: Four main categoriesreveal; thoughts about their own ability and experience, thoughts about the childbirth environment, thoughts about the partnerand thoughts about the unborn child. The theme that reveals is that pregnant women's thoughts about the birth of their first child commute between trust and doubt.Conclusion: Women have confidence in their own ability but at the same time concern about the unknown. Thoughts that the delivery may affect the experience, therefore it is important that the midwife helps the woman to handle her thoughts so that she gains realistic expectations. Women have ambivalent thoughts about the support she will be offered. Professional and social support is important for achieving a positive childbirth experience and therefore continuous support should be offered during childbirth. / Att vänta barn och att bli mamma är en transition som leder kvinnan från en känd till en okänd tillvaro och både socialt och professionellt stöd kan underlätta vid denna omvälvande händelse. För att bättre kunna erbjuda kvinnorna ett gott stöd behövs mer kunskap om kvinnornas tankar inför deras första barns födelse, då detta område är relativt outforskat. Syfte: Att belysa gravida kvinnors tankar inför sitt första barns födelse. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Kvalitativa frågeformulär besvarades av 18 informanter. Resultat: Det framkommer fyra huvudkategorier; tankar om den egna förmågan och upplevelsen, tankar om förlossningsmiljön, tankar kring partnern och tankar om det ofödda barnet.Temat som genomsyrar resultatet är att gravida kvinnors tankar kring sitt första barns födelse pendlar mellan tillit och tvivel.Konklusion: Kvinnorna har tilltro till den egna förmågan men samtidigt en oro inför det okända.Tankar inför förlossningen kan påverka upplevelsen, därför är det viktigt att barnmorskan hjälper kvinnan att hantera sina tankar så att hon får realistiska förväntningar. Kvinnorna har ambivalenta tankar om det stöd hon kommer att erbjudas. Professionellt och socialt stöd är viktigt för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse och därför bör kontinuerligt stöd erbjudas till alla födande kvinnor.

After pregnancy and maternity leave some women choose to quit their jobs as police officers out on the streets. In this study ten women from the same police district has been interviewed about their experiences of as a woman and police officer becoming a mum. The study includes the period from when the woman tells her boss that she´s pregnant, trough the temporary work assignment during pregnancy, maternity leave, the return to work and to the time when she´s back in original duty. The study clearly shows that the experiences is both positive and negative. Some experienced the period at work during pregnancy as meaningful and developing for their competence, some experienced the opposite. The study shows that influence of desicions about the temporary duty and the welcoming to the new group are important factors for making it a positive experience. During maternity leave some of the women felt forgotten and experienced loss of membership to their original work group. The study shows that it is important to be offered educations and being informed about vacant jobs even during pregnancy and maternity leave. The interviewed women pointed out a number of factors they see as most important for a positive experience being a mum and a police officer out in the streets. They rank understanding from bosses and colleagues high. When you become a parent you need to get the family life and work life to work together to be able to keep your original job. If the Police department work for these women the experience of being back in duty has a good chance to be positive. It´s important to make sure they don´t loose the membership in their original work group during pregnancy and maternity leave, that they don´t miss out om education and vacant jobs and that they get a good introduction when coming back to duty. In that way maybe the chanses increases that she´s not necessarily the one who changes her work situation if the family life doesn´t work out.

Background: The slaughter of pregnant cattle and the fate of the foetuses are relatively new subjects in the field of animal welfare. The Scientific Committee on Veterinary Measures relating to Public Health (SCVPH), however, does not believe this topic to be a critical issue because of the hitherto supposed rare occurrence of this practice. Some previous studies though, contradict this assessment, emphasising its relevance to animal welfare. With regard to the heterogeneous study design of previous investigations, the objective of this study is to evaluate the current situation concerning the slaughter of pregnant cattle in different German abattoirs. Additionally, the prevalence was assessed semi-quantitatively on the basis of a cross-sectional, voluntary and anonymous survey that was conducted amongst senior veterinary students of the University of Leipzig from 2010 until 2013. Results: Of 255 evaluable questionnaires, 157 (63.6 %) mention the slaughter of pregnant cattle, corresponding to 76.9 % of all visited abattoirs. Slaughter of pregnant cattle is reported often (>10 % of females) in 6 (3.8 %), frequently (1–10 % of females) in 56 (35.7 %), and rarely (<1 % of females) in 95 (60.5 %) of all cases (n = 157) respectively. About 50 % of these animals were reported to be in the second or third stage of gestation. 15 (10.6 %) of 142 questionnaires providing information about the foetus, state that the foetus showed visible vital signs after the death of the mother, but in one case the foetus was euthanized subsequently. Conclusions: The results show that the slaughter of pregnant cattle is a common and widespread practice in German abattoirs. The SCVPH’s assumption that pregnant cattle are only slaughtered in rare exceptional cases can no longer be maintained. The high proportion of foetuses in the second and third gestational stage must also be considered. In this context the implementation of suitable studies and detailed analysis of the current situation is indispensable to ensure the high standards in animal welfare in Germany and Europe.

Marrige has historically been seen as the norm of coexistance between men and women. In all times, regardless of this norm, unmarried women have gotten pregnant. Societies have delt with the situation of unmarried, pregnant women in different ways in different time periods. In Sweden in the beginning of the 1900 hundreds unmarried, pregnant women often advertised in the papers for a place to stay during their pregnancy. Advertised in the papers, at the same time, did also people who provided places were the women could stay. The pupose of this essay is to investigate the advertisements to and from unmarred, pregnant women and to analyse what they can tell us about their situation in Sweden between 1910-1938. I have also, partly, looked upon advertisements were fostercare is needed for the children of the unmarried women. Through my invetsigation I also came across paragraphs in the papers concerning unmarried women, which also have been anlysed and is discussed in the essay. The result shows that unmarried women were referred to as unknown and unnoticed in the advertisements. Special names were also used when reffering to the illegitimate children of the women. Using special namnes to distinguish women and children are discussed in the analysis by the help of Foucaults theory about discourses. Previous research about advertisements to and from unmarried women have been carried through by a student called Lena Wängelin. She investiagated advertisements to and from unmarried, pregnant women during the 20th century in womens magazines and nationwide papers. Lena Wängelins results has in many ways been compared to my own results, together with what other scientists have written about unmarried women and illigetimate children in the past.