Bannour, Meniar (2020). Utmanande beteende i klassrummet, En intervjustudie om studiero(Challenging behavior in the classroom). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom att förstå orsaker som skapar ett utmanande beteende och som stör undervisningen kan vi förebygga och förhindra att ett utmanande beteende uppstår. På så sätt skapas studiero, vilket betonas av skollagen (SFS, 2010:800). Min studie belyser vikten av att skolpersonalen ska lyssna på att vara lyhörda för elevernas upplevelser och tankar för att skapa en lärande miljö som gynnar alla.Det övergripande syftet är att beskriva och förstå hur lärare, biträdande rektor och elever i årskurs fem upplever vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteenden i klassrummet. ●Hur beskriver respondenterna orsaken till att det blir stökigt i klassrummet?●Vilka strategier använder skolpersonalen för att främja lärandet samt skapa studiero?●Vilka konsekvenser använder skolpersonalen för att motverka utmanande beteende?Studien utgår ifrån specialpedagogiska perspektiv, det vill säga traditionellt, kritiskt och relationellt perspektiv, samt dilemmaperspektiv. I studien används även sociokulturella perspektiv med fokus på relation och kommunikation. I studien används en kvalitativ forskningsdesign, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Jag genomförde en semistrukturerade fokusintervju (Bryman, 2011) med fem elever i åk 5 och enskilda intervjuer med två lärare och en biträdande rektor. I resultat synliggörs elevernas samt lärarnas och biträdande rektors upplevelser och erfarenheter av vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteende i klassrummet. Det visar sig att trots att samtliga respondenter betonar vikten av studiero så saknas den, då det finns brist på kommunikationen mellan lärare och elev. När eleven upplever sig ignorerad så används strategier som att störa klasskamrater eller läraren. Lärarna uttryckte att detta är ett sätt att ta kontroll över sin situation och inte för att vara varken elak mot läraren eller kamraterna. Detta tyder på att ett utmanande beteende som stör klassrumsnormer är situationsbundet. Det finns skillnad mellan elevernas och skolpersonalens upplevelser av orsaker som bidrar till att det blir stökigt i klassen. Eleverna tar upp långa lektioner, dålig luft, bristande raster samt lärarnas bemötande och ledarskap. Lärarna tar upp inlärningsmiljö, långa lektioner, undervisningsmetoder och kraven som de ställer på eleven. Medan den biträdande rektorn tar upp brister i fostran och i ledarskapet som en orsak till att det blir stökigt. Det finns även skillnad mellan lärarna och biträdande rektor gällande användning av konsekvenser och strategier som bidrar till studiero vilket i sin tur bidrar till lärande. Gemensamt används anpassade uppgifter, samtal, undervisningsmetoder medan lågaffektiv bemötande enbart används av en lärare. Till sist används disciplinära åtgärder på olika sätt beroende på lärarna och situationer där problemet uppstår.Resultaten visar att det finns behov av handledning på individ-, grupp -och organisationsnivå för att skapa studiero som gynnar elevernas lärande och trygghet.