Sveriges miljömål och FN:s globala miljömål pekar båda på att en god vattenkvalité samt ett hållbart uttag av sötvatten är önskvärt. När allt fler människor flyttar ut permanent till skärgården så ökar också uttaget av grundvatten, speciellt under sommarhalvåret då även sommargäster är på besök. Runmarö är en ö i Värmdö skärgård, där det i nuläget endast finns enskilda brunnar och avlopp. Runmarö är mer beroende av sitt grundvatten än fastlandet och om en grundvattenbrist uppstår drabbas de med enskilda brunnar hårdast.  Ett alternativ till grundvattnet är eventuellt ytvatten från någon av öns insjöar. Den största sjön är belägen på södra delen av ön och heter Viträsket. Det är mer lämpligt att använda sjövatten under sommarhalvåret, då vattenledningarna blir negativt påverkade av frost under vinterhalvåret. I denna studie undersöks det huruvida sjövatten kan användas som vattentäkt på Runmarö samt om sjön Viträsket är lämpligt som vattentäkt. För att använda sjövatten på ön så är det en förutsättning att de boende ingår i en gemensamhetsanläggning.  Genom litteraturstudier bildades en uppfattning kring de rådande förutsättningarna på ön samt vad som kunde studeras vidare på. En fältstudie utfördes där boende på ön intervjuades kring den rådande vattensituationen på Runmarö samt deras tankar kring sjövatten och gemensamt VA. Hos de intervjuade togs även vattenprover på dricksvattnet från vattenkranen. Ett vattenprov togs också från sjön Viträsket för att få en uppfattning kring dess vattenkvalité. Bo Olofsson och Erni Bergenstråhle bistod med befintlig brunnsdata från tidigare provtagningar från några av öns brunnar. Under fältstudien intervjuades även Bergenstråhle kring om det är rimligt med en omställning från enskilda brunnar till sjövatten på ön.  Om de vattenprover som samlades in från Viträsket och vattenkranarna hade en högre halt av ett ämne, än vad Livsmedelsverket rekommenderar, så anses det tjänligt men med anmärkning. Av de provresultat som erhölls var endast två stycken tjänliga, övriga var tjänliga med anmärkning, där även Viträsket är inkluderat på grund av dess höga halt av odlingsbara mikroorganismer. Dessa mikroorganismer är ej lämpliga att konsumera under en längre tid.  Utifrån de intervjuer som genomförts verkar de boende öppna för att ansluta sig till en gemensamhetsanläggning, dock ser de gärna att någon annan driver frågan. Ett alternativ kan vara Runmarös intresseförening som dels har hand om infrastrukturfrågor på ön. Sjövattnet från Viträsket skulle kunna användas till funktioner som tvättmaskin, diskmaskin, dusch och toalett samt bevattning utan att renas. För att användas som dricksvatten måste det renas och kylas ner, annars kan det påverka individens hälsa negativt. Ur ett tekniskt perspektiv är det mer rimligt att de boende runtomkring Viträsket använder dess vatten. Vidare är det även viktigt att se över hur vattenledningar från sjön påverkar djur och natur i området. Det behövs dessutom räknas på hur många hushåll som Viträsket kan förse med vatten. / According to the UN and Sweden’s environmental objectives it is important to attain a high water quality and a sustainable use of freshwater. More and more people are currently moving out to the archipelago, which increases the use of freshwater on the islands, especially during summer when guests tend to visit as well. Runmarö is an island in Värmdö archipelago where the residents currently only have individual wells and sewage systems. Runmarö is more vulnerable to disruption of the freshwater, compared to the mainland, and if a groundwater shortage were to happen during the summer, it would be a big concern.  Using the surface water from one of the island’s lakes could be an alternative to the use of water. The largest lake on the island is named Viträsket and is located on the southern part of Runmarö. Since cold temperatures might affect the water pipes negatively, it is more appropriate to use the seawater from the lake during the summer. In this report it is examined whether seawater can be used as a water supply on Runmarö and if Viträsket is an appropriate water source. For the seawater to be used on the island, the residents will have to form a community facility.  Literature studies were conducted to understand the prerequisites on the island and what further investigations could be carried out in this report. A field study was also carried out on the island where residents were interviewed about Runmarö’s current water situation and their thoughts about seawater and community facilities. The tap water was also tested at the interviewee’s homes. A test from Viträsket was collected as well to get a grip of its water quality. Bo Olofsson and Erni Bergenstråhle contributed with existing data of different wells on Runmarö. During the field study, Bergenstråhle was also interviewed about whether it is reasonable to use community facilities and seawater on Runmarö.  If the water samples collected from Viträsket and the water taps has a higher percentage than Livsmedelsverket recommends for a certain substance, it could be possible to drink the water, but one should be observant. Only two of the tap water tests had a percentage lower than Livsmedelsverket’s limits. The other tests had at least one substance that exceeded the limit. Lake Viträsket had a high percentage of culturable microbes that exceeded Livsmedelsverket’s limit. These microbes are not suitable to consume over a longer period of time.  The interviewed residents were all open to join a community facility, they do however prefer it if someone else brings up the question and organizes the start of the process. Runmarö’s interest group handles the infrastructure issue on the island among other things. They might therefore be able to organize the process of creating and building a community facility. The seawater from Viträsket can be used for things such as the laundry machine, dishwasher, shower, toilet and irrigation without further cleaning. To be used as drinking water, it needs to be cleaned and cooled down, otherwise it might affect a person’s health negatively. From a technical point of view, it is more reasonable for the residents living close to Viträsket to use the seawater from Viträsket. Also, it is important to investigate how the water pipes would affect the wildlife around Viträsket. Furthermore, calculations on how much water Viträsket can supply and how many households that can use Viträsket as a source of water needs to be conducted.

When constructing a tunnel, the main challenges are geotechnical and hydrogeological. In the working process the aim in tunneling is to secure the rock mass by sealing the mass before blasting. This is done by grouting. The problem with tunneling is that there is a high leakage of groundwater when the boreholes hits fracture apertures that conduct the groundwater through the rock mass. The water flow is measured in dams continuously throughout the tunneling process. These dams are located at regular intervals along the tunnel. This master thesis has together with Golder and Trafikverket analyzed 15 selected dams. These 15 dams were selected because they had a uniform measurements of flow series for autumn 2020. But also, more important, a new grouting design was implemented in spring 2020. This study is limited to one contract from the project E4 Bypass Stockholm. The evaluated method is based on a backward calculation from grouting data to determine a theoretical fracture apertures. The theoretical fracture aperture is calculated from the rheology of grouting, pressure, and time for grouting but also the predicted fractures during the geological investigations. The hypothesis through the whole master thesis is that high leakage of groundwater correlates with larger fractures in the rock mass, and low leakage of ground water correlates with smaller fractures in the rock mass. Therefore, the leakage was categorized as high leakage and low leakage, respectively for the dams. To investigate this, the theoretical fracture apertures were determined with a calculation tool, MrGrout. This program has the capacity to handle a large amount of data. The result consists of graphical interpretations of the theoretically calculated fracture apertures from each category. The results showed that graphically there was a very small difference between the fractures for high leakage and low leakage, respectively. For the category of high leakage, it was found that 50\% of all fracture apertures were dominated by a size below 250µm. The low leakage had 50\% of the dominated fracture apertures below 200µm. To investigate whether there was a statistically significant difference between the categories the result continued with a T-test. The null hypothesis for the test was that there is no difference. The results of the test showed that we could not reject the null hypothesis and that there is no significant difference. However, the margin was too small to be able to secure the hypothesis graphically. Several assumptions were made to implement the method, which leads to uncertainties. The calculation method is made automatically, which is advantageous when analyzing a large amount of data. The disadvantage of the method is that a manual calculation would have given a more reliable result but also take longer to calculate. A manual calculation had also made the result subjective, which in turn would require several repeated attempts to make a statistically independent evaluation. The conclusion is therefore that the method should be used on other projects to be able to compare whether leakage correlates with fracture apertures in the rock mass. This study does not provide a direct basis for knowing whether we have achieved a sufficient seal. The method is in an early phase to be able to use theoretical fracture apertures in practical decisions for tunneling. / <p>Ämnesgranskare för examensarbetet:<em> Lars M. Hansen</em>, Institutionen för Geovetenskaper.</p>

Munktellstaden i Eskilstuna har en historia som ett stort industriområde. Innan det omvandlades till en kulturell plats med konstmuseum, sporthall och andra kulturella faciliteter, var området känt för sin industriella verksamhet, särskilt inom mekanisk verkstad, som inkluderade Munktells Mekaniska Verkstad, som senare blev Volvo Construction Equipment. Som ett resultat av den industriella verksamheten och den tidigare hanteringen av olika material, har det rapporterats att det finns flera föroreningar i området. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och petroleumprodukter. Delar av Munktellstaden i Eskilstuna har undersökts mellan år 1998 och år 2016. Att sammanställa resultaten från markundersökningar och rapporter ger en bra översikt över föroreningsnivåerna i området under den aktuella perioden. Diskussionen om möjliga källor till de påträffade föroreningarna är viktig eftersom det kan bidra till att identifiera de huvudsakliga källorna till föroreningarna och därigenom möjliggöra åtgärder för att minska eller eliminera dessa källor. Att påpeka luckorna i data är också relevant, eftersom det ger en insikt i vad som saknas i kunskapen om föroreningarna i området och kan fungera som riktlinje för framtida undersökningar. Diskussionen om icke undersökta föroreningar är betydelsefull eftersom det kan finnas potentiella föroreningar som ännu inte har upptäckts eller undersökts. Att identifiera dessa kan vara avgörande för att få en mer komplett bild av föroreningssituationen i området och möjliggöra mer målinriktade kontroll- och saneringsåtgärder. Riskanalysen som gjorts, där man diskuterade risker för människors hälsa, markmiljö och risken för spridning till Eskilstunaån, ger en övergripande förståelse för de potentiella konsekvenserna av föroreningarna i området. Detta kan hjälpa beslutsfattare och intressenter att prioritera och planera åtgärder för att hantera de mest akuta riskerna för människors hälsa och miljön.Studiens slutsats ger en tydlig bild av föroreningssituationen i området och de övergripande resultaten. Det är viktigt att notera att många ämnen i området har halter som överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) och de platsspecifika riktvärdena för grundvattnet. Dessutom identifierades föroreningar i vissa delar av området med halter som överskrider riktvärdena för farliga avfall (FA).Det faktum att existerande data inte är tillräckligt för att skapa en fullständig bild av föroreningarnas omfattning är en viktig insikt. Detta betonar behovet av ytterligare undersökningar och forskning för att få en mer detaljerad förståelse av föroreningarna och deras spridning i området.Det är positivt att risken för människors hälsa inte anses vara aktuell i nutiden, eftersom människors exponering för föroreningarna är begränsad. Ändå är det viktigt att fortsätta övervaka och överväga hälsoriskerna, särskilt om området skulle användas för mer känsliga ändamål i framtiden.Den identifierade risken att föroreningarna sprids till Eskilstunaån är en allvarlig fråga som måste tas på allvar. Vattenförorening kan ha långtgående konsekvenser för både den lokala miljön och för människor som är beroende av vattendraget för sina behov.Slutligen är rekommendationen om att införa kontrollprogram viktig för att hantera föroreningssituationen och minska risken för att föroreningar sprids vidare. Ett kontrollprogram kan bidra till att övervaka föroreningarna, implementera lämpliga åtgärder och se till att föroreningarna inte sprids till känsliga områden.

Lidköpings kommun i Västra Götalands län tar ut en del av sitt råvatten till dricksvattenproduktion från grundvattenmagasinet Rådaås. Det görs genom tre olika uttagsbrunnar (Brunn 1, Brunn 2 och Brunn 3) som körs en i taget. På senare tid har kommunen börjat misstänka att salthalterna i uttagsvattnet ökar, och det finns ett intresse för att förstå vad problemet beror på och vad som kan göras åt saken.  Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst och ursprung hos saltvattnet i magasinet och att undersöka hur brunnsdrift i samband med grundvattennivåer påverkar halten i uttagsvattnet. Eftersom det sedan tidigare finns misstankar om att det rör sig om relikt saltvatten utgör det en hypotes för detta arbete. Relikt saltvatten är salt grundvatten som avsatts under en tid då området varit täckt av salt hav, till exempel delar av Sverige under Östersjöns utveckling sedan den senaste istiden.   För att undersöka förekomst av saltvatten i magasinet funktionstestades och provtogs samtliga tillgängliga grundvattenrör för kloridhalt. Resultatet visar att kloridhalten ökar med grundvattenrörens djup och att de högsta salthalterna finns i en djuphåla eller ränna i berggrunden strax under Brunn 1 och 2. För att undersöka ursprunget hos det salta grundvattnet provtogs några av grundvattenrören och samtliga uttagsbrunnar för jodid. Med hjälp av jodid-/kloridkvoten kunde det fastställas att saltvattnet är av relikt ursprung.  För att undersöka hur brunnsdrift påverkar salthalten i uttagsvattnet togs start- och slutprover på kloridhalt i början och slutet på varje driftsperiod och brunn under tre månader. Mönstret i kloridhalt jämfördes med grundvattennivåer. Resultatet visar att kloridhalterna i uttagsvattnet ökar under driftsperioden för samtliga brunnar, men återhämtar sig då brunnen är vilande. Generellt är salthalten högst för Brunn 2 och lägst för Brunn 3. Det kan bero på att Brunn 2 ligger sist av de tre brunnarna i grundvattnets strömningsriktning medan Brunn 3 ligger först samt längst bort från rännan i berggrunden.  Resultatet från detta arbete visar också på att grundvattenuttaget ur Rådaåsmagasinet sedan 1990-talet har orsakat en höjning av salthalterna i råvattnet. Rekommendationer som ges till Lidköpings kommun för att minska eller bibehålla nuvarande salthalt är att installera kontinuerlig övervakning av konduktivitet i uttagsbrunnarna och av grundvattennivå i de två rör som ligger brunnarna närmast. Detta för att i realtid kunna följa hur uttagssätt och grundvattennivå påverkar salthalten. En idé är också att strategiskt placera ut en eller flera nya uttagsbrunnar och på så sätt undvika saltansamlingar i djupa jordlager. / Lidköping municipality in Västra Götaland county, Sweden, extracts some of its raw water for drinking water production from Rådaås aquifer. It is done by using three different pumping wells (Well 1, Well 2 and Well 3) which are run one at a time in a cyclic manner. Recently, the municipality personnel have started to suspect that the salinity of the raw water is increasing. They are therefore interested in understanding the cause of the problem and what could be done to mitigate it.  The purpose of this study is to investigate the occurrence and origin of saline groundwater in the Rådaås aquifer and to determine how operation of the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity in the raw water. Since there is already a suspicion of the saline water being relict salt water, that is a hypothesis for this study. Relict salt water is saline groundwater deposited during times when an area was covered by marine water, for example some areas of Sweden during the development of the Baltic Sea since the latest ice age.    To investigate the occurrence of saline groundwater in the aquifer, all available piezometers were tested for functionality and sampled to analyse chloride concentration. The results show that the chloride concentration increases with the depth of the piezometer and that the highest concentrations are found in a depression or furrow in the bedrock just below Well 1 and 2. To investigate the origin of the saline groundwater, some of the piezometers and all pumping wells were tested for iodide. Using the iodide/chloride ratio, it was concluded that the salt water is relict. To investigate how operation of the pumping wells affect the salinity of the raw water, samples of chloride concentration were extracted in the beginning and in the end of each pumping period and well during three months. The resulting pattern of chloride concentration was compared to groundwater levels. The results show that the chloride concentrations in the raw water increase during the pumping periods for all wells, but recover when the well is resting. In general, Well 2 shows the highest salinity and Well 3 shows the lowest. The reason may be that of the three, Well 2 is located last in the groundwater flow direction, while Well 3 is located first and is also furthest away from the furrow in the bedrock.    The results of this study also show that groundwater withdrawal from Rådaås aquifer since the 1990’s has caused an increase of salinity in the raw water. Recommendations given to Lidköping municipality to reduce or maintain the salinity of the raw water are to install continuous surveillance of conductivity in the pumping wells and of groundwater levels in the two most adjacent piezometers. This is to enable live monitoring of how operating the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity. Another idea is to strategically place one or more new pumping wells to insure that they avoid deep layers of soil where salt water is accumulated.

Gävle kommuns VA-huvudman Gästrike Vatten AB ansvarar för dricksvattenproduktionen i Gävle. För Gävles tätort tas vatten från Valboåsen som sträcker sig från öster om staden, genom staden och vidare norrut. Denna rapports syfte är att genom mätning av halten löst syre undersöka Valboåsens förbindelse till Gavleån. Detta kommer ge en ökad förståelse för åsens komplexitet. Resultatet kommer också att användas för att verifiera och utveckla den konceptuella modellen över flödena i åsens grundvattenmagasin som tagits fram av Midvatten AB. För att kunna mäta halten löst syre har en provtagning skett på grundvattenrör. I provtagningen ingick även så kallade slugtest där rörens kapacitet och anslutning till grundvattenmagasinet säkerställdes. Efter mätningen sammanställdes resultatet för att kunna jämföra halten löst syre i grundvattenrören mot den konceptuella modellen. Resultatet visade att halten löst syre i vattnet i de olika grundvattenrören stöder den konceptuella modellen till stora delar och gav även mer information om områden längs åsen där kunskap om flödesförhållandena tidigare var osäkra. Metoden i den utförda studien har visat stor användbarhet för att påvisa flödesförhållanden och ytvattenpåverkan i Valboåsen vilket visar att mätning av syrehalt kan vara mycket användbart i grundvattenutredningar angående ytvattenpåverkan. För att utöka studien av Valboåsen i framtiden behövs mer provtagning i grundvattenmagasinet på områden som inte ingick i denna studie. / Gävle municipality's water company is Gästrike Vatten AB. They manages the drinking water production for the City of Gävle. The production starts in the ridge of Valbo which extends between Överhärde (located in the south part of Valbo) and Strömsbro (located in the north part of Gavle). Purpose of this report is to measure the dissolved oxygen content in the aquifer throughout the whole area to investigate where the infiltration from the nearby Gavle River occurs. The aim of the study is to get a better understanding of the complexity of the Valbo ridge. The measurements will help to verify or modify the conceptual model of the directions of water flow in the Valbo ridge, developed by Midvatten AB. Dissolved oxygen content was measured through ground water pipes. To assess the pipes’ capacity and connection to the aquifer, slug tests were performed. The dissolved oxygen data were analyzed and compared with the conceptual model. The results showed that the dissolved oxygen content in the water supported the conceptual model to a large extent and also gave previously unknown information on some stretches of the ridge. The method shows great potential for additional future studies in Valbo ridge and elsewhere. To expand the study further, a need for more sampling of the aquifer throughout the areas that were not included in this study.

In “Mälarbananprojektet”, Trafikverket (The Swedish Transport Administration in Stockholm) want to expand the railway. Mälarbanan is at the present a railway that extends between Stockholm and Hovsta. The railroad will be expanded to four tracks from two tracks and the aim of the Mälarbanan project is to separate commuter trains from other trains. As there is limited space on the surface, space underneath the surface must be used. This is why it is important to determine how far below the surface the construction will have to take place, which most likely will require a groundwater drawdown. This thesis focuses on an area with two reference points in Solna. A lowering of the pressure levels normally affects the surrounding in the form of subsidences, also known assettlements​, in the ground. As the area has a clay layer believed to be around 7 m thick, and clay is sensitive to groundwater drawdowns, the drawdown must be minimal. The soil engineers have established that the maximal groundwater drawdowns should not exceed 3.0 m, as anything over 3.0 m may cause extreme settlements in the settlement sensitive clays over the next 100 years. The modelling of drawdown and pore pressure conditions is conducted in a software called ​Visual MODFLOW.​ These different groundwater drawdowns, or scenarios, computed in the settlement calculations are 0 m, 0.3 m, 1 m and 3 m. The calculations have been computed for 1, 2, 5, 20, 40 and 100 years from now. Besides settlement occurring from groundwater drawdown, settlements in the form of primary and secondary consolidation (creep) normally occur from constant loading. This requires a software for settlement calculations that takes creep effects into consideration and the software used in this case was ​GS Settlement​. The parameters necessary for the calculations are obtained by conducting CPT, collecting undisturbed soil samples for fall cone tests and CRS-tests in a laboratory. These methods are supposed to decide how and if the project can proceed. / Trafikverket i Stockholm planerar att bygga ut Mälarbanan i samarbete med WSP. I nuläget sträcker sig Mälarbanan från Stockholm till Hovsta. Planen är att bygga ut från två spår till fyra spår och därmed separera pendeltåg från andra tåg. Då det finns begränsat med utrymme på ytan, måste man utnyttja utrymme under ytan. Detta kräver mest troligt en grundvattensänkning. Detta arbete fokuserar på två punkter i Solna Business Park. Grundvattensänkning påverkar omgivningen genom att bilda sättningar, en sjunkande rörelse i markytan. Då lera är extremt känsligt mot grundvattensänkningar, och lermäktigheten under markytan är ca 7 m, bör man sänka grundvattenytan så lite som det går. I detta projekt vill man inte sänka grundvattenytan med mer än 3,0 meter, då sänkningar som överstiger 3,0 m kan leda till extrema sättningar i den sättningskänsliga leran de kommande 100 åren. Detta, i samband med portryckssituationen, modelleras i ​Visual MODFLOW​. Programmet producerar en situation för varje sänkning. Dessa sänkningar är: 0 m, 0,3 m, 1 m och 3 m. Detta implementeras i sättningsberäkningar i ​GS Settlement​, som beräknar sättningarna de kommande 100 åren. Detta program tar med krypsättningar i beräkningarna. Parametrar som krävs för detta kommer från CPT, fallkonstester och CRS-tester i laboratorium. Dessa beräkningar ska avgöra huruvida projektet ska fortgå, om det nu kan fortgå.

Uttag av grundvatten är viktigt då det förser nästan hälften av befolkningen i Sverige med dricksvatten. Vid uttag som leder till avsänkning av grundvattennivån kan en inträngning av organiskt material uppstå om det finns ett intilliggande ytvattendrag, ett fenomen som kallas inducerad infiltration. Nackdelarna vid den här typen av läckage från ytvatten är att det är svårt att kontrollerna och att det organiska materialet förbrukar syre, vilket i sin tur kan leda till att järn och mangan löses ut i grundvattenmagasinen. Omformningen från ytvatten till grundvatten går för fort och vattnet renas sämre med risken att också dricksvattenkvalitén försämras. I den här rapporten gjordes en kartläggning som markerade riskområden för inducerad infiltration i Sverige. Dessa områden visade sig finnas jämnt utspridda över hela landet. En närmare undersökning gjordes av mätserier från Gävleåsen och Vanåsen, två åsar som huserar grundvattentäkter. Vanåsen representerades endast av en mycket liten markering i kartläggningen men där visade sig en tydlig ökning av organisk halt och stora problem, medan Gävleåsen var mer synlig i kartan utan att ge något entydigt resultat av ökande halter. Slutsatsen är att där uppförande av vattentäkter planeras måste noggranna analyser utföras för att få en helhetsbild av området, intilliggande ytvattendrag och grundvattenflödets riktningar. / The use of groundwater is important as it supplies almost half of the population in Sweden with drinking water. In the case of withdrawals that lead to a lowering of the groundwater level, an intrusion of organic material might occur if there is an adjacent surface watercourse, a phenomenon known as induced infiltration. The disadvantages of this type of leakage from surface water is that it is difficult to control and that the organic material consumes oxygen, which in turn can lead to iron and manganese being dissolved in the groundwater reservoirs. The transformation from surface water to groundwater goes too fast and the water isn’t filtered good enough with the risk that the quality of the drinking water also deteriorates. In this report, a mapping study was made to mark risk areas for induced infiltration in Sweden. These areas proved to be evenly distributed throughout the country. A closer examination was made of series of measurements from Gävleåsen and Vanåsen, two ridges with groundwater sewers. Vanåsen was only represented by a very small mark in the mapping, but there was a clear increase in organic content and major problems, while Gävleåsen was clearly visible in the map without giving any univocal result of increasing concentrations. The conclusion is that where construction of water sources is planned, detailed analyzes must be carried out in order to obtain an overall picture of the area, adjacent surface watercourses and the directions of the groundwater flow.

Sustainable intensification of agricultural will be crucial in the future to feed a growing population and address ongoing climate changes. Ethiopia is still dominated by traditional agricultural practices and the population is expected to increase from todays 110 million to 174 million in 2050, making sustainable implementations of intensified agricultural methods crucial. In this study, two watersheds with differences in agricultural intensification and geophysical attributes in Amhara region, north western Ethiopia, are evaluated based on nitrogen content in wells. An attempt to explain the differences in contamination levels of nitrate between the two watersheds are done by examining the usage of fertilisers, amount of livestock and irrigation habits as well as topography. The result showed that the less intensified watershed exceeded the WHO guidelines for nitrate more frequently than the more intensified watershed. Temporal patterns in contamination levels in specific wells could be seen in both watersheds, where the WHO guidelines being most frequently exceeded in July and September versus July and November for the watersheds respectively. No significant correlations between nitrate concentration and explaining parameters were detected in any of the watersheds. The methods used in this paper could not explain the variations in contamination levels. The results imply that the nitrate responses are very site-specific. Evaluations including more precise details on crop management and subsurface flow patterns as well as on other factors influencing contamination levels in wells, such as distance to household and cattle, are needed in further investigations as agriculture continues to intensify / En hållbar utveckling av jordbruket kommer att vara avgörande för att föda en växande befolkning och möta pågående klimatförändringar. I Etiopien domineras jordbruket av traditionella metoder och befolkningen i landet förväntas öka från dagens 110 miljoner till 174 miljoner år 2050, vilket medför att hållbara lösningar gällande bevattning och gödslingsanvändning blir viktiga. Två avrinningsområden med olika karaktär gällnade intensifiering av jordbruk och topografi i Amhara-regionen i nordvästra Etiopien utvärderas utifrån kvävekoncentrationer i brunnar. Ett försök att förklara kvävekoncentrationer görs genom att utvärdera användningen av gödslingsmedel, mängd boskap och bevattningsvanor. Resultatet visade att det mindre intensifierade avrinningsområdet överskred WHO:s riktlinjer vid fler tillfällen än den mer intensifierade. Temporala skillnader i föroreningsnivåer kunde ses i specifika brunnar i båda avrinningsområdena, där WHO:s riktlinjer överskreds mest frekvent i juli och september respektive juli och november. Inga signifikanta korrelationer mellan nitratkoncentration och förklarande faktorer påvisades i någon av avrinningsområdena. Metoden som användes i studien kunde inte förklara de variationer som förekom i brunnarnas kontamineringsnivåer. Resultaten indikerar dock att orsakerna är platsspecifika och studier baserade på mer detaljerade data om odlingsätt och markvattenflöden samt andra påverkande faktorer, såsom avstånd till hushåll och boskap behöver göras då intensifieringen av jordbruket fortskrider.

Loddby sulfitmassabruk var under sin verksamhetstid beläget vid Loddbyviken, cirka fem kilometer norr om Norrköping. På bruket bedrevs tillverkning av sulfitmassa mellan år 1899 och 1977 inom ett område som omfattar 18,6 hektar. Det före detta sulfitmassabruket anses idag vara förorenat till den grad att det medför en mycket stor risk för människors hälsa och miljön, men för att kunna besluta om åtgärder gällande den förorenade marken vid Loddby f.d. sulfitmassabruk behöver bland annat de hydrogeologiska förhållandena inom området klargöras. Detta examensarbete syftade till att kartlägga grundvattenströmningen vid Loddby f.d. sulfitmassabruk genom att utveckla en platsspecifik grundvattenmodell med modellkoden MODFLOW i programvaran Groundwater Modeling System (GMS). Dessutom avsåg examensarbetet att undersöka hur grundvattenströmningen i området påverkas av fluktuationer i den intilliggande Loddbyvikens vattennivå. Initialt utvecklades en konceptuell modell för området, där det hydrologiska systemet förenklat beskrevs med avseende på områdets geologi, hydrologi och klimat. Modellområdet avgränsades utefter topografiska vattendelare samt hydrologiska gränser och delades sedan vertikalt in i tre lager utefter de huvudsakliga jordmaterial som hade identifierats vid undersökningar i området: fyllnadsmaterial, lera och morän. I GMS delades modellområdet sedan in i ett rutnät med storleken 5x5 meter och dess ränder tilldelades lämpliga randvillkor. Genom att interpolera utsträckningen av modellens tre lager från sonderingspunkter med känd geologi kunde den konceptuella modellen beskrivas matematiskt i programvaran. För att öka modellens tillförlitlighet kalibrerades jordmaterialens hydrauliska konduktiviteter mot observerade grundvattennivåer i flertalet grundvattenrör inom Loddby f.d. sulfitmassabruk. Efter kalibrering var fyllnadsmaterialets, lerans samt moränens hydrauliska konduktivitet 2,1ˑ10-4 m/s, 5,7ˑ10-7 m/s respektive 3,9ˑ10-5 m/s. En känslighetsanalys utfördes slutligen för att undersöka hur valet av värden på jordmaterialens hydrauliska konduktiviteter samt grundvattenbildningen påverkar modellresultaten. Simuleringarna med den kalibrerade modellen visade bland annat att grundvattnet generellt rör sig från områdets västra delar mot Pjältån och Loddbyviken i norr och öster, dock runt de områden där bergytan når höga nivåer. Förändringar i Loddbyvikens vattennivå visade sig ha en viss påverkan på mängden vatten i systemet, men bedömdes inte medföra en större effekt på strömningsmönstret i området. Känslighetsanalysen visade att modellen var mycket känslig för värdet på grundvattenbildningen, samt att även den hydrauliska konduktiviteten för moränen hade en stor effekt på resultatet. Ett lågt värde på lerans genomsläpplighet visade sig kunna leda till modelleringssvårigheter och fyllnadsmaterialets konduktivitet hade generellt en liten påverkan på resultatet. / Loddby sulphite pulp factory was during its active days located next to Loddbyviken, approximately five kilometers north of Norrköping. Production of sulphite paper pulp was conducted between the years 1899 and 1977 within an area of 18,6 hectares. The former sulphite pulp factory is today considered polluted to the extent that it is entailing a great risk for human health and the environment, but to be able to decide what measures to take, the hydrogeological conditions in the area need to be clarified. The objective of this master’s thesis was to map the groundwater flow pattern within Loddby former sulphite pulp factory by developing a site-specific groundwater model with the groundwater flow model MODFLOW in the software Groundwater Modeling System (GMS). The master’s thesis also aimed at examining how the groundwater movement in the area is affected by fluctuations in the water level of Loddbyviken. A conceptual model was initially created to describe the hydrological system in a simplified way with regards to the geology, hydrology and climate within the area. The model domain was delimited by topographical water divides and hydrological boundaries, and was thereafter divided into three horizontal layers based on the main materials that have been identified during investigations within the area: filling material, clay and till. In GMS, the model domain was divided into a 5x5 meter grid and its borders were assigned appropriate boundary conditions. By interpolating the three model layers from scatter point data of known geology, the conceptual model could be described mathematically within the software. To increase the reliability of the model, the hydraulic conductivities of the materials were then calibrated against observed hydraulic head in several groundwater monitoring wells in the area. After the calibration, the hydraulic conductivities of the filling material, clay and till were 2,1ˑ10-4 m/s, 5,7ˑ10-7 m/s and 3,9ˑ10-5 m/s respectively. A sensitivity analysis was then performed in order to examine how the values of hydraulic conductivity and groundwater recharge would affect the model results. Simulations with the calibrated model showed that the groundwater generally moves from the western parts of the area towards Pjältån and Loddbyviken in the north and east. However, it moves around the areas where the impermeable bedrock is close to the ground surface. Changes in the water level of Loddbyviken proved to have some effect on the amount of water in the system, but they did not entail a greater influence on the groundwater movement pathways in the area. The sensitivity analysis showed that the model was very sensitive regarding the groundwater recharge and the hydraulic conductivity for the till. A very low conductivity of clay turned out to lead to some modeling difficulties and the conductivity of the filling material showed to only have a small effect on the result.

<p>Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten.</p><p>Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen.</p><p>Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm. Inom riskkartan visade det sig att de jordlager som täcker akviferen, Katrineholmsåsen, inte ger naturligt skydd åt grundvattnet mot nedträngande föroreningarna. Den metod som används för att beräkna riskerna för förorenat grundvatten är den hydrogeologiska sårbarhetsmodell som Lena Maxe och Per-Olof Johansson har utarbetat i Bedömning av grundvattnets sårbarhet, 1998.</p><p>I Katrineholms kommun finns fullständiga data om jordarter och en utmärkt brunnsdatabas. För att utredda risken för en förorening av akviferen i Katrineholmsåsen från väg 52, behövs ett bra verktyg. Detta arbete kommer att visa hur och på vilka sätt GIS kan utföra detta. Under arbetets gång har kontakt tagits med Räddningsverket i Karlstad. Via den kontakten har mycket värdefull information skaffats, till exempel hur genomströmnings¬hastigheter beräknas för föroreningsämnen, vilka program som de använder för att beräkna risker vid spill och utsläpp av kemikalier.</p><p>I andra delen av mitt arbete har jag granskat vilken metod som lämpar sig bäst för interpolering av situationen mellan mätpunkterna; kriging eller cokriging, i geostatistiska analyser. För att hitta den bäst anpassade modellen har jag använt ekvationen: fel = r = ύ – v. Här gäller det att söka en modell som ger felet ett värde så nära noll som möjligt.</p><p>Utryckning vid utsläpp av bensin, diesel och övriga petroleumprodukter utgjorde 75 % av fallen enligt Räddningsverket insatsstatistik 2000 – 2003. Dessa ämnen ingår i gruppen kemikalier med benämningen NAPL, Non Aqueous Phase Liquid. I mitt arbete har jag koncentrerat mig på hur utsläpp av denna grupp av kemikalier på väg 52 skulle kunna förorena akviferen i Katrineholmsåsen.</p>