No description available.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid. Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande: Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till läraren Oro eller nervositet i en skolsituation Egenheter Kompisrelationer Förändringar Individuell stödkurs Lärares agerande Stöd Reflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolan I resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten. Den andra eleven framhåller att AS är en del av dennes personlighet och ”det får omgivningen acceptera att jag är annorlunda”. Ingen av dem ville heller att klasskompisarna skulle veta att de hade fått diagnosen Asperger syndrom. De ville att klasskompisarna själva skulle få upptäcka vilken personlighet de var. Gymnasiestudierna ansåg båda vara trevligare än högstadiet, därför att de hade fått välja en inriktning som de var intresserade av. Då var det lättare att ha meningsfulla samtal med klasskompisar om det de hade gemensamt. Oplanerade salsbyten, otydlig information från lärarna och även ändringar i lektionsupplägg och innehåll utan förinformation, störde eleverna. Genom direktkontakt med lärarna genom en egen kommunikationssida eller genom en som upprättats för hela klassen kan alla elever få den tydliga information som eleverna i denna studie efterfrågade för att kunna se inte bara detaljerna utan få hjälp med att få ihop dem till en helhet. I analysen av resultaten framkommer att elevernas behov av att få uppleva begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är rimliga krav i alla skolsituationer. Att eleverna i denna studie är trygga hemifrån, har gjort att deras brist på upplevelsen av en känsla av sammanhang  i olika skolsituationer, kunnat uppvägas tillsammans med det ovan beskrivna vuxenstödet som har kännedom om AS.

Storyline är en undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math. Försöket observeras och utvärderas med en enkät och en efterföljande intervju. Utifrån resultaten av undersökningarna kan slutsatsen dras att storyline inte bara fungerar väl som arbetsmetod, utan också ligger väl i linje med de senaste förändringarna av gymnasiekurserna i matematik Gy2011.

Elevinflytande i skolan är centralt för individuella elevers utveckling, deras framtida deltagande i samhället och för ett lands övergripande framsteg. Med tanke på dessa aspekter är graden av elevinflytande inom skolsystemet i Kenya, ett land som siktar på att utvecklas, mycket intressant att studera. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur utbrett elevinflytandet är i en kenyansk gymnasieskola och vad detta beror på. Undersökningen söker svar på hur organisationen för elevinflytande är strukturerad, vilka områden eleverna kan påverka och vilka problem som är knutna till elevinflytande. Rapporten studerar en kenyansk gymnasieskola i staden Eldoret. Eftersom Kenya och det kenyanska utbildningssystemet är okända fenomen i Sverige är bakgrunden i uppsatsen omfattande och placerad relativt tidigt för att på så sätt ge läsare nödvändig bakgrundskunskap. En kvalitativ metod kombinerad med Deweys och Säljös teoretiska perspektiv på elevinflytande utgör den metodiska och teoretiska grunden i uppsatsen. Intervjuer, observationer och kenyanska gymnasieskolans styrdokument används för att besvara studiens frågeställningar. Observationer kombinerade med intervjuer av rektor, ansvarig elevrepresentant, elever och lärare har genomförts i följande ämnen: Engelska, Fysik, Historia och Jordbrukskunskap. Undersökningens resultat illustrerar att grundsynen på elevinflytande samt den upprättade organisatoriska strukturen för elevinflytande utgör goda teoretiska förutsättningar för en hög nivå av inflytande. I praktiken visar dock studien att områden med övervägande hög grad av inflytande är väldigt få. Dessutom fastställs flera problem som begränsar elevinflytandet. Den här undersökningen bekräftar på många sätt tidigare forskning men utökar även forskningshorisonten. Bland annat knyter studien alla begränsande problem till avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer för direkt elevinflytande i skolans styrdokument. Få direktiv finns för hur elevinflytandet bör organiseras och inom vilka områden eleverna bör ha inflytande. Vidare ger styrdokumenten inga lösningsförslag på de begränsande problem de tar upp. Dessa oklara riktlinjer skapar förvirring i skolan och är huvudorsaken till varför informanternas svar stundtals skiljer sig samt till varför nivån på elevinflytandet varierar mellan skolor, ämnen, lärare och elever. Trots att förutsättningarna är goda, i form av grundsyn och organisatorisk struktur, leder följaktligen avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer till att elevinflytandet är mer begränsat än utbrett på den undersökta skolan.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål. För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet. Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”. Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter. Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>

<p>Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.</p>