<p>Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa. Jag använde mig av en poststrukturalistisk teori av Robert Connell som beskriver maskulinitet som en social konstruktion i en diskurs där olika maskuliniteter rangordnas och definieras av en hegemonisk maskulinitet. För att kunna observera maskulinitetsbildningen hos gymnasiepojkar använde jag en kvalitativ metod med deltagande observationer och intervjuer. Materialet analyserade jag med hjälp av Nigel Edleys diskursanalysapparat som innefattar nyckelbegreppen tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektens position. Resultatet visade att pojkarna uttrycker två olika tolkningsrepertoarer där den ena innebar en medveten och uttalad vilja att ifrågasätta och bryta mot traditionella heteronormativa mönster. Den andra tolkningsrepertoaren visade en mer traditionell heterosexuell könsroll med manlig överordning och en tydlig dikotomi mellan könen. Inom denna repertoar visade sig en hierarki med olika positioner där en pojkes brott mot den manliga normen genom att bete sig som en tjej medförde den lägsta positionen. Repertoaren hade en hegemonisk position då den kunde definiera och positionera andra subjekt. De två maskuliniteterna var tätt sammanflätade och även om vissa pojkar var mer benägna åt endera hållet så visade samtliga pojkar prov på båda.</p>

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa. Jag använde mig av en poststrukturalistisk teori av Robert Connell som beskriver maskulinitet som en social konstruktion i en diskurs där olika maskuliniteter rangordnas och definieras av en hegemonisk maskulinitet. För att kunna observera maskulinitetsbildningen hos gymnasiepojkar använde jag en kvalitativ metod med deltagande observationer och intervjuer. Materialet analyserade jag med hjälp av Nigel Edleys diskursanalysapparat som innefattar nyckelbegreppen tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektens position. Resultatet visade att pojkarna uttrycker två olika tolkningsrepertoarer där den ena innebar en medveten och uttalad vilja att ifrågasätta och bryta mot traditionella heteronormativa mönster. Den andra tolkningsrepertoaren visade en mer traditionell heterosexuell könsroll med manlig överordning och en tydlig dikotomi mellan könen. Inom denna repertoar visade sig en hierarki med olika positioner där en pojkes brott mot den manliga normen genom att bete sig som en tjej medförde den lägsta positionen. Repertoaren hade en hegemonisk position då den kunde definiera och positionera andra subjekt. De två maskuliniteterna var tätt sammanflätade och även om vissa pojkar var mer benägna åt endera hållet så visade samtliga pojkar prov på båda.

Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förändringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själva. Från början har ungdomarnas val inför gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommit ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomar från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan ungdomar från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning. Men allteftersom decennierna har passerat har detta blivit mer oviktigt, man väljer utifrån sina egna intressen. Man väljer inte utifrån vilken samhällsklass man tillhör. / The changes in the society has changed the school and the thoughts and action of the young of their choice to the upper secondary level during four decades. These decades are; 1976,1986,1996 and 2006.Has it been changes in the society. Has the school changed. Has the youth changed. Is there a changed in their attitude towards education among the present young people compered to the young people in the -70s,-80s,-90s.I wanted to find out the answer about this. It is importent to know how the knowledge of the thougts among the young people has been and how it is today.