The aim of this study was to examine the collaboration between social service and healthcare from the perspective of professional’s experience regarding adults with substance abuse. The focus was therefore to examine which factors collaboration contributes to and analyse the effect on the clients. The method used was semi- structured interviews in which a total of seven professionals from the social service and health care participated and were interviewed. The results of the study were therefore based on the interviews and with the help of thematic analyses, three themes were identified. The themes include experience of collaboration, knowledge of each other’s organisations and the impact on the client. The study proved that the guideline for collaboration is unspecified and that there is a lack of knowledge among the social services and healthcare personnel about each other ́s roles and responsibilities. This leads to unrealistic expectations, conflicts of interest and different opinions on which organization should take the overall responsibility. The study also proved that these circumstances have an impact on the client which can be expressed in lack of motivation, risk of being overlooked and inadequate care for the client. These factors contribute to a lack of collaboration between the two organizations.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing &amp; Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön. / Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing &amp; Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens (AI) inom medicin väckt stort intresse för sin förmåga att automatisera diagnos, behandling och prognos av sjukdomar. Denna studie avser att undersöka etiska utmaningar med att använda AI som beslutsstöd inom medicinsk diagnostik. Genom forskningsartiklar, litteratur samt intervjuer med personer som arbetar inom vården såsom läkare, forskare och IT-experter, identifierades primära utmaningar och en hög acceptans för AI-användning bland samtliga åtta respondenter som intervjuats. Resultaten understryker behoven av att balansera teknologins fördelar med etiska överväganden och betonar vikten av kontinuerlig utbildning för att säkerställa ansvarsfull användning. Avslutningsvis identifierar studien ett antal forskningsområden för att fördjupa förståelsen av AI-teknologins utveckling och dess applicering i vårdmiljön. / During the past decade, artificial intelligence (AI) in medicine has garnered significant interest for its ability to automate diagnosis, treatment and disease prognosis. This study aims to investigate ethical challenges associated with using AI as decision support in medical diagnostics. Through research articles, literature and interviews with healthcare professionals such as physicians, researchers and IT experts, primary challenges were identified along with high acceptance of AI use among all eight respondents interviewed. The findings emphasize the need to balance the benefits of technology with ethical considerations and stress the importance of continuous education to ensure responsible use. Finally, the study identifies several research areas to deepen understanding of AI technology development and its application in healthcare settings.

Background: Hospital-procedures can be perceived as intimidating by children. There are situations in pediatric care where the childrens' care can be compromised if they are afraid and therefore not treated.Purpose: The purpose of the study was to highlight the parents' experiences of childrens' fear of hospital procedures and how the fears could have been relieved.Design: Descriptive interview study.Method: The study's design was qualitative where data was collected using eleven interviews. The interviews were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Participants were caregivers to children aged six to twelve years, who were hospitalized. Twelve parents participated in the study. Data collection took place in February to March in 2017.Results: The results of the study are presented on the basis of two categories with eight subcategories: Cause of fear including four subcategories: experiencing pain, the feeling of being disadvantaged, hospital stay and medical procedures. Factors causing security including four subcategories: family presence, preparedness and participation, cared for by child-qualified staff and staff continuity.Conclusion: The study shows that hospitalized children experience fear due to varied causes. The cause for hospitalization is not always the reason for their fears. Child-focused care is required where healthcare staff ask for the child's perspective. Through child-focused nursing, dialogue is conducted with the child allowing expressions of what causes fear. Based on that information the healthcare staff and the child can address the unpleasant experiences and try to reduce the fear. / Bakgrund: Procedurer kan upplevas som skrämmande av barn. Det finns situationer inom pediatrisk vård där barnets vård kan äventyras om de är rädda och de av den anledningen inte får sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av barns rädslor i samband med sjukhusförlagda procedurer samt hur rädslorna hade kunnat lindras.Design: Deskriptiv intervjustudie.Metod: Studiens design var kvalitativ där data samlades in med hjälp av elva intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Deltagarna var vårdnadshavare som hade barn inlagda på sjukhus i åldern sex till tolv år. Totalt deltog tolv föräldrar i studien. Data samlades in under februari-mars månad, år 2017.Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier med åtta underkategorier: Orsak till rädsla innefattande fyra underkategorier: upplevelsen av smärta, känslan av att vara i underläge, sjukhusvistelse samt medicinska procedurer. Trygghetsskapande faktorer innefattande fyra underkategorier: närhet till familjen, förberedelse och delaktighet, vård av barn kompetent personal samt personalkontinuitet.Slutsats: Studien visar att barn som befinner sig på sjukhus upplever rädsla av varierande orsaker. Inläggningsorsaken är inte alltid grunden till deras rädslor. Det krävs ett barnfokuserat omhändertagande där vårdpersonalen efterfrågar barnets perspektiv. I den barnfokuserad omvårdnad förs en dialog med barnen där de själva får berätta vad som gör dem rädda. Utifrån den informationen kan vårdpersonalen tillsammans med barnet ta sig an obehagliga upplevelser och försöka reducera rädslan.

Syftet med denna uppsats är att studera hur det perspektivskifte som skett rörandetranspersoner som potentiella föräldrar mellan 1972 och 2013 tagits emot och omsatts ipraktiken inom svensk hälso- och sjukvård. Uppsatsen söker identifiera förändringsprocesser,brytpunkter, problem och lösningar. Det primära materialet består av intervjuer med personalpå utredningsenheten ANOVA och fertilitetskliniken Reproduktionsmedicin KI. Uppsatsenpåvisar att cisnormativitetens gradvisa tillbakagång på samhällsnivå medfört en successivnormalisering av transpersoners föräldraskap inom vården, samt att vårdkedjor utvecklas viaen interaktiv process mellan vårdgivare, patienter, teknologi, juridik och politik. 2013 årslagändring varigenom personer med ändrad könstillhörighet erhöll den juridiska rätten tillbiologiskt föräldraskap är i praktiken bristfälligt realiserad på grund av bristande finansiering.

Tillgänglighet är ett stort problem inom svensk sjukvård. Produktionsplanering skulle kunna bidra till att korta ned ledtider och på så sätt öka tillgängligheten, men det saknas kunskap om hur detta påverkar arbetsmiljön för personalen. Ett förbättringsarbete genomfördes på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning med syfte att med hjälp av produktionsplanering korta ledtiden mellan två steg i den diagnostiska processen. Förändringen innebar att patienterna fick möjlighet att boka tid till nästa besök direkt i samband med det första besöket. Arbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. En studie av förbättringsarbetet, med induktiv ansats, genomfördes med syftet att undersöka hur denna förändring påverkade arbetsmiljön. Intervjuer genomfördes med berörda medarbetare och analyserades med innehållsanalys. Förbättringsarbetet resulterade i att ledtiden mer än halverades, med befintliga resurser. Medarbetarnas delaktighet bedömdes ha haft betydelse för det lyckade resultatet. Studien visade att arbetsmiljön ej påverkades negativt, utan tvärtom att arbetstillfredsställelsen ökade. Viktiga förklaringar till detta var att medarbetarna upplevde det som tillfredsställande att kunna erbjuda patienterna en snar tid för nästa besök, att förändringen ledde till minskad administration och att medarbetarna fortfarande hade kontroll över sina tidböcker. Slutsatsen är att det är möjligt att öka produktionen med hjälp av produktionsplanering utan att det får negativa effekter för arbetsmiljön. / Accessibility is a major problem in Swedish healthcare. Production planning could help to shorten waiting times and improve accessibility, but there is insufficient knowledge of how this affects the working environment. An improvement project was initiated with the purpose to shorten the lead time between two steps in the diagnostic process at a psychiatric outpatient clinic, with the help of production planning. The change meant that patients were offered to book a time for the next visit during the first visit. A study of the project was initiated to investigate how the change affected the working environment. Interviews were conducted and analysed with content analysis. The improvement project led to lead times being more than halved. Employee participation was important for reaching this result. The study showed that the working environment was not adversely affected, on the contrary job satisfaction increased. Explanations for this was the satisfaction of being able to offer patients to book a new visit directly, less time spent on administrative tasks and staff retaining significant control over their schedule. The conclusion is that it is possible to increase production by means of production planning without this having negative effects on the working environment.

It may seem strange to claim that it is difficult to design innovative information technology (IT) in a time when the technological progress leaps forward like never before. However, despite the numerous opportunities that this rapid progress provides, we often design IT that is similar to existing artifacts, making IT design incremental rather than radical. At the same time, IT innovations are pointed out as crucial to meet the societal challenges we are facing, not least in the public sector, including a growing and older population, increasing demands from citizens and reduced tax revenues. This calls for us to better understand why it is difficult to design innovative IT. Previous research on this topic have mainly focused on human and social aspects, not paying close attention to IT. In this thesis, it is suggested that the sociomaterial theory agential realism can help shed light on the role of IT in innovative IT design, acknowledging the sociomateriality of IT. Thus, the overarching aim of this thesis is to apply agential realism on an empirical case in order to explore and explain why it is difficult to design innovative IT. To fulfill the aim, a qualitative case study was conducted in publicly funded healthcare. The empirical case is an example of an attempt to design innovative IT in a healthcare context. The empirical material was generated through participant observations, including video recordings, and semi-structured interviews. The material was analyzed in several rounds, with and without a theoretical lens. In the agential realist analysis, IT has been viewed as entangled with the world. The analysis focused on what boundaries IT produced and how these boundaries were consequential for what was possible and impossible to design. The thesis illustrates how IT is produced and productive in terms of both matter and meaning, and thus, is agential – IT makes differences in the world. What is possible to design is not only constrained by social structures but by the materiality of IT, what boundaries IT helps produce and the material-discursive practices that enact IT. Innovative IT design means to design material configurations that produce boundaries that are different from what have been enacted before and, thus, deviate from existing material-discursive practices. However, it is difficult to deviate from these since material-discursive practices are agential and define what boundaries are meaningful and legitimate. Hence, it is difficult to design innovative IT since innovative IT design has to both enact boundaries that deviate from agential material-discursive practices and also gain legitimacy. Through this explanation, the thesis makes an explanatory knowledge contribution which differs from and adds to earlier explanations. It also makes a contribution to conceptualizing the IT artifact by emphasizing IT as sociomaterial and providing examples of how IT can be understood as produced, productive, agential and entangled. Finally, the thesis also makes an empirical and methodological contribution in the sense that it demonstrates how an agential realist case study can be conducted in the field of Information Systems. / Det kan verka märkligt att påstå att det är svårt att designa innovativ informationsteknik (IT) i en tid då den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin förr. Men trots de många möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder så designar vi ofta IT som liknar existerande artefakter, vilket resulterar i inkrementell snarare än radikal IT-design. Samtidigt pekas IT-innovation ut som kritisk för att möta de samhälleliga utmaningar som vi står inför, inte minst i den offentliga sektorn där en växande och åldrande befolkning, ökade krav från medborgare och minskade skatteintäkter ställer stora krav på offentliga organisationer. Av denna anledning behöver vi förbättra vår förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Tidigare forskning inom detta ämne har främst fokuserat på mänskliga och sociala aspekter men inte uppmärksammat IT. I denna avhandling föreslås att den sociomateriella teorin agentiell realism kan bidra till att belysa ITs roll i innovativ IT-design genom att se IT som sociomateriell. Därmed är avhandlingens övergripande syfte att applicera agentiell realism på ett empiriskt fall för att utforska och förklara varför det är svårt att designa innovativ IT. För att uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts i offentlig sjukvård. Det empiriska fallet är ett exempel på ett försök att designa innovativ IT i en sjukvårdskontext. Det empiriska materialet genererades genom deltagande observationer, inklusive videofilmning, och semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i flera omgångar, både med och utan teoretisk lins. I analysen där agentiell realism applicerades sågs IT som entangled (’intrasslad’) med världen. Denna analys fokuserade på vilka gränser som IT producerade och hur dessa gränser hade konsekvenser för vad som var möjligt respektive omöjligt att designa. Denna avhandling illustrerar hur IT är producerad och producerande både vad gäller materia och betydelser, och därmed är agentiell – IT gör skillnad i världen. Vad som är möjligt att designa är inte enbart begränsat av sociala strukturer utan också av ITs materialitet, vilka gränser som IT bidrar till att producera och de materiell-diskursiva praktiker som framställer IT. Innovativ ITdesign innebär att designa materiella konfigurationer som skapar gränser vilka skiljer sig från vad som blivit till innan och därmed avviker från rådande materiell-diskursiva praktiker. Det är dock svårt att avvika från dessa eftersom materiell-diskursiva praktiker är agentiella och definierar vilka gränser som är meningsfulla och legitima. Det är därmed svårt att designa innovativ IT då innovativ IT-design behöver både producera gränser som avviker från agentiella materiell-diskursiva praktiker och också uppnå legitimitet. Med denna förklaring ger avhandlingen ett kunskapsbidrag och bidrar till ny förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Avhandlingen bidrar också till att konceptualisera IT-artefakten genom att betona ITs sociomaterialitet och att ge exempel på hur IT kan förstås som producerad, producerande, agentiell och entangled. Slutligen ger avhandlingen också ett empiriskt och metodologiskt bidrag genom att demonstrera hur en agentiell realistisk fallstudie kan utföras inom informatikfältet. / <p>The series name in the thesis <em>Faculty of Arts and Sciences thesis</em> is incorrect. The correct series name is <em>FiF-avhandling</em>.</p>

<p>Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.</p><p>Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.</p><p>Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven. Om diagnosen ADHD skall användas i skolan bör den endast användas för att hjälpa eleven att på bästa sätt utvecklas kunskapsmässigt och personligt.</p><p>En slutsats är att det behövs mer utbildning om begreppet ADHD i skolan för att undervisningen skall individanpassas till eleven med diagnosen ADHD på bästa möjliga sätt. Intervjupersonerna i studien har samtliga ansett att de själva skulle behöva mer utbildning för att öka förståelsen för en av skolans vanligaste diagnoser, ADHD.</p>

<p>QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.</p>