Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom. Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag. Utmaningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför presenteras, som demografiska förändringar, ökade sjukvårdskostnader, dyrare behandlingsmetoder och färre kommersialiserade innovationer inom medicinsk teknik.  Omständigheter som påverkar produktutveckling för hälso- och sjukvården belyses, dels genom den regulatoriska gränsdragningen mellan IT-produkter och medicintekniska produkter och dels utifrån en genomgång av forskning inom produkt- och tjänsteutveckling och utifrån de frågor kring hur företag bedriver produktutveckling som ställts i intervjuerna och i webbenkäten. Resultatet visar att företagen i högsta grad är beroende av samarbete med sjukvården i olika faser av sin produktutvecklingsprocess och att flera företag uttrycker ett behov av en testbäddsstruktur. Företagen samarbetar med vården framförallt för att det möjliggör att utveckla mer vårdanpassade produkter. Samarbete med vården ger kortare utvecklingstider och därmed minskade utvecklingskostnader. Det förenklar även arbetet med validering av produkters funktionalitet. Flera företag har utarbetade samarbeten direkt in på vårdavdelningar, medan andra i dagsläget saknar nödvändiga samarbetsstrukturer. Studien har identifierat ett flertal företag som visat intresse för ett samarbete med Testbädden och ytterligare ett antal som har önskat att få mer information om vad Testbädden kan erbjuda. I kommersialiseringsplanen föreslås Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa fokusera på sin nisch samt vidareutveckla den kompetens som företagen saknar. Testbädden bör arbeta vidare med att utveckla både externa kontakter och den interna samverkansorganisationen på Karolinska för att möjliggöra effektiva, smidiga och kvalitativa samarbeten mellan företag och sjukhusets avdelningar. / The purpose is to study the demand for a testbed for telemedicine and to analyze the medical device-developing companies’ requirements on the testbed’s facilities when collaborating with the healthcare sector in their product development. The study’s aim is to result in a commercialization plan for Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth, at the department of Biomedical Engineering at Karolinska University Hospital. During the study, 19 interviews and 6 telephone-interviews has been held with people from the medical device industry, hospitals, potential funders and collaboration structures which foster medical device development. A web-survey has been sent to 279 companies within the fields of medical technologies, IT and telecom, to quantify the results from the interviews. The study describes how the clinical research on medical technologies has changed over the last decades and what the situation is like today. Present and forthcoming challenges to the Swedish health care system is presented, like demographic changes, increasing healthcare-costs, expensive treatments and the scarcity of medical device innovations being commercialized. Obstacles affecting the medical device development are studied, including the regulatory differences between IT and medical devices. An analysis of the research on product and service development is also looked at from the perspectives on how the medical device companies develop their products, which is derived from both interviews and the web-survey. The result shows that medical device companies rely upon the ability to collaborate with the hospitals in different phases of their product development process and that there is an extensive need for a testbed structure amongst companies. The companies that collaborate with hospitals do it primarily because it makes their products more adaptive to functioning in the settings of healthcare, time to market and development costs can be decreased and it facilitates the process when validating the functionality of their products. Several companies have their ways of collaborating with hospital wards whilst others explicitly lack indispensable collaboration structures. The study has identified some companies which have shown interest in collaborating with Testbed Karolinska for telemedicine and eHealth and other ones whom wish to receive more information on what the testbed can offer them. In the commercialization plan it is suggested that Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth shall focus on their niche and elaborate the competency which the companies doesn’t have. It is also suggested that the Testbed continues the work with developing the internal organization within Karolinska to enable efficient, flexible and qualitative collaboration between companies and the clinics at Karolinska University Hospital.

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women. The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods. / Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män. Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.

This thesis provides an ethnography and critical phenomenology of undocumentedness in the Swedish context. By attending to the forces and processes that circumscribe the life-worlds of undocumented persons, as well as the phenomenology and essential experiences of their condition, a complex and multi-layered illustration of what undocumentedness is and means is successively presented. Employing a dual conceptualization of the state, as a juridico-political construct as well as a practiced and embodied set of institutions, the undocumented position emerges as a legal category defined only through omission, produced and reproduced through administrative routine and practice. The health care sector provides empirical examples of state-undocumented interaction where the physical and corporeal presence of the officially absent becomes irrefutable. This research suggests that the Swedish welfare state – universalistic, comprehensive and with digitized administrative routines – becomes a particularly austere environment in which to be undocumented. Drawing on interviews with regional and local health care administrators, NGO-clinics’ representatives and health professionals, as well as extensive participatory observation and interviews with undocumented persons, I argue that the undocumented condition is characterized by simultaneous absence and presence, and a correspondingly paradoxical spatiality. I suggest that the official absence and deportability of undocumented persons deprives them of the capacity to define space and, in an Arendtian sense, appear as themselves to others. There are, however, some opportunities for embodied political protest and dissensus. The paradoxical qualities of the absent-present condition manipulate the undocumented mode of being-in-the-world and I argue that alienation and disorientation are essential experiences of the undocumented situation.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur. Exempelvis Politisk styrning eller lagstiftning. Ramverk för SOA-governance kan inte direkt hantera dessa utmaningar, men kan ge ett stöd genom struktur i arbetet samtidigt som de kan agera rådgivande gällande lösningar som fungerat i andra verksamheter. Rekommendationen är att tidigt i processen fastställa omfång av SOA-projektet, men också dess mål relativt verksamheten. Studien tyder också på att en ökad nytta kan erhållas genom att tidigt i processen etablera en styrande grupp som med ett tydligt mandat beslutar om standarder och säkerställer dess efterlevnad redan under etableringsprojektet.

Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

Syftet med denna kandidatuppsats är att synliggöra vilka attribut som är betydande i Region Dalarnas arbete med att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom verksamheterna. Den teoretiska referensramen utgör grundläggande för tidigare forskning inom områdena Employer Brand och Employer Value Proposition (EVP). Vidare har den teoretiska referensramen analyserat tidigare forskning kring studiens identifierade teman: ledarskap, lönepolitik och kompetensförsörjning/ kompetensutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistruktrerade intervjuer utförts med tidigare eller nuvarande anställda specialistsjuksköterskor inom Region Dalarna. Resultatet påvisar att Region Dalarnas främsta betydande attribut för att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor är de tre teman ovan nämnda vilka identifierats av föreliggande studie. Som ett bidrag till praktikersamhället kan Region Dalarna förslagsvis uppmärksamma studiens resultat för att utveckla arbetet kring att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor i sina verksamheter. Föreliggande studie kan även ses som ett bidrag och komplement till tidigare forskning. / The purpose of this Bachelor ́s thesis is to highlight which attributes who are significant in Region Dalarnas work to attract and retain specialist nurses within the operations. The theoretical frame of reference form the basic for previous research in the areas of Employer Brand and Employer Value Proposition (EVP). Furthermore, the theoretical frame has analyzed previous research for the study's identified themes: Leadership, Wage Policy and Skills supply/Skills development. The study has a qualitative approach where eight semistructured interviews were conducted with previously or currented employed specialist nurces within Region Dalarna. The results shows that Region Dalarna ́s main significant attributes for attracting and retaining specialist nurses are the three themes mentioned above which has been idenified by the present study. As a contribution to the practitioner community, Region Dalarna can suggest paying attention to the results of the study to delvelope the work for attracting and retaining specialist nurses in the operations. The present study can also be seen as a contribution to previous research.

Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.

Sweden has the ambition to be the world leading country leveraging the opportunities of digitalization in the healthcare sector. In parallel, the Swedish Research Council highlights that conducting more clinical studies is essential to improve the healthcare. Henceforth, considering the need for increased operational efficiency as an enabler for increased clinical activity, a digital transformation of the industry was identified as a potential catalyst. The study thus utilizes a cognitive work analysis framework to investigate the potential benefits and risks of digitizing the functional operations at a contract management department for clinical studies at a Swedish university hospital. The aim is thereafter to determine the appropriate properties necessary to consider managing a digital transformation. The analysis identified three key benefits from a digitization. 1) transparent data sharing, 2) standardized contract management and 3) efficient operations. These three aspects are currently insufficient at the department hindering the objective of increasing the clinical activity. The study found that a digital transformation would be suitable in order to mitigate these insufficiencies and consequently facilitating the achievement of the objectives. Thereafter, the study found the key properties to consider managing a digital transformation to be interoperability, quality, adaptability and usability. In addition, safety was found critical to be considered in the transformation as the contract management department acts under rigid laws and regulations on ethics and patient security with which digitized processes must comply. The results contribute to the field of cognitive systems engineering. However, the study has limitations regarding the reliability and generalizability of the results. The findings are based on a single case study, which may not be representative for the industry in general nor for university hospitals in particular. In addition, since no actual digitalization effort was performed at the organization during the study, appropriate properties key to consider in the digital transformation are speculative by design. Consequently, it is necessary to study an actual implementation process in future research and whether the proposed considerations are sufficient in order to realize the suggested benefits of such a digitalization. / Sverige har ett övergripande mål att vara det ledande landet när det gäller att dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom sjukvården. Dessutom understryker Vetenskapsrådet att det är centralt för förbättrad sjukvård att öka antalet kliniska studier i landet. Följaktligen, med tanke på behovet av en ökad operativ effektivitet, identifierade författarna det av intresse att studera digitalisering av branschen. Studien tillämpar således ett kognitivt ramverk för arbetsanalys i syfte att undersöka de potentiella fördelarna eller riskerna med att digitalisera den funktionella verksamheten hos en kontrakthanteringsavdelning för kliniska studier vid ett stort svenskt universitetssjukhus. Målsättningen är därefter att ta fram lämpliga egenskaper som är nödvändiga att beakta vid hanteringen av den digitala transformationen. Kontrakthanteringsavdelningen fanns att inneha brister i sina arbetsprocesser gällande transparens, effektivitet och standardisering vilket hindrar målet avseende ökad klinisk aktivitet. Studien visade att en digital transformation skulle vara nödvändig för att motverka dessa brister, samt för att möjliggöra en uppskalning av organisationen. Ett annat specifikt förbättringsområde som skulle underlättas av en digital transformation visade sig vara förbättrad synkronisering mellan arbetsprocesser. Vidare fann studien att de mest kritiska egenskaperna nödvändiga att beakta, vid hantering av en digital transformation, skulle vara interoperabilitet, kvalitet, anpassningsförmåga och användbarhet. Dessutom är säkerhet en egenskap som visat sig vara kritisk att beakta vid digitalisering då kontrakthanteringsavdelningen lyder under stränga lagar och föreskrifter beträffande etik och patientsäkerhet. Resultaten bidrar till forskningsområdet cognitive systems engineering. Studien har dock vissa begränsningar gällande tillförlitlighet och generaliserbarhet. Resultaten är baserade på en enfallstudie, som eventuellt inte är representativ för branschen i allmänhet eller för universitetssjukhus i synnerhet. Dessutom, då ingen digitaliseringsinsats utfördes under studien är de viktiga egenskaperna att beakta i den digitala transformationen enbart spekulativa. Således är det i framtida forskning viktigt att studera en faktisk implementation och då studera om föreslagna beaktanden är tillräckliga för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.