Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012. Inklusionskriterier var artiklar som innefattade hälsofrämjande arbete och undersökte fysisk aktivitet på recept, ordinerad till vuxna. Av 60 lästa abstract och 19 lästa artiklar valdes tio ut vilka delades in efter studiedesign.  Inledningen av analysprocessen gjordes oberoende av forskarna därefter sammanställdes materialet och följande tema framkom: Motivation, Implementering, Hälsoekonomiska konsekvenser och Hälsovinster. Resultat: FaR kan leda till ökad fysisk aktivitet och ökad livskvalitet. Framgångsfaktorer var motivation, stöd, samarbete, kunskap samt delaktighet. Resultatet från de olika studiemetoderna visade ingen signifikant skillnad. Resultatet påvisade behov av ytterligare implementering och utveckling av metoden FaR. Slutsats: All typ av beteendeförändring kräver tid och tålamod. För att nå målet ”en mer fysisk aktiv befolkning”, krävs noggrann uppföljning av de som fått FaR utskrivet samt stöd genom motiverande samtal (MI). Utmaningen är att övertyga samhället att FaR är en kostnadseffektiv metod som främjar en god folkhälsa, vilket är en investering för framtiden. / Background: Despite all research and knowledge of the importance of being physically active sickness, related to lifestyle are increasing. WHO (World health organization) have ranged physic inactivity as one of the four unhealthy living habits which can with small effort prevent disease and early death. Physical activity on prescription (PaP) includes health promoted care and increased physical activity which is two of Sweden’s eleven great goals for the public health. Aim: The intention of the literature study was to review how physical activity was given as a prescription and the affects the physical level of activity. Methods: The systematic search was in LibHub and Academic Search Elite of articles published between 2005 and 2012. Inclusioncriteria were articles that included health promotion, physical activity on prescription and were ordained to adults. When 60 abstract and 19 articles were read, ten articles were selected and separated by the study design. The beginnings of the analysis process was done independently by the researchers then compiled the material and the following themes emerged: Motivation, Implantation, Health economic implications and Health benefits .Results: PaP may result to increased physical activity and improved quality of life. Success factors were motivation, collaboration, knowledge and participation. The results from the different study methods showed no significant difference. The results demonstrate a need for the implementation and development of the method PaP.  Conclusions: All sorts of behaviour change demands time and patience and support from the environment. To be able to reach the goal with “a more physical active population “, close monitoring is required thorough follow-up of those who have a prescription for PaP and support through Motivational Interviewing (MI). The challenge is to convince the public that the PaP  is a cost effective method to promote good public health, which is an investment in the future.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet. / Research shows that the mental health of Swedish students is increasing and that the school nurse has an important health-promoting role. The mental health among students can lead to a weaker performance capacity or that the students don´t manage to finish their studies. The aim of the study was to describe the school nurse´s experience of the mental health promoted work among high school students. Six school nurses from two municipalities in Skåne were interviewed from a strategic selection on the basis of demographic data. The interviews were processed using a qualitative content analysis. The result of the study is presented in a general theme; collaboration and good organization, with a student centered approach to prevent mental health which are prerequisites in order to pursue the health promoting work successfully. Three categories emerged from the theme that describes the school nurses´ experience of the health promoted work; cooperation is needed in the health promoted work, the school nurse is an active operator in the health promoted work and it requires that the school nurses work from a student perspective. The subcategories describe further aspects that are meaningful in the health promoted work such as parental cooperation, the school nurse´s commitment, availability, capacity to form relations and empowerment. The results of this study are important in the school nurse´s health promoted work in order to strengthen the students mental health. Further research within the health promoted work from the student´s perspective is needed in order to obtain both aspects of health promotion and to get the knowledge what the pupils want and need.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. Hur skolans hälsofrämjande arbete på så vis fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet är frågor som diskuteras i denna avhandling. Forskningsfrågorna formuleras såsom hur produceras hälsa som olika figurationer i skolors hälsofrämjande arbete och vad producerar i sin tur dessa figurationer. Figurationer förstås här som samtidigt stabila och temporära figurer eller uttryck. De sätter fokus på göranden som formar hälsa till olika formationer, språkligt och diskursivt men också materiellt och affektivt utifrån ett post-konstruktionistiskt perspektiv (Lykke, 2010). Inom ramen för detta perspektiv sammankopplas teorier och begrepp från Michel Foucault, Donna Haraway, Karen Barad, Bruno Latour och Ann-Marie Mol. Det formar en teoretisk apparatur med möjligheter att undersöka hälsa och skolors hälsofrämjande arbete genom att utmana uppdelningar av ting, texter, kroppar, känslor och diskurser. Här blir inte bara människor utan också materialiteter aktiva aktörer i produktionen av hälsa. Det görs med ett etnografiskt tillvägagångssätt där fenomenet hälsa spåras i två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish Adolescens). Spårandet följer fyra figurationer av hälsa; hälsa som plats, hälsa som kompetens, hälsa som känslor och hälsa som könad kropp. Genom dessa figurationer återkommer komponenterna kontroll och förändring. Hälsa produceras i relation till kontroll och förändring som en förmåga att kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Spårandet av hälsa har skett i och genom praktiker som syftar till förändring, en förbättrad hälsa, men som genom en önskan om kontroll framförallt producerar stabiliserande och faslåsande effekter. Hälsa, känslor och lärande blir genom spårningen ytterligare sammanvävda aspekter vilket i avhandlingen förstås som en hälsofiering av skola där ett hälsofrämjande arbete ska vara del av hela skolan och riktas mot alla elever. Samtidigt spåras hur materiella, diskursiva och affektiva aktörer är delaktiga i händelser som inte går att förutse, bestämma eller kontrollera. Det formades händelser där texter, rum, manualer, spiraler, lappar, soffor och kroppar blev aktiva genom att koppla samman, beröra och producera hälsa. På så vis framträdde hur önskan om kontroll både är tillfällig och imaginär. Avslutningsvis konstrueras och diskuteras begreppet tekno-biopedagogik och hur det kan göra det möjligt att undersöka hur pedagogiska praktiker tillsammans med kroppar och materialiteter formar biopolitiska processer. Därutöver artikuleras en figuration av hälsa som omsorg med en utvidgad teoretisk diskussion om vad den skulle kunna innebära, dels sammankopplat med skolors hälsofrämjande arbete, dels sammankopplat med en forskningspraktik. / This thesis examines two interwoven movements highlighted in education during the last decades, and articulated here as a decline in young people's mental health and as school's increasing efforts to prevent ill-health. Promotion of health in education has been enacted throughout history employing various constructions of health. In recent decades, there have been profound changes, making it relevant to examine this issue. The aim of this thesis is to examine how health is produced within different figurations of health in apparatus of schools' health promotion. The two research questions are: How are figurations of health produced in school health promotion? and What are these figurations of health producing in relation to school health promotion? In this thesis health and schools health promotion is examined from the theoretical position of post-constructionism (Lykke, 2010). Post-constructionism offers a web of theories that in different ways articulate how meaning, matter, language and reality are interconnected and together produce figurations of health. In order to investigate the research questions, an ethnographic tracing is conducted. The ethnographic tracing is carried out in two practices, education and health policies, and participant engagement in a manual-based school health promotion program called DISA (Depression in Swedish Adolescence). Within these two practices four figurations of health are traced:  health as place, health as competence, health as feelings, and health as gendered body. Here, health is produced through boundaries articulating a desire for control. Entangled with this desire health becomes an individual competence to control and change thoughts and feelings as well as the surroundings. The figurations also contribute to a healthification of education. This healthification is intertwined to learning and hereby school health promotion becomes involved in the entire school and all students. The tracing of figurations also disclose how the intra-actions of materialities, discourses and affects together produce tensions with a potential to challenge the stabilizing boundaries. This takes place within events that are neither predicable nor controllable, making the production of health in school health promotion both more complex and more hopeful. In conclusion, I construct and discuss the concept of techno-biopedagogy. In relation to this concept I ask how it is possible to produce a health promotion practice with that intervene carefully in school health promotion.

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk. / The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context. Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed. Data set was analyzed by using content analysis. Results: the results showed the theme of health promotion motherhood in a war-torn country with four categories.1-Health is life welfare.2-In powerlessness shadow.3-Knowledge and sisterhooa and4- anees for new health promoting community structures. Mothers were every day occupied with health promoting their children despite the obstacles to promote health. The results also showed that mothers valu sisterhood, education and security as access to healthier life. Mothers belife in change for a healthier future of children in iraq lies in the goverments ability to develop an infrastructure for health promotion with basic services,a functioning health care system and better hom environments.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner. Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet. I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. / The aim of this study is to increase the knowledge about schools' student health care work based on the experiences of members in three student health teams. The core of this study is the members' stories about the student health care´s organization, intentional actions and the areas of development. The study includes three schools' student health care teams called X, Y and Z. The schools are from three different municipalities. The empirical research consists of qualitative data from observations, interviews and document analysis of three student health plans. The theory of community of practice and the communicative relational perspective are the theoretical foundations in the study. Both of them are founded on the socio-cultural theory in which interaction and communication are basis for learning. In the study, the results show both similarities and variations in the members' stories of the schools' student health care work. The results show that clear goals, distribution of roles and responsibilities, as well as interaction in the students' learning environment are some of the conditions or a successful student health care, which is in line with previously conducted research.

Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special intervention, named FMS. The research questions read: How is health presented in the students’ stories about the school’s health work? Where does the school's health work take place according to the students' stories? How do the students experience the subject Sport and Health? How do the students experience FMS:s health intervention? Method: A qualitative method has been used where nine students have been interviewed individually with the ambition to understand the phenomenon from the interviewees own perspective. A total of 18 interviews have been conducted since all participating students were interviewed on two different occasions. Results: Health for the students is primarily about feeling good and having the energy to perform. The pathogenic perspective appears the most when talking about physical health, while the salutogenic perspective becomes clearer when they argue about mental health and even more clear in social health. When the students talk about the opportunities and difficulties they experience about their own health, it mainly involves physical activity and diet. Here is a picture of how students seem to be about improving their health by being physically active and eating "good". Occasions when it is not possible to be physically active or to eat "good" therefore means that the students experience a difficulty for their own health. The school’s health work seems to, according to the student’s stories, mainly take place in the subject of Sport and Health, which is a subject the majority experiences provides good information and is fun. All students experience that the health intervention FMS has given them a deeper insight into what they can and can not do and what they need to improve with themselves. Overall, the interviewees describe how they think the FMS has been very good and fun. Conclusions: Regardless of whether a health work has a pathogenic or salutogenic perspective is it important for the school to think about how health is expressed in education and other health initiatives as it can ultimately affect students' approach to their health. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieelever upplever sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa. Då studien genomförs i samverkan med Svenska Institutet FMS kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt en speciell hälsoinsats, kallad FMS. Frågeställningarna lyder: Hur framställs hälsa i elevernas berättelser om skolans hälsoinsatser? Var sker skolans hälsoarbete enligt elevernas berättelser? Hur upplever eleverna ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever eleverna FMS:s hälsoinsats? Metod: En kvalitativ metod har använts där nio elever har intervjuats individuellt med ambitionen att förstå fenomenet ur de intervjuades egna perspektiv. Totalt har 18 intervjuer genomförts då samtliga deltagande elever intervjuades vid två olika tillfällen. Resultat: Hälsa för eleverna handlar främst om att må bra och att ha ork till att prestera. Det patogena perspektivet framträder starkast när de talar om fysisk hälsa, medan det salutogena perspektivet blir tydligare när de resonerar om psykisk hälsa och än tydligare vid social hälsa. När eleverna talar om vilka möjligheter och svårigheter de upplever kring den egna hälsan rör det främst fysisk aktivitet och kost. Här framträds en bild av hur det för eleverna verkar handla om att man ska främja sin hälsa genom att vara fysiskt aktiv och att äta ”bra”. Tillfällen då det inte är möjligt att vara fysiskt aktiv eller att äta ”bra” ter sig därför för eleverna till att upplevas som en svårighet för den egna hälsan.   Skolans hälsoarbete verkar enligt elevernas berättelser främst ske i ämnet Idrott och hälsa, vilket är ett ämne som majoriteten upplever ger bra information och är roligt. Hälsoinsatsen FMS upplevs av samtliga elever ha givit dem endjupare insikt i vad de kan och inte kan göra samt vad de behöver förbättra med sig själva. Det beskrivs överlag i intervjuerna hur de tycker att FMS har varit väldigt bra och roligt. Slutsats: Oavsett om ett hälsoarbete har en patogen eller salutogen utgångspunkt är det viktigt för skolan att fundera över hur hälsa kommer till uttryck i såväl undervisning som övriga hälsoinsatser då det i slutändan kan påverka elevers förhållningssätt till sin hälsa.

Inledning: Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som skapar lidande för individer och stora kostnader för samhället. Det finns behov av hälsofrämjande och förebyggande metoder för att motverka denna ohälsa. MBSR är en metod som visat lovande effekter på stressreducering och olika dimensioner av stressrelaterad ohälsa.                     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) på ohälsosam stress i friska populationer.                                                                                                 Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som analyserades systematiskt för att identifiera teman i effekter av MBSR-program på stressrelaterad ohälsa.                                                                                                                    Resultat: Samtliga vetenskapliga studier visar hur MBSR-programmet ger positiva effekter på hälsan som ökad mindfulness, reducerad stress samt bättre psykisk och emotionell hälsa. Diskussion: MBSR har i tidigare studier visat sig vara effektiv för ökad livskvalitet och copingförmåga vid kroniska smärttillstånd samt olika fysiska och psykiska diagnoser. Mindre uppmärksamhet har riktats mot möjliga fördelar hos friska populationer. Resultatet av litteraturöversikten visar hur MBSR är en lovande metod för att främja hälsa och förebygga stressrelaterad ohälsa hos friska populationer i det korta perspektivet, vilket stöds av tidigare publicerade studier. / Introduction: Stress-related illness is a growing public health concern which induces suffering for individuals and high costs for society. There is a need for health promotion and prevention methods to counteract this illness. MBSR is a method which demonstrates promising effects on stress reduction and different dimensions of stress-related illness.                                       Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) on stress in healthy populations.                                                                                                      Methods: A literature review of ten scientific articles were systematically analyzed to identify themes in effects of MBSR on stress-related ill health.                                       Results: All scientific studies show how MBSR has positive health effects such as increased mindfulness, reduced stress as well as better mental and emotional health.               Discussion: In previous studies MBSR has proven to be effective in enhancing quality of life as well as management of chronic pain conditions and various physical and mental disorders. Less attention has been paid to possible benefits in healthy population. The result of this literature review show how MBSR can be a promising method to promote health and prevent stress-related illness in healthy populations in the short perspective, as confirmed by previous studies.

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.