Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

The aim of this master’s thesis is to interview school staff and pupils’ experiences and opinions of the FMS model in health prevention and promotion in one upper secondary school. This master´s thesis is based on qualitative data from three interviews, one individual interview with the principal of the school, and two focus interviews where there were one group from the school staff and one group with pupils. A semi-structured interview method was used. The interviews were recorded and transcribed word by word and analyzed with a qualitative content analysis. The analysis determines a theme where it was shown that FMS was a “Support for a meaningful school day and a better health”. The result contained two categories: Society accountableness and Content. The result show that FMS was a significant tool for both the principal, students and school staff. FMS made sure that the students got the possibility to work with structure and routine within their health work. Furthermore, FMS created relationships between both school personal as well as among students. In addition, FMS increased consciousness around health from a holistic perspective and created clarity around a good health. One important part of working with FMS was collaboration. In addition, the students wished that the school had an even bigger focus on health and helped them be free from performance anxiety. Moreover, the students had a wish about more health focus in school overall and they also wished for the FMS to be without encumbrance in the future. Their opinion today was that the students compared their results.    The FMS online tool, lifestyle plan, was easy to understand and work with.

Studiens inledning ger en övergripande bild över hur ojämlikhet i hälsa bland barn i Sverige ökar och att det därför är viktigt att främja goda levnadsvanor, som fysisk aktivitet och kost, hos barn för att de ska kunna utveckla en god hälsa senare i livet. Förskolan kan utgöra en betydelsefull arena i arbetet för jämlik hälsa genom att verka socialt och utjämnande, då förskolan är en plats där så många barn spenderar en stor del av sina tidiga levnadsår. Syftet var därför att beskriva förskollärares erfarenheter av hur arbetet för att främja goda levnadsvanor hos barn i förskola bedrivs. Förskollärarnas erfarenheter samlades in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer med förskollärare som arbetar på förskolor utspridda i Blekinge län. Resultatet visade att det bedrivs ett hälsofrämjande arbete i förskolan där engagemang, motivation och påhittighet framkom som värdefulla resurser för att främja goda levnadsvanor hos barn. Relationer mellan förskollärare, barn, hemmet och förskoleköket sågs som betydelsefulla, där förskollärarna såg på sin roll som förebilder som viktig. Vidare visade resultatet att det fanns rum för förbättringar kring hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas i förskolan. Den konklusion som drogs var att studien gav värdefull kunskap om förskollärares erfarenheter kring hur det hälsofrämjande arbetet hos barn i förskola bedrivs. Studiens resultat kan bidra till att utveckla förskolan som hälsofrämjande arena, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv för arbetet mot en jämlik hälsa bland befolkningen. / The introduction of the study gives an overall review of how inequality in health among children in Sweden is increasing and how important it is to promote good living habits, such as physical activity and diet, for children so that they can develop a good health later in life. Since preschool is a place where many children spend a big part of their early years, this setting can work as a health promoting and equalizing arena. The aim of the study was to describe preschool teachers’ experiences of how the work to promote good living habits among children in preschool is being managed. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in form of semi structured individual interviews. A total of seven interviews were conducted with preschool teachers spread throughout Blekinge. The overall results showed that a health promoting work is taking place in preschool where commitment, motivation and ingenuity emerged as valuable resources to promote good living habits in children. Relationships between preschool teachers, children, the children’s home and the preschool kitchen were seen as meaningful. The results showed that there was room for improvement in how the health promotion work can be carried out in preschool. The conclusion drawn from the study was that it has given valuable knowledge about preschool teachers’ experiences of how the health promotion work in preschool is conducted. The results of the study can contribute to develop preschool as a health promoting setting, which is important from a public health perspective for the work towards equity in health among the population.

Bakgrund: Det är väl känt att fysisk aktivitet har positiva effekter på människans mentala hälsa. Hälsofrämjande arbete kan med fördel påbörjas i den psykiatriska heldygnsvården. Samtidigt är motivationsbrist vanligt förekommande för personer med psykisk ohälsa och då behövs stöd och motivation för att öka patientens möjligheter att främja sin hälsa. Således har sjuksköterskan inom psykiatrisk vård en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att främja fysisk aktivitet inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Det insamlade materialet utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som var yrkesverksamma inom psykiatrisk heldygnsvård i Region Skåne. Efter transkribering analyserades intervjuerna med manifest innehållsanalys enligt Burnard (1996). Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier enligt följande: Inverkan på patientens återhämtning, Sjuksköterskans behov för att arbeta med fysisk aktivitet och Organisatoriska hinder. Slutsats: Studien visar att främjandet av fysisk aktivitet inom psykiatrisk heldygnsvård kan bidra till återhämtning för patienter men möjligheten att arbeta med fysisk aktivitet var begränsad för sjuksköterskor. Studien pekar på vikten av att arbetet med fysisk aktivitet implementeras från organisationen. Stöd från organisationen skulle kunna bidra till att sjuksköterskan får en tydligare roll i det hälsofrämjande arbetet med fysisk aktivitet inom psykiatrisk heldygnsvård. / Background: It is well known that physical activity has positive effects on a person’s mental health. Health promotion work can advantageously start in at the psychiatric ward. At the same time, a lack of motivation is common for people with mental illness, and support and motivation are then beneficial to promote their health through physical activity. Thus, the nurse in psychiatric care has an important role in the health promotion work. Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of promoting physical activity in psychiatric inpatient care. Method: A qualitative interview study was used as a method. The collected material was based on eight semi-structured interviews with nurses working at psychiatric wards in Skåne county. After transcription, the interviews were analysed using manifest content analysis according to Burnard (1996). Result: The results were presented in three categories as follows: Impact on the patient’s recovery, The nurse’s need to work with physical activity and Organizational barriers. Conclusion: The study shows that the promotion of physical activity in psychiatric wards can contributing to recovery for patients but the opportunity to work with physical activity is limited. The study indicates that there is a need for promotion of physical activity from the organization. Organizational support could contribute to strengthen the nurse’s role in their work of promoting physical activity within psychiatric inpatient care.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för rektorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland deras lärare. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där en kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Slutsats: Studien har visat att rektorerna har ett brett perspektiv på hälsa och är medvetna om att en god psykisk hälsa hos lärare är avgörande för en framgångsrik skolmiljö. Rektorerna inför således många olika insatser samt gör anpassningar utifrån deras verksamhet samt de anställdas behov. / Purpose: The purpose of the essay is to depict principals' work in preventing mental health issues among their teachers. Method: The study is based on a deductive research approach where a qualitative research method has been applied. Conclusion: The study has shown that the principals have a broad perspective on health and are aware that a good mental health among teachers is crucial for a successful school environment. The principals are thus introducing many different initiatives and make adjustments based on their workplace and the needs of the employees.

Title: Nurses’ experiences of health promotion to patients with diabetes type 2 in VietnamBackground: Diabetes is one of the seven major causes leading to death and disability in Vietnam. In the year 2021 the amount of people aged 20-79 with diabetes in Vietnam were 3.9 million, which is equal to 6.1% of Vietnam’s population. Health promotion is a central part of nursing and is the process of enabling people to increase control over, and to improve their health. Person centered care is defined as to promote health based on how the individual person perceives health and sickness.Aim: Investigate Vietnamese nurses’ experiences of health promotion to patients with diabetes type 2.  Method: A qualitative design with an inductive approach. Nine nurses have been interviewed at one hospital in Vietnam through semi-structured interviews. Result: Three main categories, 1. Experiences of the importance of knowledge about health promotion, 2. Experiences of the importance of support to the patients to promote health, 3. Experiences of health promotion through educating and informing the patientConclusion: The Vietnamese nurses explained their knowledge and experiences of health promotion to patients with diabetes mellitus type 2 (DM2), which included educating, supporting, and informing the patients. Vietnamese nurses have a need for more knowledge about health promotion. / Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med diabetes typ 2 i Vietnam.Bakgrund: Diabetes är en utav de sju främsta anledningarna till dödsfall och funktionsnedsättning i Vietnam. År 2021 var 3.9 miljoner i åldrarna 20–79 diagnostiserade med diabetes, vilket motsvarar 6.1% utav Vietnams population.  Hälsofrämjande arbete är en utav sjuksköterskans främsta arbetsuppgifter och innebär möjliggörandet för individer att öka kontrollen över samt förbättra sin hälsa. Personcentrerad omvårdnad beskrivs som att anpassa och främja hälsa utifrån hur den enskilde individen uppfattar hälsa och sjukdom. Syfte: Undersöka vietnamesiska sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för patienter med diabetes typ 2.Metod: En kvalitativ design med en induktiv ansats. Nio sjuksköterskor har intervjuats på ett sjukhus i Vietnam genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Tre huvudkategorier, 1. Erfarenheter av vikten av kunskap om hälsofrämjande arbete, 2. Erfarenheter av vikten av att främja hälsa genom att stödja patienten, 3. Erfarenheter av att främja hälsa genom att undervisa och informera patienten.Slutsats: De vietnamesiska sjuksköterskorna beskrev deras kunskap och erfarenheter om hälsofrämjande arbete med diabetes mellitus typ 2 (DM2), som inkluderade undervisning, att ge support och att informera patienterna. Vietnamesiska sjuksköterskor har behov av mer kunskap om hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Psykiska ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande dilemma i samhället. Genom hälsofrämjande insatser i tidig ålder hos barn kan psykisk ohälsa förebyggas. Skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet i samverkan med elevhälsans övriga professioner. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av arbetet inom skolhälsovård med barns psykiska ohälsa i grundskolan. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Åtta sjuksköterskor som arbetar inom skolhälsovården i Västra Götalandsregionen intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Tillgänglighet, Hälsofrämjande arbete och Samverkan som är viktiga delar i det främjande arbetet med eleverna. Det finns önskemål om att utveckla screeningsverktyg för att identifiera psykisk ohälsa tidigt. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet, hälsofrämjande arbete och samverkan med andra aktörer på skolan har en betydande roll och genom ett tvärprofessionellt samarbete kan hållbar elevhälsa uppnås. Studiens resultat kan bidra till framtida forskning för att förbättra skolhälsovården i grundskolan. / Background: Mental illness in children and young people is a growing dilemma in the society. Through health-promoting efforts at an early age in children, mental illness can be prevented. School nurses have an important role in the health promotion work in collaboration with the other professions of student health. Purpose: Elucidate school nurses' experiences of working in school health care with children´s mental illness in elementary school. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used in the study. Eight nurses who work in school health care in the Västra Götaland region were interviewed with semi-structured questions. Results: In the result, three categories emerged: Accessibility, Health promotion work and Collaboration which are important parts of the promotion work with the students. There are requests to develop screening tools to identify mental illness early. Discussion: The school nurse's accessibility, health promotion work and collaboration with other actors at the school have a significant role and through interprofessional collaboration, sustainable student health can be achieved. The study´s results can contribute to future research to improve school health care in primary school.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar bland barn och ungdomar och orsakar allvarliga sjukdomstillstånd. Det påverkar även elevens förmåga att prestera akademiskt. Skolsköterskan med sin specialistkunskap inom folkhälsovård har ett viktigt uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elever med övervikt och obesitas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för elever med övervikt och obesitas. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och 15 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Skolsköterskans utmaningar och strategier samt Elevens omvärld med tillhörande underteman. Det första huvudtemat innehöll sex underteman: Ett känsligt ämne, Det svåra samtalet, Att fånga ögonblicket, Motiverande samtal, Klassrumsundervisning och Utmaningar i yrkesrollen och arbetsmiljön. Det andra huvudtemat innehöll fyra underteman: Att se hela bilden, Engagerade föräldrar - nyckel till framgång, Skolans roll och Samhällsmiljö och normer. Slutsats: Samtal om övervikt och obesitas kan ge starka känslomässiga reaktioner från elever och föräldrar vilket kräver ödmjukhet och ett familjecentrerat förhållningssätt för att nå fram och för att skapa tillit. Föräldrars engagemang och stöd är en förutsättning för att en förändring i elevens levnadsvanor ska kunna ske. / Background: Overweight and obesity are increasing among children and young people and cause serious medical conditions. It also affects the student's ability to perform academically. The school nurse with specialist knowledge in public health care has an important task of working to promote health with students who are overweight and obese.Aim:The aim was to describe the school nurse's experiences of the health promotion work for students with overweight and obesity. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was chosen as the method. The literature search was carried out in three databases and 15 original scientific articles were included in the results. The articles were analyzed using thematic analysis. Results:The results showed two main themes: The challenges and strategies of the school nurse and The student's environment and sub-themes. The first main theme contains six sub-themes: A sensitive subject, The Difficult Conversation, To capture the moment, Motivational talks, Classroom teaching and Challenges in the professional role and work environment. The second main theme contains four sub-themes: Seeing the whole picture, Engaged parents - key to success, The role of the school and Community environment and norms. Conclusion: Conversations about overweight and obesity can produce strong emotional reactions from students and parents, which requires a family-centered approach to reach out and to build trust. Parents' commitment and support is a prerequisite for a change in the student's lifestyle to take place.

WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader och därefter delamning i två år eller längre. Amning och bröstmjölk har flera hälsofördelar för både mamma och barn. Amningsfrekvensen har minskat både globalt och i Sverige de senaste åren. Stöd vid amning har en positiv inverkan på amningen. Tidigare forskning har visat att mammor avslutar amningen tidigare än önskat och att distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att stödja, främja och skydda amning. Därav är det angeläget att få ökad förståelse kring fenomenet och få mer kunskap om distriktssköterskors upplevelser. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge amningsstöd inom barnhälsovården. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes där distriktssköterskor intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys och två generiska kategorier framträdde Förmåga att identifiera individuella förutsättningar och behov och Förmåga att ge amningsstöd påverkas av olika förutsättningar. Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever att de ger mammorna ett individuellt professionellt amningsstöd. I diskussionen framkom att ge amningsstöd är mångdimensionellt. Diskussion fördes kring betydelsen av att involvera medförälder, att ge amningsstöd vid hembesök samt ett gemensamt amningsstöd i hela vårdkedjan. Vidare diskuterades vikten av vårdande relation. Genom ett holistiskt förhållningssätt kan distriktssköterskan ge ett professionellt amningsstöd med utgångspunkt ur mammans och familjens livsvärld. Resultatet av studien kan vara av värde för vidare reflektion hos distriktssköterskor inom barnhälsovården. / WHO recommends exclusive breastfeeding for six months and then partial breastfeeding for two years or more. Breastfeeding and human milk have several health benefits for both mother and child. Breastfeeding has decreased both globally and in Sweden in recent years. Breastfeeding support has a positive impact on breastfeeding. Previous research has shown an earlier cessation of breastfeeding by mothers than desired and that the primary health care nurse has an important role in supporting, promoting and protecting breastfeeding. Hence, it is important to obtain an increased understanding of the phenomenon and gain more knowledge about the experiences of primary health care nurses. The aim of this study is to describe primary health care nurses' experiences of providing breastfeeding support in child health care. A qualitative method with an inductive approach was used where primary health care nurses were interviewed. Semi-structured interviews were conducted with eight primary health care nurses. The data material was analyzed according to content analysis and two generic categories emerged. Ability to identify individual conditions and needs and Ability to provide breastfeeding support are affected by different conditions. The results show that the primary health care nurses feel that they provide an individual professional breastfeeding support. In the discussion, it emerged that providing breastfeeding support is multidimensional. Using a holistic approach, the primary health care nurse can provide professional breastfeeding support based on the life world of the mother and the family. This knowledge can be of value for further reflection by district nurses in child health care.

Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem som hotar barns psykiska och fysiska hälsa. Distriktssköterskan har i uppdrag att främja barns hälsa i sitt arbete på barnavårdscentralen och kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad se till barnets helhet. Föräldrarna har ett stort inflytande över sina barns levnadsvanor och det är därmed av stor vikt att undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet utifrån deras perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur föräldrar till barn med övervikt upplever distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på barnavårdscentralen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 9 föräldrar som erhåller eller har erhållit stöd och behandling via barnavårdscentralen när barnet var i åldern 2 – 5 år. Data analyserades utifrån kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i 2 huvudkategorier: ”Baksidan av tillväxtkontroller” och ”Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet”. I “Baksidan av tillväxtkontroller” identifierades 2 underkategorier: “Olika syn på barnets övervikt” och “Känslan av att vara övervakad utan nytta”. I “Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet” identifierades fyra underkategorier: “Konkret rådgivning”,“Användbar rådgivning och positiva effekter”, “Brister i rådgivning och kompetens” och“Kampen mellan att följa råden och göra det bästa för sitt barn”. Slutsats: Behandlingen på barnavårdscentralen väckte mycket känslor hos föräldrarna och de hade sitt barns bästa i fokus huruvida de valde att följa behandlingen eller inte. Föräldrarna beskrev både positiva och negativa upplevelser av distriktssköterskans rådgivning och bemötande, vilket till stor del påverkade om familjen förändrade sina levnadsvanor. / Background: Obesity in children is a growing public health problem that threatens children's mental and physical health. The district nurse is tasked with promoting children's health through her work at the childcare centre and, with the help of family-centred care, can taken care of the child as a whole. Parents have a great influence over their children's lifestyle and it is therefore of great importance to examine the experience of the health promotion work from their perspective. Aim: The purpose of the study is to shed light on how parents to overweight children experience the district nurse's health promotion work at the childcare centre. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews with 9 parents who receive or have received support and treatment via the childcare centre when the child was aged 2 -5 years. The data was analysed based on qualitative latent content analysis. Results: The results are reported in 2 main categories: “The back side of growth controls” and “Changing perceptions of health promotion work". In "The back side of Growth controls" could 2 subcategories be identified: "Different views on the child's obesity" and "The feeling of being observes without benefit". In "Changing perceptions of health promotion work" 4 subcategories could be identified: "Concrete advice", "Useful advice and positive effects", "Deficits regarding advice and competence" and "The struggle between following the advice and doing the best for one's child". Conclusions: The treatment at the childcare centre aroused a lot of emotion in the parents and they had their child's best interests in focus regardless they chose to follow the treatment or not. The parents described both positive and negative experiences of the district nurse's advice and treatment, which largely influenced whether the family changed their lifestyle.