Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att bidra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lärare har, genom en slags gatekeeperfunktion, möjlighet att tidigt upptäcka och initiera åtgärder för elever med psykiska besvär. Syfte: Att undersöka dels lärares självskattade kunskap om, dels lärares upplevda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid misstanke om, psykisk ohälsa hos elever. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med tvärsnittsdesign genomfördes bland 96 grundskolelärare. Data redovisades deskriptivt samt som skillnader (Fischers exakta test) ochsamband (Spearman’s Rho). Resultat: Knappt hälften av respondenterna (n=43) angav sig ha kunskap i form av specifik utbildning gällande psykisk ohälsa hos unga, medan en större andel angav goda kunskaper i att upptäcka elever i risk (n=64) och att bedöma tecken på psykisk ohälsa (n=75). Majoriteten av lärarna upplevde goda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid befarad psykisk ohälsa. Vid jämförelse mellan grupperna med respektive utan specifik utbildning framkom statistiskt signifikanta skillnader avseende både förmåga att upptäcka och upplevda förutsättningar att agera vid befarad psykisk ohälsa hos elever. Sambandsanalyser visade att variabler för kunskaper hade statistiskt signifikanta positiva samband med variabler för upplevda förutsättningar. Slutsatser: Även om majoriteten av lärarna upplever sig ha såväl kunskaper som förutsättningar att agera och initiera åtgärder så stödjer föreliggande studie teorin om att specifik utbildning om psykisk ohälsa hos unga ökar lärares förmåga att både upptäcka elever med psykisk ohälsa och förutsättningarna att agera och initiera åtgärder. / Background: Mental illness increases among adolescents. The school has a unique opportunity to contribute to promotion and prevention. Through a gatekeeper function, teachers can detect and initiate measures for students with mental health problems early on. Aim: To investigate partly teachers’ self-estimated knowledge of, partly teachers' perceived conditions to act and initiate measures in case of suspicion of, mental illness in students.  Method: A quantitative survey with cross-sectional design was conducted among 96elementary school teachers. Data were reported descriptively, as differences (Fischer’s exact test) and as correlations (Spearman’s Rho).  Results: About half of the respondents (n=43) indicated possessing knowledge in form of specific education, slightly more indicated possessing knowledge to spot students at risk (n=64) and to assess signs of mental illness (n=75). The majority indicated experiences of good conditions to act and initiate measures in case of suspected mental illness. When comparing the groups with and without specific education, statistically significant differences emerged regarding both abilities to detect and perceived conditions to act in the event of suspected mental illness in students. Correlation analyzes showed that variables for knowledge had statistically significant positive correlations with variables for perceived conditions.  Conclusions: Although most teachers indicate having both the knowledge and the conditions to act and initiate measures, the present study supports the theory that specific education on mental illness in young people increases teachers’ ability to both detect students with mental illness and the conditions to act and initiate measures.

Personer med ADHD riskerar ohälsa i högre grad än befolkningen i stort. Såväl matvanor, som hälsolitteracitet kan ha signifikant inverkan på individers hälsa. Syfte med studien var att undersöka sambandet mellan matvanor och nivån av hälsolitteracitet hos personer med självrapporterad diagnostiserad ADHD, samt kontrollera för demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på sociala medier med hjälp av en digital enkät under vecka 9–13, 2023. Svar från 191 personer, (156 kvinnor, 35 män) samlades in och analyserades med logistisk regressionsanalys. Den beroende variabeln matvanor erhölls genom sammanställning från åtta enskilda matvanor: intag av grönsaker, frukt, fullkorn, socker, salt, kött/chark, kvalitet av matfett och fetthalt av mejeriprodukter. Variabeln kunde anta värden bra och mindre bra matvanor. Den oberoende variabeln hälsolitteracitet kunde anta tre nivåer. Ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer var dikotomiserade confounders. Resultat: Högre nivå av hälsolitteracitet och ålder&gt; 35 år var associerade med hälsosammare matvanor. Personer med problematisk och tillräcklig nivå av hälsolitteracitet hade 8,3 (p &lt;0,008), respektive 14,8 (p &lt;0,001) gånger högre sannolikhet att ha bättre matvanor, jämfört med personer med otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. När de olika matvanorna analyserades enskilt var högre intag av grönsaker (OR=2,93 [1,29–6,63]), frukt (OR=3,68/3,20 [1,32–10,26/1,18–8,53]) och bättre kvalitet på matfett (OR=2,94 [1,35–6,39]) associerade med högre nivå av hälsolitteracitet. Slutsats: Högre nivå av hälsolitteracitet och högre ålder (&lt;35 år) var associerade till sämre matvanor bland personer med ADHD. Det krävs vidare forskning kring hälsolitteracitet, matvanor och ADHD, samt vilka interventioner behövs. / <p>Betyg i Ladok 230606.</p>

Bakgrund Alla barn i Sverige har rätt till barnhälsovård, vars uppgift bland annat är att följa och stödja barnets hälsa och utveckling. Forskning visar att vaccination är den enskilda orsaken till att sjukdomsutbrott i samhället har minskat. Trots detta råder ibland tveksamhet hos föräldrar att vaccinera sina barn. Bristande kunskap (hälsolitteracitet) hos föräldrar om sjukdomar, vaccin och dess biverkningar har visat sig vara en orsak till tveksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsolitteracitet hos de föräldrar som är tveksamma till vaccination av sina barn. Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats. Data har samlats in från åtta sjuksköterskor i Dalarnas län med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med tematisk analys enligt Braun &amp; Clarke. Resultat Resultatet i denna studie visar att de tveksamma föräldrarna vanligen har fått sin information från sociala medier, släkt och vänner vilket skapar en rädsla för att barnet ska få biverkningar av vaccinet eller ett förändrat immunsystem. En del föräldrar har bristande förtroende för sjuksköterskan och vården och lyssnar hellre på information från sociala medier vilket sjuksköterskorna ofta upplever har ”en stark röst”. Sjuksköterskorna önskar mer kunskap och fakta från staten för att kunna delge föräldrarna relevant och tillförlitlig information. Slutsats Samtliga sjuksköterskor i studien är överens om att det är viktigt att visa respekt och förståelse för föräldrarnas åsikter och möta dem på deras nivå för att skapa ett förtroende och därmed bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet. / Background In Sweden every child has the right to child health. The overall goal of Child health care is to monitor and support the child's health and development. Research shows that vaccination is the only reason why disease outbreaks in society have decreased. Despite this, some parents sometimes hesitate to vaccinate their children. A lack of knowledge (health literacy) among parents about diseases, vaccines and their side effects has been shown to be a reason for the hesitation. Aim The purpose of this study is to describe the nurse's experience of health literacy of parents who are hesitant to vaccinate their children. Method The study has been conducted as a qualitative interview study and an inductive approach. Data has been collected from eight nurses in Dalarna by using semi-structured interviews. The data analysing method was thematic according to Braun &amp; Clarke. Results The results of this study show that the nurse is often faced with difficult challenges. The hesitant parents have usually received their information from social media, relatives and friends which lead to a fear that the child will have side effects from the vaccine or a changed immune system. Some parents have little trust in the nurse and the health care system and prefer to listen to information from social media, which the nurse often feels has "a strong voice". The nurses want more knowledge and facts from the state to be able to provide the parents with relevant and reliable information. Conclusions In this study, all the nurses agreed that it is important to show respect and understanding for parents' opinions and meet them at their level to create trust and be able to increase parents' health literacy.

Bakgrund: Hälsolitteracitet är individens förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda information för att kunna bibehålla och främja hälsa. För att patienten ska kunna vara mer aktiv i sin egenvård och att ha förmågan att kunna fatta beslut i hälsofrågor behövs en viss nivå av hälsolitteracitet. Hälsa påverkas av de förutsättningar, förhållanden och situationer som patienterna har. Sämre sociala och ekonomiska förutsättningar kan leda till ojämlikhet i hälsan. Med omställning till god och nära vård ska sjuksköterskan arbeta mer personcentrerad och stärka patienten förmåga till egenvård. Att främja hälsolitteracitet betraktas som en hållbar investering i hälsa för både patienten och samhället för att nå en hög kvalitet i vården och en mer jämlik hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar hälsolitteracitet hos vuxna socioekonomiskt utsatta patienter. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor deltog i intervjuerna, materialet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrevs tre huvudkategorier. Den första kategorin var Individens kompetens och resurser där var sjuksköterskor uppfattning att nivå av hälsolitteracitet påverkas av individens utbildning och kunskap samt stöd från familjen. Den andra kategorin var kommunikation och där beskrev sjuksköterskor att språkbarriär och kulturella skillnader var utmaningar för en god kommunikation som grund för informationsutbyte med patienter. Den tredje kategorin var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Där uppfattade sjuksköterskor att individanpassad vård, organisationens stöd och samverkan mellan olika aktörer var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien ansåg att individens egna förutsättningar såsom utbildning och kunskap, stöd från familjen samt kommunikation påverkade nivån av hälsolitteracitet hos patienterna. För att främja hälsolitteraciteten krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder patienter individanpassad vård samt att det finns både organisatoriskt och samhälleligt stöd för detta viktiga arbete. / Background: Health literacy is the individual's ability to obtain, understand, value and use information in order to maintain and promote health. For the patient to be more active in their own care and to have the ability to make decisions in health matters, a certain level of health literacy is needed. Health is affected by the prerequisites, conditions and situations that the patients have. Poorer social and economic conditions can lead to inequality in health. With the transition to good and close care, the nurse must work more person-centred and strengthen the patient's ability to self-care. Promoting health literacy is considered a sustainable investment for both the patient and society in order to achieve high quality care and a more equal health. Aim: The purpose was to examine nurses' perception of what affects health literacy in socioeconomically vulnerable adult patients. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. Seven nurses participated in the interviews; the material was analyzed in accordance with qualitative content analysis. Results: The results described three main categories. The first category was the individual's competence and resources, where nurses were of the opinion that the level of health literacy is affected by the individual's education and knowledge as well as support from the family. The second category was communication where nurses described that language barriers and cultural differences were challenges for good communication which was the basis for information exchange with patients. The third category was conditions for promoting health literacy. Nurses perceived that individualized care, the organization's support and collaboration between different actors were prerequisites for promoting health literacy. Conclusions: The nurses in the study perceived that the individual’s own characteristics such as education and knowledge, support from the family and communication influenced the level of health literacy in the patient. In order to promote health literacy, it is required that healthcare professionals offer patients individually tailored care and that there is both organizational and societal support for this important work.

Sammanfattning Instagram är en digital mötesplats, där människor interagerar via bilder och text. I detta sociala sammanhang uppstår möjligheter för användarna att jämföra sig med varandra i relation till de hälsonormer och hälsobudskap som råder på Instagram. Samtidigt ses ett globalt växande hälsoproblem i form av psykisk ohälsa, där tidigare forskning har påvisat en tydlig koppling mellan användning av Instagram och negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur Instagramanvändare uppfattar att hälsonormer och hälsobudskap framställs på Instagram. Vidare var syftet att belysa hur Instagramanvändare uppfattar att dessa hälsonormer och hälsobudskap påverkar deras hälsa och syn på hälsa.Sociokulturellt perspektiv och hälsolitteracitet utgjorde studiens teoretiska referensram. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Den empiriska datainsamlingen grundades i tio intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att Instagramanvändarna uppfattade att hälsobudskap framställdes genom ensidiga hälsonormer, där hälsa gestaltades utifrån ett snävt perspektiv. Detta kunde medföra en uppfattning av att hälsa var svårt att uppnå, samt bidra till en önskan om att uppnå den “perfekta” kroppen och det “perfekta” livet som användarna uppfattade framhölls på Instagram. Vidare upplevde vissa en negativ påverkan på deras psykiska mående, eftersom den snäva hälsosynen kunde medföra känslor av otillräcklighet. Studiens slutsats är att användarna uppfattar att hälsonormer och hälsobudskap på Instagram framhålls genom en snäv syn på hälsa, och att detta kan påverka användarnas syn på hälsa såväl som deras hälsa negativt. / Abstract Instagram is a digital meeting ground where people interact with each other through pictures and texts. In this social context, users can easily compare themselves to others through the health messages and health standards which Instagram gives prominence to. Meanwhile, global health issues regarding mental illness continue to grow, where studies have shown a clear connection between the use of Instagram and a negative impact on the users’ mental health status. The purpose of the study was to describe how Instagram users perceive health norms and health messages are presented on Instagram. Furthermore, the purpose was to shed light on how Instagram users perceive that these health norms and health messages affect their health and view on health. The theoretical frame of reference was based on the Sociocultural perspective and health literacy. The study is based on a social constructivist point of view with an abductive approach. The empirical data collection was based on ten interviews analyzed through a qualitative content analysis. The result of the study showed that health messages generally were perceived to be mediated through unilateral health standards, portraying health from an insular perspective. This could make some users feel a need to strive towards the ideal of the “perfect” body and the “perfect” life portrayed on Instagram. Furthermore, some users experienced a negative effect on their mental health due to feelings of inadequacy as a result of the narrow-minded health views portrayed. The conclusion to the study is that the users of Instagram perceive the health standards and health messages on Instagram to mediate an insular perspective to health and that this negatively affects the health view as well as the actual health of some Instagram users.

Bakgrund Strömmar av brunalgen sargassum har drabbat Karibien i flera år, särskilt påtagligt det senaste decenniet, sedan år 2011. Den överväldiga mängden sargassum har förknippats med klimatförändringar och utsläpp av gödningsmedel i havet. Sargassum har påvisats orsaka negativa hälsoeffekter för människan, bland annat yrsel, illamående, andningssvårigheter och eksem. Syfte Syftet i studien var att utforska hur strömmar av brunalgen sargassumpåverkar invånarnas livsstil och hälsa på ön Guadeloupe, samt vilka strategier som används för att hantera sargassum i praktiken. Metod Som datainsamlingsmetod har tio informanter intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter har bestått av ickestatliga organisationer, verksamheter inom hälso- och sjukvård, samt organisationer inom turism och maritima sektorn. Resultat Resultatet påvisar en ökad mängd oro av hälsoeffekterna kopplade till brunalgen samt ett kunskapsgap då det kommer till hälsoinformation om sargassum. Slutsats Studiens slutsats är att mer information behövs om hälsoeffekterna av sargassum och att hälsolitteracitet bland invånarna bör utvecklas. Även effektivare åtgärder för att göra sig av med brunalgen är nödvändiga. Därtill kan strömmar av sargassum anses vara ett hinder för destinationen att arbeta för Förenta nationernas globala mål nummer tre – god hälsa och välbefinnande, mål tretton – bekämpa klimatförändringarna, samt mål fjorton – hav och marina resurser. / Background Waves of the brown algae sargassum have been floating over the Caribbean for years, but most noticeably during the last decade, since 2011. The overwhelming amount of sargassum has been linked to climate change and the release of fertilisers into the ocean. Sargassum has been shown to cause negative health effects, including dizziness, nausea, breathing difficulties, and eczema. Objective The purpose of the study has been to explore how Guadeloupe is handling the seaweed sargassum, and how inhabitants’ health and lifestyle are affected. Method As a data collection method, ten informants were interviewed through semi-structured interviews. The informants have consisted of nongovernmental organisations, the health care sector and organisations within the tourism and marine sector. Results The results show an increased amount of concern about the health effects linked to the brown algae sargassum and a knowledge gap when it comes to health information about the brown algae. Conclusion The study's conclusion is that more information is needed about the health effects of sargassum, health literacy among the inhabitants requires development, and more effective measures to get rid of brown algae are necessary. In addition, waves of sargassum can be an obstacle for the destination to work for United Nation’s global goals number three -good health and well-being, goal thirteen - climate action, and goal fourteen- life below water.

Introduktion/Bakgrund: Det beroendeframkallande ämnet nikotin kan locka ungdomar att börja använda det. Nikotininnehållande produkter som e-cigaretter och vitt snus marknadsförs på sociala medier samt kan användas av familj och vänner vilket kan ge upphov till ett beroende hos ungdomar. Därför är det viktigt att undersöka om och hur sociala medier samt familj och vänner påverkade ungdomars användning av e-cigaretter och vitt snus. Syfte: Syftet var att sammanställa data från vetenskapliga artiklar som beskriver orsaker, attityder och sociala mediers påverkan på ungdomars val att använda e-cigaretter och vitt snus. Metod: Sökning i PubMed och CINAHL resulterade i 581 artiklar där 24 artiklar av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod återstod efter en kvalitetsgranskning. Dessa 24 artiklarnas resultat från olika länder summerades i resultatet. De inkluderade ungdomarnas åldersspann var 12-19 år. Resultat: Det som fick ungdomar att testa eller börja använda e-cigaretter och vitt snus var orsaker som sociala medier, vänner, familj och attityder. Även andra orsaker såsom att vara pojke eller flicka, smak och doft, psykiska besvär, tristess, nyfikenhet, lekfullhet och popularitet kunde ha en påverkan. Slutsats: E-cigaretter och vitt snus kan vara en inkörsport till andra riskbeteenden och framtida nikotinberoende. Orsaker som påverkar ungdomarna var främst sociala medier, sociala umgängen med vänner, psykiska faktorer och familjerelationer. Det behövs mer forskning kring vitt snus och e-cigaretter för att säkerställa dess effekt på ungdomars bruk. / Introduction/Background: The addictive substance nicotine can attract adolescents’ to start using it. Nicotine-containing products such as e-cigarettes and nicotine pouches are marketed on social media and can also be used by family and friends which can lead to addiction in adolescents’. Therefore it is important to investigate whether and how social media and family and friends affect adolescents’ use of e-cigarettes and nicotine pouches. Aim: The aim was to compile data from scientific articles that describe causes, attitudes and social medias’ affect on adolescents’ choice to use e-cigarettes and nicotine pouches. Method: Searches in PubMed and CINAHL resulted in 581 articles where 24 articles of qualitative, quantitative and mixed methods remained after a quality review. The results of these 24 articles from different countries were compiled in the result. The included age range was 12-19 years. Result: What made adolescents’ try or start using e-cigarettes and nicotine pouches were causes such as social media, friends, family and attitudes. Other causes such as being a boy or a girl, taste and fragrance, psychological problems, boredom, curiosity, playfulness and popularity could also have an affect. Conclusion: E-cigarettes and nicotine pouches can be a gateway to other risky behaviors and future nicotine addiction. Reasons affecting the adoloscents’ were mainly social media, social interactions with friends, psychological factors and family relations. More research is needed about nicotine pouches and e-cigarettes to ensure its affect on adolescents’ use.

Bakgrund: Många studier kan påvisa behovet av kommunikation och information mellan vårdare och patient oavsett profession.Tidsbrist och allt mer slimmade organisationer,med en ökande åldrande befolkning ställer ökade krav på förmåga och kunskap om kommunikation. Andra försvårande omständigheter är språkliga barriärer med en befolkning där alla inte har svenska som sitt modersmål. Teach –back är en metod som säger sig underlätta och stödja en kommunikation för att säkerställa informationen mellan patienter och vårdare. Den syftar också till att öka förutsättningarna för egenvård. Eftersom det är ett viktigt område inom omvårdnad syftar litteraturstudienatt ta reda på vad som finns beskrivet avseende Teach –back. Syfte: Att beskriva användningsområden för metoden Teach –back. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i följande teman. Det första temat är hälsolitteracitet och förstå given information och det andra är att säkerställa processen mellan vårdgivare och hemmet. Det tredje temat är att sjuksköterskans insikt om patienters kunskap om den egna hälsan. Analysen visar att inga slutsatser kan dras att Teach-back främjar omvårdnad. Däremot finns det resultat som bekräftar att Teach-back skapar förutsättningar för patient medverkan Diskussion: De delvis motstridiga uppgifterna och att de kan vara olika faktorers som styr resultatet gör att det är svårt att påvisa att Teach-back är lösningen för en kvalitetssäkrad kommunikation. / Background: Academic studies tend to demonstrate the need of communication and exchange of information between the health care provider and the patient, this regardless of the profession and socioeconomic background of the caretaker. Lack of time as well as the increased pressure of trimming the economic costs combined with an aging population creates a higher demand on the skills and knowledge of communication. Moreover our modern sociality is presenting some language barriers because of a growing part of the population whom does not have Swedish as their mother tongue. Teach -back is a method that claims to support a method of communication to ensure the quality of information between patients and care givers. Teach-back as a method also aims to enhance the ability of self-care for the patient. Self-care is regarded as an important area of ​​nursing, therefore the review of the literature in this study intends to map out all of the academic literature there is about the method Teach –back. Aim:To describe the uses for the method Teach-back. Method: A literature study based on eight scientific articles. Results: The result is presented in three following themes. The first theme are healthliteracy and understanding given information and the other is to ensure the process between the healthcare provider and the caretaker. The third theme are nurse’s understanding of the patient’s knowledge about their own health status. The analysis shows that no conclusions can be drawn regarding whether the teach-back method furthers the care or not. However, there are results confirming the fact that Teach-back creates a good environment for patient involvement. Discussion: The partly conflicting results that have emerge from the literature which shows that there may be different factors that have an effect on the outcome, making it difficult to conclude that the Teach-back method is the solution for assuring the quality of the communication.

Alzheimer's Disease (AD) prevalence is 47 million in the world, 160,000 in Sweden. AD will increase by 70% in 50 years. AD cost is $7.9 trillion dollars in medicine and healthcare costs annually. Modifiable risk factors need to be mapped. Objective: Explore the relationship between sleep disorders and AD. Method: Searching PubMed and ScienceDirect for a literature review with 20 articles that were quality-reviewed. Result: Sleep-related factors that increase the risk of AD 1) Sleep disorders, sleep disturbed breathing, sleep apnea and insomnia. 2) The influence on cognitive ability, learning and memory showed correlation with sleep parameters. Sleep longer than 9 hours or less than 7 hours, daily naps longer than one hour were associated with increased AD risk 3) Other diseases and interfering factors, depression, cognitive impairment. Carriers of the APOE4-e4 gene with depression or cognitive impairment. IL-1b, a marker for inflammation, increases the risk of sleep disorders. People with clinician-verified depression and APOE-e4 were associated with a very high risk of AD, people with APOE-e4 and sleep disorders were associated with a high risk of AD. Symptoms of poor sleep that may be a sign of mechanisms are inflammation and tau / Ab accumulation as a sign of neurodegeneration. Conclusion: Sleep disorders, sleep parameters, disturbed REM sleep and genes are important for AD incidence. Programs to improve health literacy, control and treatment of sleep disorders and depression, limitation of risk factors, training in risk factors and sleep interventions. Interdisciplinary AD research needs to address the problem through transdisciplinary collaboration. / Prevalensen för Alzheimers sjukdom (AD) är 47 miljoner i världen varav 160 000 i Sverige. Antalet personer med AD kommer att öka med 70 % om 50 år. Kostnaderna för AD är 7900 miljarder dollar i medicin och vårdkostnader årligen. Påverkbara riskfaktorer kan därför behöva kartläggas. Syfte: Att kartlägga kunskapsläget kring och samband mellan sömnstörningar och AD. Metod: Sökning i PubMed och ScienceDirekt för en litteraturöversikt med 20 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Sömnrelaterade faktorer som ökar risken för AD 1) Sömnsjukdomar, sömnrelaterad andningsstörning, sömnapné och insomni 2) Sömnpåverkan, fragmenterad sömn, otillräcklig sömnkvalitet, otillräcklig REM sömnslängd och ”REM latency”. Påverkan på kognitiv förmåga, inlärning och minne visade samband med sömnparametrar. Sömn längre än 9 timmar eller kortare än 7 timmar, dagliga tupplurar längre än en timme var associerat med ökad AD risk 3) Andra sjukdomar och samverkande faktorer, depression, kognitiv påverkan. Bärare av APOE4-e4 genen som hade depression eller kognitiv nedsättning. IL-1b, en markör för inflammation ger större risk för sömnstörningar. Personer med kliniskt etablerad depression och APOE-e4 associerades med mycket hög risk för AD, personer med APOE-e4 och sömnstörningar associerades hög risk för AD. Symptom vid sämre sömn som kan vara tecken på mekanismer är inflammation samt tau/Ab ansamling som tecken på neurodegeneration. Slutsats: Sömnstörningar, störd REM sömn och gener har betydelse för AD incidens. Program med hälsoinformation för att öka hälsolitteracitet behövs samt kontroll och behandling av sömnstörningar, depression och begränsning av riskfaktorer, utbildning i riskfaktorer och sömninterventioner. Tvärvetenskaplig AD forskning behöver hantera problemet genom ämnesövergripande samverkan.

Kroniskt sjuka tar idag flera beslut om hur de på egen hand ska behandla sin sjukdom, genommediciner, kost och träning. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan kronisktsjuka och låg hälsolitteracitet. Definitionen av hälsolitteracitet är förmågan att tolka text,dokument och nummer som står i samband med varandra, samt förmågan att fungera isjukvården (Baker, 2006). Personer med kroniska sjukdomar har sämre kunskap om sittsjukdomstillstånd och tillgängliga behandlingar, vilket leder till sämre hälsoutkomster.Kroniskt sjuka har god tillgänglighet att utföra medicinska mätningar i hemmet, vilket ledertill en mer förståelse för sin egna sjukdom och bättre hälsoutkomst. Omfattande mängderlångtidsdata sparas idag inom vården, vilket har gjort data mer komplex. För att kunna tolkaoch förstå datan behövs det ett sätt att visualisera hälsodata på, så att det kan omvandlas tillinsikter och ny kunskap. Ett område som skulle kunna möta utmaningarna inom visualiseringav hälsodata är spelvisualisering. Syftet med studien var att undersöka om kunskap omvisualisering som tidigare enbart används i speldesign kan placeras på hälsodata och såledesstötta hälsolitteraciteten hos kroniskt sjuka. Studien har tillämpat en designforskingsansats,där designriktlinjer för visualisering inom spel implementerades i en prototyp, för att kunnaidentifiera hur hälsodata lämpligast kan visualiseras. Studien resulterade i fem designförslagför hur hälsodata kan visualiseras för att stötta hälsolitteracitet. / Today, chronically ill make several decisions about how to treat their medical condition through medication, diet and exercise. Previous research shows that there is a connection between chronical illness and low health literacy. The definition of health literacy is the ability to interpret text, document and numeracy that are interrelated, as well as the ability to function in the health care system (Baker, 2006). People with a chronical illness have inferior knowledge about their health and available treatments, leading to poor health outcomes. Chronically ill people have good accessibility to perform medical measurements at home, which leads to a greater understanding of their own illness, and better health outcomes. Large amounts of long-term healthdata is today stored in the health care system, which has made the data more complex. To be able to interpret and understand this data there is a need to visualize health data in a way that it can be transformed into insights and new knowledge. One area that could possibly meet the challenges of visualizing health data is game visualization. The purpose of the study was to investigate if common game visualization patterns can be effectively applied to health dataand thus support the health literacy of people with a chronicall illness. This was accomplished through a design research approach, where design guidelines for visualization in games were implemented in a prototype. It was done to identify how health datacan best be visualized. The study resulted in five design suggestions for how health data can be visualized to support health literacy.