I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.

Bakgrund   En växande äldre befolkning innebär utmaningar gällande ensamhet, fallolyckor, demenssjukdom och att kunna tillgodose en god hälsa bland äldre personer. För att möta de utmaningarna krävs en bredd av åtgärder. Ett område som fått allt större genomslag är djurassisterad terapi. Tidigare studier har bland annat visat hur djurens närvaro bland människor bidrar med upplevelser av lugn. I Sverige finns numera rekommendationer från Socialstyrelsen om att djurassisterad terapi kan användas hos äldre med demenssjukdom. En central del av sjuksköterskans profession är att främja hälsa och förebygga sjukdom. De omvårdnadsåtgärder som görs för att uppnå detta ska vara evidensgrundande. Ett ökat intresse finns därmed för djurassisterad terapi utifrån den kontexten.   Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse djurassisterad terapi kan ha för äldres hälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes med sökningar i tre olika databaser. Dessa var PubMed, CIHNAL och PsycINFO. Tydliga avgränsningar med inklusions- och exklusionskriterier arbetades fram. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nogsam kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Vidare gjordes en integrerad dataanalys beskriven av Kristensson för att sammanställa resultatet. Först gjordes detta individuellt för att sedan diskuteras gemensamt. Detta för att säkerställa ett så tillförlitligt tillvägagångssätt som möjligt.  Resultat Tre områden där hälsan kan påverkas av djurassisterad terapi framkom, dessa var fysisk, psykisk och social hälsa. Bland annat ökade rörelseförmågan och den sociala interaktionen. Smärta och känslor av ensamhet minskades samtidigt som puls och blodtryck sänktes och det allmänna stämningsläget förbättrades. Slutligen påverkades även den kognitiva förmågan. Slutsats Djurassisterad terapi kan ha betydelse för äldre personers hälsa även om det finns ett behov av fortsatt forskning på området. Vidare finns behovet av riktlinjer på nationell nivå för implementering av djurassisterad terapi. I dagsläget bygger det nämligen på enskilda kommuners arbete för att ta fram riktlinjer kring användningen på särskilda boenden. / Background An increasing amount of elderly people creates challenges regarding loneliness, fall injuries, dementia as well as challenges to work towards a good health. One method which has gotten more attention recently is animal assisted therapy because it contributes to people’s experience of calmness among other things. In Sweden there are recommendations from the National Board of Health and Welfare that animal assisted therapy can be used in nursing homes for people with dementia. An important part of the profession of nurses is to promote health and to prevent diseases. This work should be based on evidence. Therefore, there is a growing interest for animal assisted therapy. Aim The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for the health of elderly people.  Method  A non-systematic literature review was conducted by using terms in three databases: PubMed, CINAHL and PsycINFO. Delimitations with clear inclusion and exclusion criteria are presented in the literature review. In total 15 articles were included with quantitative and qualitative data. Their quality was analyzed by using an assessment tool from Sophiahemmet University. The result was compiled by using an integrative data analysis described by Kristensson. First made individually and then together to make sure it was made in a reliable manner.  Results Three main categories were identified where animal assisted therapy can influence the physical, mental, and social health. Among other things it improved the patients’ mood, mobility and social interaction while it decreased blood pressure, heart rate as well as the feeling of loneliness and pain. The cognitive functioning also got affected. Conclusions Animal assisted therapy can be important for the health of older people, but it needs further research. National guidelines to implement animal assisted therapy are also needed because today the municipalities themselves must create the guidelines in their nursing homes.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited.  Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”.  Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT). Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness. Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach. Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships. Discussions: Review and discussion of the selected method. Discussion of the results with the selected theoretical framework: Antonovsky's theory of Sense of Coherence (SOC) and the salutogenic approach. The results were discussed based on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

Introduktion: Hästunderstödd terapi är en behandlingsform där man ägnar sig åt ridning och andra aktiviteter med hästen för att främja fysisk och psykisk hälsa. Hästen har en central roll och bidrar till en icke-dömande och trygg plats för patienterna. Vidare har stallet och naturen positiva effekter inom behandlingen. Syfte: Belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter som arbetar eller har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster, med erfarenhet av hästunderstödd terapi, genomfördes via telefon. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i temat “Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling”, som beskriver bredden av behandlingen, hur kroppen och psyket påverkas samt vilken roll hästen, stallet och naturen har inom behandlingen. De fem kategorierna som identifierades var Mångsidig behandling som möter olika behov, Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum, Hästen som stöttande behandlare, Personlighet och kropp tar stora steg framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Kategorierna inkluderar delar av behandlingsmetoden, vilka patientgrupper man kan komma i kontakt med, vilken roll hästen har samt effekterna av behandlingen. Konklusion: Hästunderstödd terapi lyftes fram som en bred behandlingsform av fysioterapeuterna. De upplevde behandlingen som speciell i förhållande till annan behandling genom dess möjlighet att påverka flera delar samtidigt, både för kroppen och psyket. Fler studier bör genomföras med större undersökningsgrupper; både fler fysioterapeuter, men även patienters erfarenheter bör lyftas fram.

Equine Assisted Therapy is, from a social work perspective, a relatively unexplored arrangement of therapy in which the horse is part of the treatment. This study illustrates the equine therapist’ experiences of Equine Assisted Cognitive Behavioural Therapy (EA-CBT) and Equine Assisted Therapy (EAT) up against people suffering from mental health issues. The research questions are: How do we use horses as a part of the treatment up against people with mental health issues? What components can be identified as a central part of the treatment in Equine Assisted Therapy? The empirical material was collected by using hermeneutic approach and qualitative semi-structured interviews with three practicing equine therapists. The main result showed that horses are used as therapeutical co-workers, as well as a metaphor for the individuals’ emotions. The horses take a significant part of the patients’ sense of coherence (KASAM) as well as the patients’ mentalization, especially through emotional understanding and communication. Furthermore, the result indicate that the horse is as an important link in the encounter between therapist and patient. The analysis was based on an analytic method, in which the empirical material is the starting point of coding and creating themes. The central conclusions were that the horse play a significant role in the promotion of the humans’ ameliorative mental health. It does not only play role for the mental health issues, but also for the patients’ conduction after the treatment.

Bakgrund: Hästunderstödd terapi, HUT, är en sedan länge existerande vårdform för allehanda besvär. Evidensen för HUT som vårdverktyg har framtill nyligen dock varit svag, men allt fler studier har visat att HUT är en effektiv träningsform för balans och gångförmåga hos barn och ungdomar med CP-skador, förmågor som är tätt förknippade med människors livskvalitet. En diagnos som är lik CP och ofta ger liknande symtom är stroke. Trots likheterna mellan stroke och CP finns inte alls samma mängd evidens för effekten av HUT vid stroke som vid CP. Samtidigt råder det brist på effektiv strokerehabilitering i vissa delar av Sverige. Det är därför av intresse att utvärdera huruvida HUT kan vara ännu ett verktyg att använda vid just strokerehabilitering. Syfte: Att systematiskt granska forskningen och gradera evidensen för effekten av HUT på balans, gångförmåga och livskvalitet hos patienter som tidigare drabbats av en stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier Resultat: Åtta studier hittades och de visade en förbättrande effekt av HUT på de undersökta områdena. Fem av studierna var av tillräckligt hög kvalitet för att graderas via GRADEstud. Graderingen visade att evidensvärdet var mycket låg för effekt av HUT på gångförmåga, låg för effekt av HUT på livskvalitet, och måttligt hög för effekt av HUT på balans.  Konklusion: På grund av begränsat antal studier och begränsade mätmetoder i dem kan ingen fast slutats dras, mer forskning behövs för att svara på frågeställningarna. / Background: Horse-Assisted Therapy, HAT, has since a long time been used as a health-care-tool for an assorted group of problems. The evidence for HAT as a health-care-tool has until recently been weak, however an increasing number of studies has shown HAT to be an effective way to train balance and gait in children and youths with cerebral palsy, abilities that are closely linked to a persons quality of life. A diagnosis that is similar to CP and often gives similar symptoms is stroke. Despite the similarities between stroke and CP there is far less evidence for the effects of HAT on stroke than there is for that on CP. At the same time some parts of Sweden are lacking in0 ways to rehabilitation-train after a stroke, therefore it is of interest to evaluate whether HAT can be yet another tool to use in stroke-rehabilitation.  Purpose: To systematically review and evaluate the evidence for the effect of Horse-Assisted Therapy on balance, gait and quality of life in patients who earlier has suffered a stroke.  Result: Eight studies were found and showed that HAT has an enhancing effect on the examined values. Five studies were of high enough quality to be graded using GRADEstud. The evidence grading showed a very low evidence grade for the effect of HAT on gait, low for the effect on quality of life, and moderately high for the effect on balance.  Conclusion: Due to a limited number of studies, and limitations in the ways to measure the effect no conclusion can be drawn, more research is needed in order to answer the issues in question.