541 |
Miljöhistoria i skolan?Lundgren, Emma January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning.
|
542 |
Elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtionKarlsson, Jennie January 2009 (has links)
Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling.
|
543 |
Hållbarhetsredovisning som beslutsunderlag för investmentbolagAndersson Zarins, Pontus, Agnemyr, Gustav January 2022 (has links)
In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.
|
544 |
På upptäcktsfärd i krabaternas land : En kvalitativ studie av yngre elevers meningsskapande kring biologisk mångfald / On a journey to the land of the rascalsNyström, Anton January 2018 (has links)
Den här studien behandlar elevers meningsskapande kring den biologiska mångfalden i förna som samlats in på skolgården. Syftet med denna studie är att generera kunskap om vad direkta naturmöten i kombination med estetiska aktiviteter får för konsekvenser för elevers meningsskapande i mötet med ett ekosystem. Med hjälp av observation, ljudupptagning och fotografier av elevers teckningar har data insamlats under fyra olika aktiviteter bestående av utforskande, estetiskt arbete och gruppdiskussioner. De elever som deltar i studien går i årskurs 1 och skolan där studien genomförts ligger i en förort till Stockholm. Det insamlade datamaterialet analyserades med praktisk epistemologisk analys (PEA) för att operationalisera det meningsskapande som sker hos eleverna. Resultatet visar att direkta naturmöten, i detta fall förna insamlad på skolgården som närstuderas, väcker elevers engagemang och fantasi. Vidare blir det synligt att de upptäckter som görs leder till meningsskapande där tidigare erfarenheter reaktualiseras och transformeras till nya sammanhang. Resultatet visar även att elevernas interaktion med organismerna präglas av lekfullhet, omsorg och empati och att konstnärliga aktiviteter kan tillföra ytterligare dimensioner till meningsskapandet genom de olika artefakter som används under processens gång. Detta kan ha relevans för lärare som har ett intresse av att vidareutveckla sin naturvetenskapsundervisning genom ett mer mångfacetterat arbetssätt.
|
545 |
Hållbar utveckling i förskolan : Förskollärarens arbete med de yngsta barnen i mötet om miljö och natur.Artinger, Emelie, Fellving Henriksson, Rebecca January 2023 (has links)
Det finns en tydlig kunskapslucka vid de yngre barnens (1–3 år) undervisning om miljöinriktad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare integrerar hållbarhetsfrågor om miljö och hur förskolläraren själv upplever mötet med miljö och hållbar utveckling i förskoleverksamheten. Bakgrund och tidigare forskning visar internationella mål, men också förskollärares oro om meningsfulla lärprocesser. Studien utgår från ett pragmatiskt synsätt, där cash value av miljöinriktade hållbarhetsfrågor uppnås genom meningsskapande och learning by doing. För att nå en förståelse om förskollärarens vad-, hur- och varför frågor i undervisningen undersöker vi hur de själv upplever mötet inom området. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan övergått till en innehållsanalys för att nå ett resultat. Vilket visar en utveckling av arbetet, där det fortfarande kan uppstå oro kring undervisningstillfällen på grund av otillräcklig kompetensutveckling.
|
546 |
En hållbar framtid : förskollärares syn på, strukturering av samt arbetemed hållbar utveckling / A sustainable future : preschool teachers’ view of, structuring of andwork with sustainable developmentBourghardt, Moa, Bylund, Therese January 2023 (has links)
Sammanfattning I denna studie har undersökts hur förskollärare beskriver undervisning om hållbar utveckling, både när det kommer till i vilken kvantitet olika material, miljöer och aktiviteter förekommer i verksamheten, men också till hur pedagogerna själva beskriver hur de gör barnen delaktiga i undervisningen. Syfte Syftet är att undersöka förskollärares beskrivning av sin syn på, strukturering av samt arbete med hållbar utveckling. Metod Studien har haft utgångspunkt i det utvecklingspedagogiska perspektivet och har använt sig aven kvantitativ metod med kvalitativa inslag i form av en semistrukturerad enkät. Materialet samlades in med hjälp enkätverktyget Sunet Survey, där respondenterna som bestod av ett mindre stickprov av förskollärare från två olika kommuner fick svara på både slutna och öppna frågor. Resultat Utifrån studiens urval indikerade resultatet i denna studie på att implementeringen av undervisning när det gäller de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekologisk- social- och ekonomisk dimension) behöver utvecklas i förskolan, inte minst när det kommer till att skapa stöttande strukturer. Studiens resultat indikerar att undervisningen bör ses över, både när det kommer till de lärandeobjekt som erbjuds barnen men också till hur undervisningen sker i lärandets akt för att på bästa sätt skapa den värdegrund hos barnen som leder till en hållbarutveckling.
|
547 |
Från handling till konsekvens : Hur barns handlingar för hållbar utveckling kan beskrivas utifrån kunskaper och värderingar / From action to consequence : How children's actions for sustainable development can be described based on knowledge and valuesSwindell, Sofia, Edin, Moa January 2019 (has links)
Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap om hur barns normer och handlande med relevans för hållbar utveckling kan beskrivas i termer av kunskaper och värderingar, samt hur dessa kan förändras genom undervisning som bygger på berättelser. Studien var av kvalitativ karaktär och den utfördes på en förskola där fem barn i åldern 3-5 år deltog. De gruppsamtal som ägde rum var dels under två skogspromenader (ett förtest och ett eftertest) och dels efter högläsning av berättelser. Berättelserna handlade om nedskräpning och återvinning. Efter att vi genomfört alla moment med barnen analyserades barnens förändrade kunskaper och värderingar samt vad i undervisningen som möjliggjorde förändring. Resultatet visade att berättelserna med de efterföljande gruppsamtalen möjliggjorde att barnen utvecklade sina kunskaper om nedskräpning och återvinning. Barnens uttryckta värderingar var även mer utvecklade i eftertestet än i förtestet.
|
548 |
En tro på framtiden, en tro på sanningen, en tro på gemenskapen : En kvalitativ studie om hur F-3 lärare undervisar för hållbar utveckling för att uppmuntra eleverna till eget aktörskapBjermert, Frida, Hellgren, Annéa January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur F–3 lärare resonerar kring sin hantering av de didaktiska grundfrågorna i SO-undervisningen för hållbar utveckling samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar F-3 lärare ser i undervisningen för att ge eleverna verktyg att agera i hållbarhetsfrågor. Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visar att F–3 lärarna följer styrdokumenten för hållbar utveckling men att innehållet och prioritering av dimensionerna kan skilja sig åt. F-3 lärarna blandar gärna teori med praktik, för att eleverna ska uppmuntras till eget aktörskap. Slutsatsen är att F–3 lärarna undervisar för ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling men innehållet varierar i mängd på grund av intresse, kunskap och elever. En gemensam utmaning för alla lärare är att hålla undervisningen på en åldersadekvat nivå.
|
549 |
SPILL, SKRUFS OCH STUVAR : Textilt restmaterial som resurs i slöjdundervisningenJohansson, Frida, Modigh, Klara January 2022 (has links)
Under hösten 2022 infördes en ny läroplan i den svenska grundskolan, i vilken undervisning om och för hållbar utveckling får ett större utrymme än tidigare. Dagligen uppstår spill i form av textila rester i slöjdundervisningen och vi ställer oss frågan om dessa kan fungera som en resurs i hållbarhetsundervisningen inom slöjdämnet. Syftet med studien är att få kunskap om hur textila restmaterial hanteras inom slöjdundervisningen, samt i vilken grad lärares hantering av textila restmaterial kan kopplas till olika dimensioner av hållbar utveckling. Studien presenterar resultat från en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa inslag där 169 deltagare medverkat, samt fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i stor utsträckning sparar textilt restmaterial och att deras motiv och lärandemål kopplat till förhållningssättet kan relateras till hållbar utveckling. Avslutningsvis diskuteras slöjdämnets tradition kring sparsamhet och traditionens bakomliggande motiv, samt skillnaden mellan att spara och att faktiskt ta tillvara textilt restmaterial.
|
550 |
En bortglömd textilfiber : En studie om svensk ull ur ett cirkulärt designperspektivHolm, Vilma January 2023 (has links)
Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.
|
Page generated in 0.0603 seconds