I denna uppsats studeras teorier om ledarskap kopplat till högriskbranscher. Syftet med denna studie är att undersöka vilka ledarskapsstilar och kvaliteter som är dominerande bland ledare inom dessa branscher. Tidigare forskning visar att bemyndigande- och transformativt ledarskap är fördelaktiga ledarskapsstilar inom högriskbranscher. Tidigare forskning visar emellertid att vidare studier inom detta område behövs. I arbetssituationer utanför högriskbranscher har studier visat att förändringsorienterat-, relationsorienterat- och uppgiftsorienterat ledarskap är dominerande bland ledare. För att skapa en helhetsbild av de olika ledarskapsstilarna inom branschen skapar dessa tre ledarskapsstilar tillsammans med det transformativa och det bemyndigande ledarskapet den teoretiska ramen för denna studie. I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med sex anställda inom ett företag i högriskbranschen, Forsmarks kärnkraftverk (Forsmark Kraftgrupp AB). De anställda intervjuades angående deras erfarenheter av sin närmaste chefs ledaregenskaper. De dominerande ledarskapsstilarna som har identifierats inom företaget är relationsorienterat ledarskap tillsammans med bemyndigande ledarskap. Detta följdes av transformativt ledarskap tillsammans med förändringsorienterat ledarskap, som var förekommande men inte dominerande. Mitt bidrag till detta forskningsområde är att bygga en djupare förståelse för ledaregenskaper och ledarskapsstilar i högriskbranscher. / In this essay, theories regarding leadership linked to high-risk industries are studied. The aim for this study is to investigate which leadership styles and qualities that are dominant among leaders in those industries. Previous research shows that empowering and transformative leadership are beneficial leadership styles within high risk industries. However, previous research have requested that further studies in this area are needed. In work situations outside high risk industries, studies have shown that change-oriented, relationship-oriented and task-oriented leadership is dominant among leaders. To construct an overall picture of the different leadership styles among the industry, these three leadership styles together with the transformative and the empowering leadership is creating the theoretical framework for this study. In this qualitative study, semi-structured interviews are conducted with six employees within a company in high risk industries, Forsmark nuclear power plant (Forsmark Kraftgrupp AB). They were interviewed regarding their experiences of their closest manager's leadership qualities. The dominant leadership styles that have been identified within the company are relationship-oriented leadership along with empowering leadership. This is followed by transformative leadership together with change-oriented leadership, which seemed prevalent but not dominant. My contribution to this research area is to build a deeper understanding of the leadership qualities and leadership styles in high-risk industries.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.