<p>Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.</p>

Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.

BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära. Vidare studeras lärande sett ur ett sociokulturellt perspektiv, och som kvalitativt skilda sätt att erhålla kunskap.SYFTE Syftet med studien är att lyfta fram studenters syn på och uppfattningar av ”självständigt arbete” i studierna.METOD Som grund för studien har använts en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats. Materialet till studien insamlades genom intervjuer av studenter.RESULTAT I studien framkom vikten av eget ansvar i studierna och själva lärandet. Informationssökning innehåller mer självständigt arbete än vad de förväntade studiekraven var från början. Studenterna upplever att de praktiska momenten innehåller lite handledning och mycket eget ansvar. De uppfattar det som positivt att lösa problem och att inhämta kunskap via praktik. / Program: Fristående kurs

Val av anteckningsmetod skiljer sig studenter emellan. Vid universitetsutbildningar ar lärandetempot högt vilket gör att valet av anteckningsmetod blir viktigt. Sett till anteckningsmetod och dess inverkan på arbetsminnet, sa påvisar tidigare studier inga signifikanta skillnader nar det kommer till arbetsminnet nar man testar på enbart faktafrågor. Däremot skiljer sig resultaten for anteckningsmetoderna nar det kommer till att förstå ett ämne i stort, där papper och penna visar sig vara den basta metoden i jämförelse med att ta anteckningar på dator. Syftet med den har studien ar att undersöka huruvida arbetsminnet påverkas av anteckningsmetod och for att förstå om det finns en typ av anteckningsmetod som ar bättre lämpad for studenters arbetsminne. Anteckningsmetoderna som undersöktes var anteckningar digitalt på dator med tangentbord respektive analogt med penna på papper. Studien genomfördes med en grupp av 18 civilingenjörsstudenter på programmet Medieteknik på KTH. Studenterna delades in i två grupper. Varje student fick ta del av tre olika ljudklipp som vardera bestod av en lista med 20 ord. Efter varje lista följde ett prov for att se hur manga ord deltagarna kom ihåg. Grupperna fick i olika ordning under uppläsningen av listorna anteckna på dator, på papper for hand samt under en lista enbart lyssna. Resultatet for studien visade att arbetsminnet fungerade bast om studenten enbart lyssnade och inte agnade fokus at att anteckna, vare sig på papper eller på dator. Det visade också att nar studenter antecknade på dator sa fick de ett något bättre resultat jämfört med att anteckna på papper med penna. / Choice of note taking methods differs between students. In university educations the learning pace is high, which makes the choice of how to take study notes important. Examining note taking methods and the short-term memory of students, previous studies show no significant differences in short-term memory when testing different note taking methods solely for factual questions. However, the results differed when testing note taking methods for understanding a topic as a whole, showing that pen and paper is the better method compared to note taking on a computer. The purpose of this study is to look into whether students' working memory is affected by the method of note taking and to examine if there is one note taking method that is better in terms of the short-term memory of students. The form of notes that were examined were study notes taken on a computer with a keyboard and notes taken with a pen on paper. 18 engineering students in the program Media Technology at KTH participated in this study. The students were divided into two groups. Every student took part in listening to three different audio clips. Each audio clip consisted of a list containing 20 words. After each list, a test was conducted to see how many words the participants remembered. The groups were taking notes in different order while listening to the lists, either on computer, on paper by hand or just listening. The results of the study showed that the working memory functioned the best if a student only listened and did not focus on taking notes, either on paper or on a computer. Tt also showed that when students were writing on a computer they received slightly better results compared to writing on paper with a pen.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informations- och kunskapssamhälle där lärande och utbildning är mer centralt än någonsin tidigare. Trots värdet av den högre utbildningen så har ett antal studier visat att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter, där studenter vid bland annat sjuksköterskeutbildningen visat sig vara extra utsatta. Detta är ett problem då forskningen visat att stress kan ha effekter som hjärt- kärlsjukdomar, depression, utmattning och ångest. För att högskolor och universitet ska kunna bidra med att skapa förutsättningar för studenter så krävs det kunskap om hur studenter mår, deras upplevda arbetsbelastning och vilka påverkansfaktorer det finns. Tidigare forskning har konstaterat att sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin var ett av de program som utmärkte sig när det kom till andelen studenter som lider av psykisk ohälsa. Avsaknad av feedback, lågt socialt stöd och låg grad av kontroll har visat sig öka risken för psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns några samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress och normer och upplevd arbetsbelastning samt undersöka om, och i så fall hur, det skiljer sig åt mellan sjuksköterskeprogrammet och Organisations- och personalutvecklare i Samhället (OPUS) vid Högskolan i Borås. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som genomfördes med 85 enkäter besvarade av studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten besvarades av 36 OPUS-studenter och 49 sjuksköterskestudenter. Statistiken analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS ver 25, där sambandsanalyser- och tester genomfördes. Resultat: Analyserna visade att samtliga faktorer förutom socialt stöd hade en koppling till högre upplevd arbetsbelastning. Dessutom upplevde sjuksköterskestudenterna att de hade högre arbetsbelastning, högre krav, lägre grad av kontroll och socialt stöd, mer psykisk ohälsa och stress samt hade normer i sin omgivning som ställer högre krav på dem jämfört med personalvetarprogrammet. Slutsats: Studien visade att det finns ett samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress, normer och upplevd arbetsbelastning där krav hade störst betydelse och socialt stöd minst. Sjuksköterskestudenterna upplever i samtliga aspekter en högre arbetsbelastning än OPUS-studenterna.

<p>Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt.</p><p>Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier.</p><p>Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig.</p><p>Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett.</p><p>Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan.</p> / <p>This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence?</p><p>The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic.</p><p>The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies.</p><p>One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up.</p><p>An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done.</p><p>Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.</p>

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan? Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt. Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier. Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig. Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett. Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan. / This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence? The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic. The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies. One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up. An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done. Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.