No description available.

No description available.

<p>Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan…</p> / <p>The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...</p>

Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan… / The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ge en bild av hur några av dagens högskolelärare upplever rekryteringen av studenter till lärarutbildningen och hur studenterna påverkar deras undervisning. Frågeställningarna var: 1. Har högskolelärarna märkt av någon förändring avseende kunskapsbakgrund och social bakgrund beträffande de studenter som rekryteras till lärarutbildningen under senare år? 2. Hur anpassar högskolelärarna sin undervisning till studenterna? 3. Vad har högskolelärarna för inställning till mångfald i lärarstudentrekryteringen? Metod För att besvara studiens frågeställningar valdes kvalitativ intervju som metod. I studien har fem högskolelärare på lärarutbildningarna i Stockholm intervjuats. Högskolelärarna arbetar på tre olika högskolor på tre olika ämnesinriktningar Resultat Tre av fem högskolelärare har märkt en negativ kunskapsförändring hos studenterna och att andelen lärarstudenter med sämre förutsättningar för att ta till sig högre studier har ökat. Enligt samtliga högskolelärare anpassas undervisningen på högskolan till studenterna. Anpassningen är dock begränsad i förhållande till vissa faktorer. Resurser sätter bl.a. gränser för hur långt anpassningen kan gå. Anpassningen får inte heller gå så långt att utbildningens kvalité hotas. Anpassningen i förhållande till studenter, ingående den förändrade andelen med studieovana, antyds inte göras i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga högskolelärare är positiva till mångfald inom lärarutbildningen och alla är positiva till att arbeta med en förändring av lärarstudenterna. Slutsats Enligt tre högskolelärare i denna studie har en negativ kunskapsmässig förändring skett hos studenterna, vilket har fått konsekvenser för lärarutbildningen. Arbetet kring att anpassa undervisningen och överbrygga klyftan mellan den förändrade andelen lärarstudenter med studieovana och lärarutbildningens komplexitet, har enligt de tre högskolelärarna diskuterats och påbörjats på högskolan. Enligt högskolelärarna själva, dock inte i en tillräckligt stor utsträckning. De yrkesverksamma högskolelärarna är utifrån de positiva aspekter mångfald kan medföra ense om att högskolan bör släppa in lärarstudenter med låga antagningspoäng. Om högskolan väljer att arbeta med förändringen av lärarstudenterna bör dock vissa arbetssätt på högskolan utvecklas. Det för att säkra utbildningens kvalite gentemot alla studenter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar. Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”. Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav. Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet. I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

No description available.

<p>Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat. Vi fann även att man inom informatiken fortfarande utbildar inom klassisk systemutveckling. För att finna vilka högskolor som utbildar inom systemutveckling har vi sökt på högskolornas hemsidor och på VHS sida www.studera.nu. Som forskningsmetod har vi använt grounded theory som genom sin struktur har hjälpt oss att koda ett stort datamaterial.</p>

No description available.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat. Vi fann även att man inom informatiken fortfarande utbildar inom klassisk systemutveckling. För att finna vilka högskolor som utbildar inom systemutveckling har vi sökt på högskolornas hemsidor och på VHS sida www.studera.nu. Som forskningsmetod har vi använt grounded theory som genom sin struktur har hjälpt oss att koda ett stort datamaterial.