Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.

The aim of the thesis is to investigate and analyse students’ expressions of pleasure and displeasure and how these are manifested in actions in the teaching of textile sloyd in lower secondary education. The study’s focus is on students’ expressions of pleasure and displeasure in social action in the working processes of textile sloyd and on how these expressions can be related to learning. The empirical material consists of observations, video and audio recordings, individual interviews and focus group interviews, where video and audio recordings were used as stimulated recall. In all, 32 lessons in textile sloyd and 49 students aged 14-15 years were observed at four different schools. Theoretically, the thesis is based on Mead’s practical intersubjectivity and on Dewey’s theory of experience-based learning and dependence on emotions and actions. Pleasure and displeasure constitute valuating partial aspects of emotions. Based on a socio-cultural perspective, emotions are regarded as practices which arise from different predispositions’ dependence on the social context. The study’s analytical approach is hermeneutical. Critical incidents regarding students’ expressions of pleasure and displeasure in social action found in observations and video and audio recordings were analysed in terms of Mead’s concept of gestures. The events were combined with what the students describe as critical incidents of pleasure and displeasure in the interviews and focus group talks. The material was then thematised. Several situations were then subjected to deeper analysis based on sociality and a change in perspective and related to different concepts of learning. The result of the thesis shows a tripartite semantic structure where students’ pleasure and displeasure in textile sloyd are mainly based on textile sloyd’s specific educational community, students’ relationship to the sloyd object and their experience of the working process. Social interaction, humour and mutual acknowledgement proved to be of importance for the function of pleasure and displeasure in the students’ working processes. The students’ experience of pleasure and displeasure depended on their control of the work, the characteristics of different craft techniques and their awareness of time. Pleasure and displeasure in textile sloyd found an expression in four overarching emotional practices with decisive importance for the students’ opportunities for learning: the repudiating, insecure, accepting and incorporating emotional practice. The study also provides an insight into how different cultural factors enable a certain scope for pleasure and displeasure. In this connection, social changes in relation to objects are discussed, as are changes in sociality and emotionality. Based on the pair of concepts of authenticity and ephemerality and closeness and intensity, cultural changes are visualised that are conceivably important for the students’ experiences of pleasure and displeasure in textile sloyd.

This thesis presents an investigation of the interpretation and application of the concept "communicative competence" in a lower secondary school in the south of Sweden. The reason for this investigation is that the author is in the teacher training programme and seeks to learn more about this important feature of language teaching. The aim is to investigate how the teachers interpret and apply, i.e. teach this oral and written competence, and what exercises the teachers estimate help the development of the communicative competence. The primary material and method of this case study consist of interviews with four teachers of modern languages.The results reveal that the teachers are well acquainted with the concept of communicative competence and that the methods applied help the students develop their oral and written competence. However, the teachers do not use the target language sufficiently, which has also been confirmed in previous research in the field. The results further reveal that the teachers find it somewhat difficult to interpret the course syllabus, especially concerning the teaching of grammar. The conclusion of this study is hence that there is a need for clearer instructions in the course syllabus, as well as more team-work between colleagues in interpreting it. Furthermore, the teachers need to use the target language more efficiently and better adapted to the students’ linguistic level in order for the students to be able to develop their ability to understand the spoken language. The results and the conclusions of this study may be of significance and interest for other teachers and education researchers.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

Syftet med studien är att utifrån hur återkoppling beskrivs i litteraturen, undersöka effektiv återkoppling i verkligheten för att beskriva återkopplingssituationer. Arbetet genomfördes genom att idrottslektioner med undervisning i dans i åk 7-9 observerades och interaktionen analyserades. Det är en fallstudie, med en lärare, under en dansperiod i idrottsundervisningen, i en mellanstor stad. Analysen är multimodal som innebär analys av både dialog och aktiviteter, den grundas på ljud-, filminspelningar och fältanteckningar.   I studien framkommer att moment som återkoppling och en inlärningspakt är viktiga för lärande, beskrivet som ett förändrat deltagande. Resultatet pekar på att den uppgiftsorienterade återkopplingen är framgångsrik och effektiv. Den uppgiftsorienterade återkopplingen sker på en rad olika sätt och förekommer i alla beskrivna situationer. Andra effektiva typer av återkoppling som beskrivs är; bekräftande återkoppling, instruktion som återkoppling, tillsägelse, omformulering, reparationer och processinriktad återkoppling. Resultatet visar att det är flertalet former av återkoppling och olika sätt att ge den som sammantaget har effekt. De kontextfulla excerpten kan generaliseras naturalistiskt. Det betyder att exemplen kan överföras till andra situationer då de tydligt visar på former av återkoppling som tillsammans är effektiva vid genomförande av dansundervisning på idrottslektioner.

Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. / The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”.

Inom de kommande åren kommer många nya skolor att byggas och renoveras. För att dessa ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att erfarenheter från tidigare skolor samlas in och överförs, en så kallad erfarenhetsåterföring. Denna studie är en sådan erfarenhetsåterföring från tre moderna skolor i Sollentuna. Den följer en ramverksmodell framtagen av M. A. Hassanain och A. Iftikhar som kompletteras med metoden för pedagogisk gåtur; en metod där personal och elever från skolan tillsammans med forskaren diskuterar utbildningsmiljöns positiva och negativa aspekter. Det erhållna materialet från metoderna består av intervju- och gåtursanteckningar, enkätsvar och fotografier från de besökta skolorna.  Brukarna på skolorna uppskattar en god uppsyn av lärare och öppenhet för ökad trivsel och trygghet medan för öppna ytor gör att funktioner krockar och skapar trängsel och störande moment. Nischer i väggar skapar en viss avskärmning och kan gömma skåp för en känsla av mer rymd. Skogränserna fungerar inte på alla skolor och de som tar av skorna blir smutsiga, vilket även tas upp i matsalen där elever kan trampa på mat på golvet. Den fast möbleringen på skolorna uppskattas och nyttjas väl men placeringen är bristfällig på en skola. Ett stort problem i skolorna är stora fönsterpartier från klassrummen ut mot hemvister och korridorer som stör elever när folk passerar. Även dålig möjlighet till ljusavskärmning framkommer upprepande som ett problem. Många nämner att grupprum i direkt anslutning till alla klassrum är något som skulle underlätta undervisningen.  Materialet analyseras genom en kvalitativ dataanalys där två av de tre skolorna ställs mot varandra. På den tredje skola kunde inte en pedagogisk gåtur genomföras. Utöver detta presenteras sist i rapporten en sammanställning av analysen i en kunskapsmatris för varje diskussionsämne för att bistå arkitekter, verksamheter och beställare i framtiden. Studien svara på vilka erfarenheter som kan överföras och vad man bör ta hänsyn till vid utformning av skolor. Viktiga punkter så som dimensionering efter verksamhetens storlek, vuxennärvaro i gömda utrymmen, noggrann övervägning av glaspartier mellan klassrum och hemvister samt vikten av inredningsarkitekters kunskap vid val av möbler presenteras.  Slutligen tas nya ämnen från undersökningen upp för vidare forskning som är: inrymning i lokalerna, skolans installationssystem, flexibilitet, F-9 skolor, personalutrymmen, och upphandlingar av skolor. / In the coming years, many new schools will be built and renovated. In order for these to work as well as possible it is important that experiences from previous schools are collected and transferred, so-called post occupancy evaluation. This study is such a post occupancy evaluation from three modern schools in Sollentuna. It follows a framework model developed by M. A. Hassanain and A. Iftikhar which is combined by the method of pedagogical walking; a method where staff and students from the school together with the researcher discuss the positive and negative aspects of the learning environment. The material obtained from the methods consists of interview and walk notes, questionnaire responses and photographs from the schools visited. The users of the schools appreciate a good supervision of teachers and openness for increased well-being and security, while for open spaces, functions collide and create congestion and disturbing elements. Niches in walls create a certain screen and can hide cabinets for a feeling of more space. The forest boundaries do not work in all schools and those who take off their shoes get dirty, which is also taken up in the dining room where students can step on food on the floor. The fixed furniture in the schools is appreciated and used well, but the location is deficient in a school. A major problem in schools is large windows from classrooms to dormitories and corridors that disturb students as people pass by. Poor access to light shielding is also a recurring problem. Many mention that group rooms directly adjacent to all classrooms are something that would facilitate teaching. The material is analysed through a qualitative data analysis where two of the three schools are set against each. In addition, a summary of the analysis is presented at the end of the report in a knowledge matrix for each discussion topic to assist architects, occupants and developers in the future.  The study answers what experiences can be transferred and what should be considered when designing schools. Important points such as dimensioning according to the size of the business, adult presence in hidden spaces, careful consideration of glass between classrooms and dormitories and the importance of interior designers' knowledge when choosing furniture are presented. Finally, new topics from the survey are taken up for further research, which are: evacuation into the premises, the school's installation system, flexibility, F-9 schools, staff rooms, and procurement of schools.

This study seeks to contribute to a deeper understanding of whether religion teachers, specifically teachers in Swedish year 7–9 and Gymnasium (Middle School and High School-equivalent), feel inhibited in their didactic development. In addition, this study seeks to provide an insight into how religion teachers define “teacher professionalism” on a theoretical level, as well as the attitude of religion teachers towards the implementation of new didactical methods and opportunities, exemplified by the concept of “wonder”. These purposes were achieved through the conducting of a series of qualitative semi-structured interviews with four teachers – two from year 7–9, two from Gymnasium. The content of these interviews, once thoroughly transcribed, was then categorised into “main themes” and “themes” using a hermeneutical perspective.The material was then hermeneutically analysed in relation to the established theoretical and prior research framework, which yielded the following results. Firstly, a majority of the interviewed religion teachers stated that they felt inhibited in their didactic development. In addition, the environmental circumstances described by the teachers as the cause for this inhibition were found to be of similar nature. This suggests that the cause of the inhibition lies within the school organisation itself, rather than the individual. Secondly, all of the interviewed religion teachers showed limited theoretical awareness of their teacher professionalism. Few of the teachers directly experienced their teacher professionalism as lacking in any specific aspect, however the analysis revealed themes within their answers that would imply the opposite. This would in turn suggest that the professionalism of the religion teachers might be under threat, due to teachers’ unawareness of it. Thirdly, all of the interviewed religion teachers showed interest and openness towards the concept of “wonder” and similar experience-basedlearning methods, seeing a purpose for it both in their lessons as well as the school itself. Furthermore, the religion teachers expressed ideas for religion education to expand towards a more personal and societal plane. The religion teachers found a practical approach as well as ethics, identity, and debates to be of higher interest and relevance for themselves and their students. The implications of this development are unclear however and might potentially lead to a further de-valuing of the acquiring of base facts and knowledge among Swedish students.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med K-ULF. De teoretiska ramverk som detta examensarbete vilar på är designbaserad forskning, framplockningsstrategin och aktivitetsbaserad inlärning. Det ena syftet i examensarbetet var att utforma flashcards inom matematikområdet procent. Detta för att undersöka hur matematiklärare i årskurs 9 använder dem i undervisningen för att stärka elevers begreppsförståelse och förmåga att lösa textuppgifter. Det andra syftet i detta examensarbete är att undersöka effekten av att använda flashcards på elevernas lärande. Målet med examensarbetet är att utforma en lärarhandledning utifrån lärarnas lärande av att tillämpa aktiviteterna i matematikundervisningen. Flashcards har utformats utifrån två matematiklärares behov och gäller endast inom matematikområdet procent. Utformningen av flashcards genomfördes genom en förstudie och matematiklärarna utvecklade aktiviteter med flashcards under en workshop. Effekten av att använda flashcards på elevernas lärande mättes genom att studiegruppen, som bestod av fyra klasser, delades in i två grupper. Två klasser användes som en experimentgrupp och de resterande två klasserna blev kontrollgruppen. Innan interventionen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett pre-test. Därefter genomfördes interventionen i experimentgruppen. Efter cirka 4 veckor av att använda flashcards i undervisningen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett post-test. Resultatet från pre-test och post-test sammanställdes manuellt i ett Exceldokument som senare analyserades med SPSS. I detta examensarbete genomfördes ett independent sample t-test. Eftersom p-värdet i studien var större än 0.05 så visade resultatet att det inte finns en statistisk signifikant skillnad mellan experimentgruppens och kontrollgruppens prestationer i pre-testet och post-testet. Resultatet visade även att det inte finns en signifikant skillnad mellan flickors och pojkars prestationer inom experimentgruppen i pre-testet och post-testet. Vidare visar resultatet att flashcards bör utformas sådant att sidan där begreppet är skriven bör skiljas från sidan där definitionen är skriven för att göra korten tydligare för eleverna. Båda matematiklärarna tror även på att det skulle vara mer gynnsamt för eleverna att själva skriva definitionerna än att få korten klara. Utifrån lärarnas lärande av att implementera flashcardaktiviteter så visar resultatet att antalet begrepp som eleverna arbetar med under aktiviteterna bör begränsas. Det är även viktigt att förklaringarna på korten är elevnära. / This thesis was conducted in collaboration with K-ULF. The theoretical frameworks that underpin this thesis are the design-based research, retrieval practice strategy and activity-based learning. One aim of this thesis was to design flashcards within the mathematics domain of percentages. The purpose was to investigate how mathematics teachers in grade 9 use them in their teaching to enhance students' conceptual understanding and ability to solve text problems. The second aim of this thesis is to examine the effect of using flashcards on students' learning. The objective of the thesis is to create a teacher's guide based on the teachers' learning from implementing the activities in mathematics instruction. The flashcards have been designed based on the needs of two mathematics teachers and are only valid in the area of mathematics percentages. The design of flashcards was carried out through a pre-study and the mathematics teachers developed activities with flashcards during a workshop. The effect of using flashcards on student learning was measured by dividing the study group, which consisted of four classes, into two groups. Two classes were used as an experimental group and the remaining two classes became the control group. Before the intervention, both the experimental group and the control group wrote a pre-test. The intervention was then carried out in the experimental group. After approximately 4 weeks of using flashcards in teaching, both the experimental group and the control group wrote a post-test. The results from the pre-test and post-test were compiled manually in an Excel document which was later analyzed with SPSS. In this thesis, an independent sample t-test was carried out. Since the p-value in the study was greater than 0.05, the result showed that there is no statistically significant difference between the experimental group and the control group's performance in the pre-test and post-test. The result also showed that there is no statistically significant difference between the performance of girls and boys within the experimental group in the pre-test and post-test. Furthermore, the result shows that flashcards should be designed in such a way that the side where the concept is written should be different from the side where the definition is written to make the cards clearer for the students. Both mathematics teachers also believe that it would be more beneficial for the students to write the definitions themselves than to provide ready-made cards. Based on the teachers' learning from implementing flashcard activities, the result shows that the number of concepts that the students work with during the activities should be limited. It is also important that the explanations on the cards are student-friendly.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra till den kunskap som finns för hur skolan kan utforma en undervisning i de naturvetenskapliga ämnena som integrerar språk i ämnesundervisning på högstadie- och gymnasienivå. Internationell forskning har analyserats tematiskt varpå tre teman framkommit: 1) Vikten av en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i naturvetenskapliga ämnen, 2) Språk- och kunskapsutvecklande undervisningsstrategier och metoder, och 3) Naturvetenskapslärares attityder till språk- och kunskapsutvecklande undervisning, och dess inverkan på förutsättningarna för lärande. Resultatet visar på att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är viktigt inom naturvetenskapliga ämnen och på högstadie- och gymnasienivå eftersom det innefattar höga språkkrav där språket blir mer abstrakt, avancerat och distanserat. Arbetssättet verkar gynna alla elever, men särskilt flerspråkiga elever och elever från socioekonomiskt svaga familjer. Resultatet visar också på flertalet olika strategier för utveckling av elevers språk- och ämneskunskaper. Vidare framkom att lärare har olika attityder till och kunskap om att integrera språk i ämnesundervisningen. Därför hoppas vi kunna bidra med kunskap inom området som kan visa på vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilka undervisningsstrategier och metoder man som lärare kan använda samt vad lärare och skolledningen behöver satsa på för att ett sådant arbetssätt ska vara genomförbart. I denna litteraturstudie har vi kommit fram till att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bör implementeras i ämnesundervisningen för att kunna bidra med en likvärdig utbildning. / The purpose of this systematic literature study is to contribute to the knowledge that exists for how the school can design teaching in the science subjects that integrate language in subject teaching at high school and upper secondary school level, ages 12-19. International research has been analyzed thematically and three themes have emerged: 1) The importance of language and knowledge development teaching in science subjects, 2) Teaching strategies and methods for language and knowledge development teaching, and 3) Science teachers' attitudes towards language and knowledge development teaching, and its impact on the conditions for learning. The result shows that language and knowledge-development teaching is important in science subjects and at higher school levels because it includes high language requirements where the language becomes more abstract, advanced and distant. The working method seems to benefit all students, but especially multilingual students and students from socio-economically weak families. The result also shows several different strategies for developing students' language and subject knowledge. Furthermore, it emerged that teachers have different attitudes towards and knowledge of integrating language into subject teaching. Therefore, we hope to be able to contribute with knowledge in the area that can demonstrate the importance of language and knowledge-development, which teaching strategies and methods you as a teacher can use and what teachers and school management need to invest in for such a working method to be feasible. In this literature study, we have come to the conclusion that a language and knowledge-developing working method should be implemented in subject teaching in order to contribute with an equivalent education.