I denna studie undersöks hur sex lärare i svenska på högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmåga. Då denna förmåga inte betygsätts men poängteras som viktig i läroplanerna är det av vikt att se hur arbetet med förmågan fortgår. Resultaten har fåtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjälp av Meads responsteori samt Lewins fält- och kanalteori. I resultatet framkommer att lärarna anser ett givande och tagande, samt en förståelse för att flera är smartare än en, som viktiga aspekter av samarbete. Lärarnas metoder för att få eleverna att samarbeta skiljer sig åt, men de anser alla en god samarbetsförmåga vara av stor betydelse. Tidsbrist och press att betygsätta pekas ut som hindrande faktorer för att göra det som önskas i fråga om samarbete, både med kollegor och eleverna emellan. Slutsatsen som dras är att lärarna behöver få mer tid att arbeta med samarbetsförmåga, antingen i lärarutbildningen eller i deras dagliga verksamhet. Om denna tid inte avsätts signaleras till både lärare och elever att förmågan inte är av lika stor vikt som andra aspekter av undervisningen. Då förmågan poängteras som avgörande för framgång och välmående av både EU, tidigare forskning, läroplaner och informanterna, är det av största vikt att lärarna får denna tid.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är. Resultatet visar att lärarnas personliga smak och personliga pedagogiska ställningstaganden är viktiga faktorer i deras val av att använda eller inte använda lyrik, och att de inte kände sig tvungna att använda annat än mycket lite lyrik i sin undervisning sett till styrdokumenten. Resultatet visar vidare att flera av de intervjuade lärarna ser stora pedagogiska fördelar med lyrik i svenskundervisningen. Bland annat diskuteras lyrik som medel för att kunna uttrycka och diskutera känslor, man ser också möjligheter att arbeta språkutvecklande genom lyrik, särskilt för elever som har svårt för olika sorters prosatexter.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången. Makt är något som är ständigt närvarande och lärare har enligt studien makt vid genomgångar samt vid enskilda elevsamtal, några skillnader är röstläget och kroppsställningen på lärare vid genomgång gentemot enskilt elevsamtal. Vad kommunikationen innehåller handlar i ett matematikklassrum om det matematiska språket och detta analyseras i jämförelse med det vardagliga språket. Lärarna i studien använde ett tvetydigt matematiskt språk och pendlade ofta mellan matematiska och vardagliga begrepp vilket kan ses både positivt och negativt, genom att eleverna får mer förståelse men även att det kan anses rörigt av eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever på högstadiet kan alltså ses ur olika aspekter i ett matematikklassrum.

Att hantera och förebygga konflikter har de senaste åren blivit en allt mer omfattande del i läraryrket. Om konflikter mellan elever inte uppmärksammas eller hanteras kan de komma att ge negativa konsekvenser genom att påverka undervisningen samt elevernas välbefinnande i skolan. Denna kvalitativa studie har syftet att studera hur lärare uppfattar sitt arbete med att hantera samt förebygga konflikter som uppstår mellan elever. För att studera detta har en fenomenografiskt intervju och analysmetod tillämpats. Fenomenografin grundar sig i hur människor uppfattar världen de lever i och specifikt för ansatsen är distinktionen mellan hur någonting är samt hur något uppfattas vara. Tio stycken lärare från fyra olika grundskolor har intervjuats och deras uttalade uppfattningar ligger till grund för det utfallsrum som vi fått. Uttalandena kring fenomenet konflikt har resulterat i sju olika kategorier. För att skapa dessa kategorier har vi utifrån uttalandena i intervjuerna uppmärksammat de likheter och skillnader som är signifikanta. Resultatet visar på att lärare uppfattar att konflikter på sociala medier, skojbråk, elaka blickar, raster och trånga utrymmen som de mest framträdande orsakerna till att konflikter uppstår. När konflikterna uppstår finns en generell uppfattning att lärarna hanterar konflikterna genom att direkt ta tag i dem, oavsett vad det handlar om eller hur omfattande konflikterna är. Goda relationer mellan elev och lärare samt mellan elever uppfattas vara betydelsefullt för hur konflikten hanteras men också för det förebyggande arbetet. För att bygga och utveckla starka relationer uppfattas samarbetsövningar och grupprocesser vara en stor del i arbetet. En ytterligare bidragande faktor för att skapa goda relationer är att vara omhändertagande samt visa engagemang för eleverna.

No description available.

Det räcker inte med att kunna läsa. Man måste dessutom förstå det man läser. För att utveckla en god läsfärdighet är det viktigt hur undervisningen i läsförståelse sker och för att förstå vad som läses krävs en förförståelse för det som ska läsas. Utan förförståelse blir läsförståelsen torftig, då det endast blir ord utan mening.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i svenska på mellan- och högstadiet beskriver sin undervisning i läsförståelse för att eleverna ska uppnå läroplanens kunskapskrav. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Hur beskriver lärare i svenska på mellan- och högstadiet sitt arbete med läsförståelse?  - Vad anser lärarna om förförståelsens roll för läsförståelsen? Metoden som har använts är kvalitativ med semistrukturerade frågor. Åtta lärare som undervisar i svenska på mellan- och högstadiet har intervjuats. De resultat som framkom visar att respondenterna beskriver olika sätt att undervisa i läsförståelse. Respondenterna menar att de använder sig av kända metoder som de tror på, men ingen namnger metoderna. På mellanstadiet läggs en del fokus på avkodning, vilket inte görs på högstadiet där mer fokus istället läggs på förståelsen av de lästa texterna. Respondenterna upplevde att det är av vikt att eleverna tar eget ansvar och att texterna som väljs är relevanta för eleverna. Det framkom dessutom att alla respondenter anser att förförståelsen spelar roll för läsförståelsen. Synen på hur viktig förförståelsen är för att uppnå en god läsförståelse skiljer sig dock mellan de intervjuade lärarna. Detta verkar vara beroende av texten som läses och dess innehåll. Det som däremot trycktes på var vikten av att eleverna fick skapa sig en egen förförståelse.

Syftet med den här studien är att belysa vad högstadielärare i matematik uppfattar som framgångsrika undervisningsmetoder för elever i matematiksvårigheter. Genom semi-strukturerade intervjuer har sex lärare från olika högstadieskolor i Sverige gett sin syn på olika orsaker till elevers matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder som de därmed anser fungerar bäst för dessa elever.En kvalitativ innehållsanalys har gjorts av respondenternas svar, och resultaten har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att frågan om framgångsrika metoder för elever i matematiksvårigheter inte kan reduceras till att handla om specifika undervisningsmetoder. Samtliga intervjuade lärare ser både för- och nackdelar med olika undervisningsmetoder, men menar att många olika faktorer ständigt samspelar. Framgångsrik undervisning beror på ett komplext samspel mellan undervisningsmetoder, relationer elever-lärare, elevernas sociala och kognitiva förutsättningar, elevernas och familjernas inställning samt den undervisning eleverna har fått på tidigare stadier.

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>