SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

Att leva med hypertoni innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en komplex och allvarlig sjukdom. Behandlingen består av flera komponenter, främst egenvård med förändring av levnadsvanor. Genom egenvård kan patienterna behandla symtom och förbättra blodtrycket. Beroende på patientens erfarenheter och förutsättningar kan följsamheten till egenvården påverkas på olika sätt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid hypertoni. Litteraturstudien innefattade 14 kvalitativa artiklar som analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård vid hypertoni och baserades på fyra huvudteman. I resultatet framkom vikten av att erhålla kunskap och individanpassad information om egenvård vid hypertoni. Vårdgivarens kommunikationssätt påverkade hur informationen togs emot av patienten. Det uppkom olika svårigheter och utmaningar med att genomföra livsstilsförändringar. Stöd från anhöriga och sjukvården underlättade samt försvårade patientens förmåga till att genomföra egenvård. Litteraturstudiens svagheter och styrkor diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras olika faktorer som patienterna upplever kan påverka egenvården vid hypertoni, samt hur det är kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskans kärnkompetens.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Introduktion: Buller definieras som oönskat ljud. Uppfattningen av ett oönskat ljud är mycket individuellt. Det som anses vara oljud för en person, kan upplevas som icke-oljud för en annan person. Buller anses dock generellt som störande ljud och är vanligtvis något som varje individ stöter på under sin vardag som exempelvis på arbetsplatsen, skolan, eller i hemmet. Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är ett växande problem och flygtrafik anses vara en av de mest genomgripande utomhusljudkällorna. Bullerproblem som är förknippade med flygtrafik är koncentrerade i områden nära flygplatser, vilket kan påverka flera tusentals boendes hälsa. Flygtrafikbuller har länge varit ett folkhälsoproblem och många människor som är bosatta i närheten av en flygplats har utvecklat ett antal negativa hälsoeffekter av flygtrafikbuller Syfte: Att undersöka hur boende som är bosatta nära flygplatsen Linköping City Airport upplever och påverkas av flygtrafikbuller.  Metod: Studien har utförts som en enkätundersökning med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Webbenkäten som har använts som mätinstrument har konstruerats för att besvara syftet. 292 vuxna individer (>18år), varav 158 män och 133 kvinnor, deltog i studien. Insamlad statistiska data har bearbetats och analyserats i SPSS. För att kunna besvara syftet har följande statistiska tester använts: chi2-test, spearmans-korrelationsanalys och logistisk regressionsanalys.   Resultat och konklusion: Boende som är bosatta i Tannefors visade överlag positiva upplevelser till flygtrafiken och var positivt inställda till flygplatsen. De boende som upplevde störningar minst varje vecka vissa delar av året upplevde att flygtrafikbuller medför svårigheter att utföra olika aktiviteter. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen upplevde flygtrafikbuller som mer störande jämfört med män. Män hade en mer negativ inställning till flygplatsen jämfört med kvinnor. Boende som rapporterade sämre hälsotillstånd, sömnproblem och användande av öronproppar eller något annat hörselskydd för att kunna sova bättre, sämre sömnkvalitet, trötthet, obehagskänslor, ledsenhet och nedstämdhet, osällskaplighet och att man föredrar att vara ifred, irritation och vresighet, stress, lock eller tinnitus i öronen meddelade också ett större besvär för flygtrafikbuller. / Introduction: Aircraft noise is an example of unwanted sound. The perception of unwanted sound is very individual. What is considered noise by one person may be perceived as non-noise by someone else. However, noise is generally regarded as disturbing noise and is usually something that each individual encounters in their daily life, such as in the workplace, at school, or at home. Noise is considered to be the form of environmental disruption that affects the most people in Sweden. It is a growing problem, and air traffic is considered to be one of the most pervasive outdoor sound sources. Noise problems associated with air traffic are concentrated in areas close to airports, which can affect the health of thousands of residents. Air traffic noise has long been a public health problem, and many people living near an airport have developed a number of negative health effects due to air traffic noise. Purpose: To study how residents living near Linköping City Airport experience and are affected by air traffic noise.   Method: The study has been conducted as a questionnaire survey with a quantitative crosssectional design. The online survey that has been used as a measuring instrument has been designed to answer the purpose. 292 adult subjects (> 18 years), including 158 men and 133 women, participated in the study. Collected statistical data has been processed and analysed in SPSS. In order to answer the purpose, the following statistical tests have been used: chi2 test, Spearman’s correlation analysis and logistic regression analysis. Results and conclusion: Residents living in Tannefors generally had positive experiences from air traffic and were positive towards the airport. The residents who experienced disturbances at least every week during certain parts of the year felt that air traffic noise caused difficulties performing various activities. Women in the youngest age group experienced air traffic noise as more disturbing compared to men. Men had fewer negative attitudes towards the airport compared to women. Residents who reported poorer health conditions, sleep problems and the use of earplugs or other hearing protectors to be able to sleep better, poorer sleep quality, fatigue, discomfort, sadness and depressed mood, low morale, a desire to be left alone, irritation and grief, stress, clogged ear or tinnitus also started that air traffic noise was a major inconvenience.