Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

Syftet med denna uppsats var att analysera varför människor väljer att bo i en ekoby samt vilka risker och framgångsfaktorer som kan behöva beaktas vid planeringen av en ekoby. Vid analysen undersöktes betydelsen av följande aspekter för boendevalet: ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt, självförsörjning och gemensamt arbete i ekobyn samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Uppsatsen är av kvalitativ form och intervjuer har genomförts fem personer från tre ekobyar i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats mot ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att flertalet av aspekterna var av stor vikt för valet att bo i en ekoby. Aspekterna med störst betydelse var ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Självförsörjning var av mindre vikt och frågan om gemensamt arbete splittrade informanternas åsikter mest. De risker och framgångsfaktorer som bör beaktas vid planeringen av en ekoby var framför allt att ha en gemensam vision och värdegrund, en tydlig mötesstruktur och proaktiv krishanteringsplan, fysisk planering som främjar spontana möten, tydlig kommunikation och uppstyrda möten samt en bra relation till närsamhället.