Agroekologi är ett jordbrukskoncept baserat på kunskap från ursprungsbefolkning och bönder som syftar till att uppnå hållbara, motståndskraftiga och stabila jordbrukssystem utan externa insatser. Konceptet syftar även till att stärka landsbygdssamhällen och skapa produktiva jordbrukssystem för att säkra livsmedelstillgången världen över. Agroekologi utmanar konventionell odling och exportorienterad livsmedelsproduktion där ekonomisk lönsamhet ofta prioriteras på bekostnad av sociala och ekologiska aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka hinder och förutsättningar för en agroekologisk expansion i sydamerikanska länder då dessa länder besitter värdefulla ekosystem som i dagsläget hotas av konventionellt jordbruk. För att uppfylla målen med studien utfördes expertintervjuer samt litterära studier av expertgranskade artiklar. Resultatet av studien visar bland annat att samhälleliga aktörer såsom stat, forskningsinstitutioner, sociala rörelser, bönder och konsumenter har viktiga roller när det gäller agroekologisk expansion, samt att en tydlig kommunikation mellan dessa aktörer är nödvändig. En generell slutsats är att en hållbar omställning inom jordbruket är komplex och svår att genomföra, delvis på grund av de starka nyliberala diskurser som existerar inom stat och näringsliv och försvårar ett främjande av sociala och ekologiska frågor. / Agroecology is an agricultural concept based on indigenous and peasant knowledge, which strives to achieve sustainable, resilient and reliable agricultural systems without external inputs. The concept also aims to strengthen rural communities and create productive agricultural systems in order to achieve food sovereignty across the world. Agroecology challenges conventional farming and export-oriented food production which often prioritizes profitability with little regard to ecological and social aspects. The purpose of this study is to investigate the obstacles and possibilities for an agroecological expansion in South American countries, since these countries possess valuable ecosystems that are currently threatened by conventional agriculture. In order to fulfill the goals of this study, literary studies of peer-reviewed articles as well as expert interviews were conducted. The results show that societal actors such as governments, research institutions, social movements, farmers and consumers have important roles in the expansion of agroecology, and that a clear articulation between these actors is necessary. A general conclusion of the study is that a sustainable transition within the agricultural sector is complex and would be difficult to achieve, partly because of the strong neoliberalist discourses that exist within governments and businesses and prevent the promotion of social and ecological issues.

Världsbefolkningens tillväxt sätter stort tryck på livsmedelsproduktionen. För att bemöta den ökande efterfrågan på mat förbrukas stora mängder handelsgödsel i syftet att stimulera tillväxten hos grödor och öka jordbruksmarkens bördighet. Överkonsumtion av gödsel inom jordbruket har bidragit till växtnäringsläckage och eutrofieringen av Östersjön. En konsekvens av övergödning är ökad tillväxt av sjögräs och tång. Särskilt stora mängder av ilandflutet sjögräs och tång (även kallat släke) ansamlas på Gotlands stränder. Dessa makroalger är rika på mineraler och näringsämnen, som dessutom är viktiga för växternas ämnesomsättning och tillväxt. Genom att samla in och använda släke som gödsel kan näringen som algerna tagit upp återföras till marken och därmed återvinnas. För att öka intresset för släke som biogödsel är det därför viktigt att alternativet är ekonomiskt lönsamt och konkurrenskraftigt på gödselmarknaden.  Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar biogödningsmedel från släke har att bli ett ekonomiskt hållbart alternativ till handelsgödsel. Med en litteraturstudie som utgångspunkt är målet att skapa en modell för att jämföra priset på släkegödsel och handelsgödsel. Resultatet visade att handelsgödsel, för tillfället, betraktas som en mer attraktiv marknadsvara än släkegödsel. Trots vissa begränsningar bedöms släkegödsel ha potential att konkurrera med handelsgödsel och förhoppningsvis stärka sin position på gödselmarknaden i framtiden. Exempelvis genom att blanda in släke med konstgödsel för att minska näringstillförseln till havet och återvinna näringen som redan finns i jordbrukskretsloppet. / Rapid world population growth has caused excessive pressure on the food industry. To meet the increasing demand for food a substantial amount of commercial fertilizer is used to stimulate the growth of crops and boost the fertility of agricultural lands. Overconsumption of fertilizers has contributed to nutrient leakage and eutrophication of the Baltic Sea. Consequently, the phenomenon has led to increased growth of seaweed and seagrass, particularly in the coastal areas of Gotland where it accumulates after being washed up from the sea (also called beach-wrack). These macroalgae are rich in minerals and nutrients, which are important for the plants' metabolism and growth. By collecting and using beach-wrack as a biofertilizer, the nutrient uptake by algae can therefore be returned to the soil and thus recycled. To enable the use of biofertilizers from beach-wrack within agricultural practices, it needs to be economically profitable and competitive on the market of commercial fertilizers.  This study aims to investigate the preconditions for biofertilizers from beach-wrack to become an economically sustainable alternative to commercial fertilizers. With a literature study as a basis, the goal is to create a model for comparing the price of beach-wrack fertilizer and commercial fertilizers. The result showed that commercial fertilizers are considered to be more attractive on the fertilizer market than beach-wrack fertilizer. Despite the limitations of algae-biofertilizer, beach-wrack could have the potential to compete with commercial fertilizer alternatives in the future and hopefully strengthen its position on the fertilizer market. For instance, by mixing the beach-wrack with mineral fertilizers, thus reducing the supply of nutrients to the sea, and recycling the nutrients that are already present in the agricultural cycle.