I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar. Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.

Det har dykt upp en mängd nya s.k. Hammondkloner på marknaden i försök att digitalt återskapa Hammondsoundet. Syftet med denna studie är att utforska om Hammondorgeln har ersatts av digitala Hammondkloner i musikutbildning på högskola, folkhögskola och inom privatundervisningen i Sverige. Studien genomfördes metodiskt med tre kvalitativa forskningsintervjuer och observation av två privatundervisningar i Hammondorgel. Resultatet är att det går att utbilda sig i att spela Hammondorgel B3 med Leslie 122 på högskola och inom privatundervisning i Sverige och att Hammondorgeln ännu inte har ersatts helt av Hammondkloner i undervisning i att spela Hammondorgel. Det är däremot ovisst huruvida man kan utbilda sig att spela riktig Hammondorgel på folkhögskola av det som framgår utav min forskning.

Denna uppsats behandlar ämnet gospelackompanjemang på kyrkorgel.Oavsett erfarenhet av gospelmusik eller av orgelspel så är det här en kombination somväcker många frågor. Syftet med denna studie är att överbrygga glappet mellangospelmusiken och annan gudstjänstmusik i den svenskkyrkliga kontexten. Den handlarom hur man rent praktiskt kan göra för att lyckas med sitt spel i denna genre.Undersökningen behandlar såväl olika typer av orglar som sätt att registrera, arrangera,artikulera och rytmisera. Studiens resultat påvisar att en av de viktigaste aspekterna för ettrytmiskt spel handlar om att spela tonerna så friliggande, eller stackato, som möjligt.Registreringen behöver vara skarp med genomträngande rörverk. Pedalstämman behöverstabila rytmer med betoning på första taktslaget. Undersökningen gör det möjligt att mermedvetet ta sig an olika delar av gospelrepertoaren utan att vara beroende av enackompanjemangsgrupp. / <p>J S Bach (1685-1750)Trés vitement ur fantasia in G, BWV 572</p><p>Mary Mary m fl. Shackles (Praise You)</p><p>Richard Smallwood Total PraiseMedverkande:</p><p>Sabina Lilja - orgel och sång</p><p>Isac Bergendahl - trummor</p><p>Immanuel Gospel</p><p>Nina Tellander - körledare</p>

Jag har alltid uppskattat 1970- och 80-talets musik och nu när jag skrivit mitt examensarbete på LTU har jag utforskat vad keyboardisterna har bidragit med spel- och soundmässigt. Jag har analyserat olika 1970- och 80-talslåtar som är intressanta klaviaturmässigt. Jag berättar även om de olika klaviaturinstrumenten och olika synthar som var populära under dessa två decennier. Målet med arbetet var att finna tidstypiska spelstilar och sounds från denna tidsperiod som jag skulle kunna använda vid omskapande av en nutida poplåt. I slutet av min analys har jag genomfört en improvisation med utgångspunkt från min analys jag gjort om 1970- och 80-talets klaviaturinstrument. Målet med arbetet var även att utvecklas som musiker. Under detta arbete har jag tagit intryck av olika spelstilar och jag har fått möjlighet att utveckla min kunskap om vilka stilar som kan vara användbara vid olika framtida produktioner.