Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna. / I´m glad as long as they don´t say that everyone is happy and musical. Parents to children with learning disabilities and their meeting with official authorities.

Men's violence against women is a serious violation of human rights. Women are far more likely to experience violent acts or abuse by someone close to them rather than by strangers. Intimate partner violence (IPV) is a complex problem and victims are often in need of support by social services as well as by other professionals. The aim of this study is to examine how social service employees perceive the cooperation with other professionals within the area of IPV. The study is based on six qualitative interviews with 10 social service employees, working with IPV, from a selection of districts and municipalities within Stockholm County. Our results were analyzed by using Axelsson and Bihari Axelsson’s (2013) theories of cooperation. The results show that cooperation is seen as a highly valued and inevitable part of social work within the area of IPV and the responsibility for managing IPV cases are often left to the social service employees to be handled alone. Meanwhile, the social service employees describe insufficient time and not enough staff as evident restrictions for successful cooperation with other professionals. In conclusion, IPV needs to be prioritized on all levels within the organization to improve the possibilities for cooperation.

Sweden is, according to its constitution, a state governed by law. The rule of law is upheld by the correct application of specific sources of law, consisting exclusively of legislation and its legislative history, court practise, established practise and the literature of jurisprudence. The non-regard for all other kinds of arguments, such as, for example, subjective justice in the matter at hand, ensures that formal justice is maintained. The outcome of two similar cases must result in the same ruling regardless of the person presiding. However, the courts are not the only place where the rule of law must be respected. In state and municipal administrations, legal decisions concerning individuals are made every day. Oftentimes administration officers are the first instance of adjudication. To achieve the same level of legality, administration officers must apply the same sources of law as do law graduates, but without any education in law. In this thesis, the method of legal problem solving that is practised by administration officers is studied, as well as the historical development of the profession of administration officers. Three representatives were interviewed about the scope of the method used in specific cases. The results showed that the methods clearly differed from the method of law graduates, in part due to organisational, economic and educational differences, and that the historical legacy is still very present in the administrative work.

<p>Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. </p><p>De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. </p><p>Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.</p>

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.

The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used. Interviews were conducted with six social workers, three social workers in each municipality. The results of the interviews were analyses based on research and knowledge reviews and based on theory of street level bureaucracy. The study´s results show variations between the two municipalities in the social workers account of the child´s perspective in social assistance. The results also show that there was no established method or model in municipalities that made it clear to examiners how the child´s perspective should be taken into account in work with families. Instead the social workers of laws, policies, local conditions and the officers´ own discretion assumed how to best take in to account the child´s perspective in the work. When families applied for social assistance, social workers always tried to consider the child´s perspective. Families with children had the opportunity to be granted extra efforts that benefited children and the requirements were not as strict for families with children, as for other individuals without children who applied for social assistance.

I den här artikeln undersöks implementationen av ett ärende och handläggningssystem kallat Platina vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anställda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fått ett färdigt system utan ett som kräver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som ställs på det. Det finns även en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten läggs ner på grund av organisationsförändringar. / This article researches the implementation of a case and workflow system called Platina at the County Administrative Board in Västerbotten County. Problems with the implementation were identified through interviews and observations with employees. The empiric studies showed that the County Administrative Board did not get a fully functional system, but in fact a system that demands continued development to meet the expected demands. There is also a risk that the development of the system will be aborted due to organizational changes.

The aim of the study was to investigate how social service administrators collaborate around persons that has dual diagnosis. In this study, we refer to people with mental disabilities along with addiction problems. We have used a qualitative method and collected our material using semi-structured interviews. The theoretical framework we have used to interpret the degree of collaboration is Ann Boklund's model of collaboration. We also proceed from Ervin Goffman's dramaturgical perspective to interpret parts of the material. The material is divided into two main categories: collaboration between social service administrators and the prerequisites for collaboration. The result shows that the collaborative process can vary and is linked together to how the administrators communicate, were they are geographically placed, and how well they know each other. The result also shows that there is a lack of guidelines and a common approach to collaboration issues. The obstacles to collaboration that was raised by the interviewees were the confidentiality, delegation succession and problems that may arise when the chemistry between the administrators doesn’t work. The conclusion in our study is that the administrators see there is a need for collaboration and a comprehensive view when it comes to persons with dual diagnosis, but also that there is lack of guidelines to direct collaboration. When guidelines are lacking, it’s up to each administrator to decide when and if a collaboration is needed.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är att tjänsteproduktion organiseras efter modeller som i grunden är anpassade för varuproduktion. En av dessa organisationsmodeller är Lean, som har implementerats inom Försäkringskassan. Försäkringskassans byråkratiska organisation har därmed struktureras upp i ännu fler regler, rutiner och processer. Finns det något utrymme för lärande i en sådan organisation? Denna studie har som ambition att bidra till en ökad förståelse för hur lärande i det dagliga arbetet uppstår i en byråkratisk organisation där regler och rutiner är en del av jobbet. Syftet är att belysa personliga handläggares upplevelse av lärande i det dagliga arbetet. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever handläggare att styrande rutiner för arbetets utförande inverkar på deras lärande? Hur upplever handläggare att de lär sig av sina kollegor? I vilken utsträckning upplever handläggare att lärande sker över det egna teamets gränser? Studien bygger på en kvalitativ metodansats och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med handläggare på försäkringskassan. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Wengers teori om Communities of Practice. Resultatet visar att regler och rutiner används för att fylla kunskapsluckor och därmed bidrar till lärande. Handläggare lär också i det dagliga arbetet genom social interaktion som bland annat uppstår vid informella diskussioner och formella möten. Interaktionen leder till ett erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Genom att ta del av andra myndigheters eller individers erfarenheter och kompetens har handläggarna möjlighet att utveckla ett lärande över gränser. Dock skiljer sig handläggarnas uppfattningar när det kommer till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer utanför Försäkringskassan. / An increasingly common phenomenon in today's working life is that the production of services is organized through production models that originally was created to organize the production of things. One of these organizational models is Lean, which has been implemented within the Swedish Social Insurance Agency. This bureaucratic organization has thus been structured into even more rules, procedures and processes. Is there any room for learning in such an organization? This study is an attempt to contribute to an understanding of how learning in daily work occurs in a regulated organization where rules and procedures are part of the job. The aim of the study is to investigate the social insurance officers personal experience of learning in the daily work. To answer the purpose of the study the following questions has been formulated; How do social insurance officers experience that common routine descriptions of work design influence their learning? How do social insurance officers experience that they learn from their colleagues? To what extent do social insurance officers experience learning over the boundaries of their own team? The study is based on a qualitative method using eight semi-structured interviews with social insurance officers at the Swedish Social Insurance Agency. The empirical data has been analyzed from Wengers theory Communities of practice. The result shows that rules and procedures are used to fill knowledge gaps and thus contribute to learning. The social insurance officers also learn in daily work through social interaction by informal discussions and formal meetings. By studying other authorities or individuals' experiences, the social insurance officers can develop cross-border learning. However, the perceptions of the social insurance officers differ when it comes to knowledge and experience exchange with actors outside the Swedish Social Insurance Agency.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.