De flesta myndighetstexter skrivs idag med utgångspunkt i att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt enligt språklagens klarspråksparagraf, men vilken potential finns egentligen i denna typ av språkvård? Klarspråksarbetet på Försäkringskassan är både omfattande och prisbelönt och syftet med denna undersökning är att beskriva förutsättningarna för Försäkringskassans klarspråksintention att komma medborgarna till del i form av begripliga beslutsbrev. För detta syfte har jag i intervjuer och enkäter undersökt språkvårdares, handläggares och potentiella mottagares uppfattningar om språket i beslutsbrev. Min undersökning visar att brevmallar, skrivstöd och utbildning är språkvårdens viktigaste verktyg för att förmedla klarspråkstanken till handläggarna. Brevmallarna verkar fungera effektivt, medan genomslagskraften för skrivstöd och utbildning framstår som mer begränsad. Ett kommunikationsglapp mellan språkvårdare och handläggare verkar ibland dessutom utgöra hinder för förmedlingen av klarspråk, liksom de komplexa klarspråksidealen. Det juridiska innehållet och ofta negativa budskapet i beslutsbreven är utmaningar som ställer höga krav på handläggarna som skribenter och ju mer komplext ärendet är, desto högre blir kraven på handläggarnas språkliga förmåga och desto större blir det individuella avtrycket i brevet. Komplexiteten och brevens känsliga innehåll till trots, är språkvårdarna eniga med handläggarna om att brevmallarna utgör en bra grund att utgå från i skrivandet. Men trots att det i första läget är handläggarna som ska använda mallarna i syfte att verkställa språkvårdens avsikter, är det den slutliga mottagaren av det färdiga brevet som är i fokus vid utformningen av brevmallarna. Handläggarna betraktas alltså inte som primära mottagare av mallarna. Det finns också en enighet om att beslutsbrevet i slutändan måste vara begripligt för mottagaren. Samtidigt har språkvårdare och handläggare olika uppfattningar om vad som främst ska begripliggöras, vilket får effekter på det språkliga uttrycket. Språkvårdarna fokuserar på mottagarperspektivet, medan handläggarna snarare har ett ärendeperspektiv. De skilda utgångspunkterna skapar olika ideal för vad som betraktas som ett tydligt brev. Sammantaget visar undersökningen på dilemman i både förmedlingen och förvaltningen av klarspråksintentionen. Brevmallarna verkar dock tas emot och fungera väl och kanske kan de bli ännu mer effektiva verktyg i klarspråksarbetet om handläggarna inkluderas som mottagare. Därför är det relevant att i framtida forskning närmare undersöka på vilket sätt brevmallarna kan utvecklas för att ytterligare tydliggöra klarspråksintentionen.

Digitalisering är ett aktuellt ämne i dagsläget och teknologin har vuxit samt påverkat samhället. Det har påverkat ekonomer och deras arbetssätt. Det förekommer flertalet studier angående hur digitalisering påverkar ekonomrollen inom privat sektor, forskning kring ekonomernas egna erfarenheter och inom den offentliga sektorn är dock fåtalig. Offentlig sektor har kritiserats då den tekniska utvecklingen inte går framåt i den takt som övriga samhället. Detta då de har strukturer som försvårar införandet av moderniseringsarbete. Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter med digitalisering samt möjligheter och utmaningar kring det utifrån ekonomers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där datainsamlingen gjordes på två offentliga organisationer genom sex semistrukturerade intervjuer. Digitalisering resulterar i att analog information skiftar till att bli digitaliserade. Den förbättrar den interna effektiviteten genom att effektivisera arbetsprocesser genom att eliminera manuella hanteringar och reducera de mänskliga felen. Ekonomistyrsystem handlar om att påverka beteendes hos medarbetarnas, men även chefernas beteende i organisationen. Studiens empiriska resultat visar att digitalisering har bidragit till en övergång från det analoga till det digitala. Det visar även att digitaliseringen har effektiviserat arbetsprocesser inom organisationerna. Vad gäller ekonomistyrningen i organisationerna har studien identifierat att det i arbetssättet främst råder en kombination av resultat- samt handlingsstyrning i organisationerna. Slutsatserna som studien presenterar är att fördelarna med digitalisering är att det har lett till effektivare arbetsprocesser och frigjort tid till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Möjligheterna är att effektiviseringen leder till att mer fokus kan sättas på att hantera med kvalificerade arbetsuppgifter som faktiskt kräver det mänskliga ögat och minska de mänskliga felen. En nackdel är att ekonomerna inte besitter IT- kompetensen, och behöver ta hjälp av IT-avdelningen, vilket i sig är en utmaning då det uppstår utmaningar gällande kommunikationen. På grund utav detta upplever ekonomerna detta att systemen inte alltid är optimala att hantera utifrån deras arbetsuppgifter. Ytterligare en nackdel med digitaliseringen är att den påverkar den sociala kontakten och den kreativa förmågan negativt till följd av fler digitala möten istället för att träffas fysiskt. / Digitalization is a current topic at present and technology has grown and affected society. It has affected economists and their way of working. There are several studies regarding how digitalization affects the role of economists in the private sector, research on economists' own experiences and in the public sector is, however, few. The public sector has been criticized as technological development does not progress at the pace of the rest of society. This is because they have structures that make it difficult to introduce modernization work. The purpose of the study is to map and analyze experiences with digitization as well as opportunities and challenges around it from the perspective of economists. The study was conducted through a qualitative method where data collection was done on two public organizations through six semi-structured interviews. Digitization results in analog information shifting to being digitized. It improves internal efficiency by streamlining work processes by eliminating manual handling and reducing human error. Management control systems are about influencing the behavior of employees, but also managers' behavior in the organization. The empirical results of the study show that digitization has contributed to a transition from the analog to the digital. It also shows that digitalization has streamlined work processes within organizations. With regard to management control in the organizations, the study has identified that there is both results control and action control in the organizations. The conclusions that the study presents are that the advantages of digitization are that it has led to more efficient workflow processes and freed up time for more qualified tasks. The possibilities are that the streamlining leads to more focus being placed on dealing with qualified tasks that require the human eye and reduce human errors. A disadvantage is that economists do not possess IT skills, and need the help of the IT department, which is a challenge as challenges arise regarding communication. Due to this, economists experience that the systems are not always optimal to handle based on their tasks. Another disadvantage of digitalization is that it negatively affects social contact and creative ability as a result of more digital encounters instead of meeting physically.

The purpose of the study is to gain an increased understanding of individuals who havereceived income support. The thesis has the following three problem statements: The perceived contact with administrators? In what way the individual perceives the given support from the surroundings? What social consequences were experienced during the time with incomesupport? Seven semi-structured interviews were conducted to achieve the purpose. The respondents reconstructed their experiences regarding receival of income support. The respondents that participated have previously received income support and are todayproviding for themselves in the form of salary from work or study grants. The collectedempirical data have been produced based on a qualitative research method. The theoretical starting points that have been used are based on trust and reliance, Sense ofcoherence and the Compass of shame.The results indicates that the contact with the administrator was of significance for the individual and the value of maintaining the same contact was regarded highly. Furthermore, social support is noted as health-promoting as the respondents' relationships with family and friends have proven to be meaningful, manageable, and understandable in relation to the studied social phenomena. In some cases, have reducedinteraction occurred with friends. Geographical circumstances have affected the reduction of interactions, which was perceived as strained for some respondents.The conclusions related to the results were that the interviewed persons felt limitedregarding their own possibilities for maneuvering the situation in relation to receivingincome support. This experience was expressed as uncomfortable and shameful. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individens upplevda erfarenheter av att erhålla försörjningsstöd. Studien har besvarat följande tre frågeställningar: Hur upplevdes kontakten med handläggare? På vilket sätt uppfattar den enskilde stöd från omgivningen? Vilka sociala konsekvenser av försörjningsstödet upplevdes? Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, där respondenterna fått rekonstruera sina erfarenheter gällande erhållandet av försörjningsstöd. De deltagande respondenterna har tidigare erhållit försörjningsstöd och försörjer sig idag med antingen lön från arbete eller studiebidrag. Den insamlade empirin har framställts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. De teoretiska utgångspunkter som har används är tillit och förtroende, KASAM och skamkompassen. Resultatet visade på att kontakten med handläggaren var betydande för den enskilde och värdet att behålla samma kontakt värderades högt. Vidare uppmärksammas det sociala stödet som hälsofrämjande då respondenternas relationer till familj och vänner visat sig vara meningsfullt, hanterbart och begripligt i relation till det studerade sociala fenomenet. Inte i alla fall har minskad interaktion förekommit med vännerna, däremot har geografiska omständigheter påverkat den minskade interaktionen vilket upplevdes ansträngt för en del respondenter. Slutsatsen indikerar att respondenterna upplevde det begränsade personliga handlingsutrymme som besvärligt i relation med försörjningsstödet. Upplevelsen av att erhålla försörjningsstöd målades upp som obekvämt och skamfullt

The purpose of the thesis is to investigate how social workers work regarding the disabled child's participation during the investigation process within the LSS unit. The writers use a qualitative approach with the help of semi-structured interviews, interviewing five social workers who work with children with disabilities in different communities in Västra Götaland County. The results have been analyzed with the help of thematic analysis where three themes have emerged, these three themes have been analyzed in the results with the help of Sheirs (2001) participation model. The results show that children with disabilities have difficulty speaking and that the social workers try to make children with disabilities involved in the decision-making process by using methods and tools that are available in the workplace. The availability of methods and tools depended on which municipality the social workers worked in. The child's disabilities and abilities are described by the LSS administrators in different levels that limit but also to be able to participate in the decision-making process. Another factor that has emerged in the results is depending on what effort is involved in influencing to a large extent how involved children with disabilities can be. In summary, it happens that aids and knowledge of alternative means of communication need to be developed so that children have a greater chance of participating in the decision-making process. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar gällande barnets delaktighet under utredningsprocessen inom LSS-enheten. Skribenterna använder sig av en kvalitativ ansats där de med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat fem LSS-handläggare som arbetar med barn med funktionsnedsättning i olika kommuner i Västra Götalands län. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys där tre teman har framkommit. Dessa tre teman har analyserats med hjälp av Sheirs (2001) delaktighetsmodell. Empirin visar att barn med funktionsnedsättning har svårt att komma till tals och att LSS-handläggarna försöker göra barn med funktionsnedsättning delaktiga i utredningsprocessen genom att använda sig av metoder och verktyg som finns tillgängliga i verksamheten.  Tillgängligheten av metoder och verktyg berodde på vilken kommun verksamheten befann sig i. Empirin visade att bristen på hjälpmedel begränsade LSS-handläggarna i att göra barn med funktionsnedsättning delaktiga, därför blev föräldrarna en viktig faktor när det gällde barn som hade svårt att komma till tals eller uttrycka sina åsikter. Barnets funktionsnedsättning och förmåga beskrivs av LSS-handläggarna i olika nivåer som begränsar men även möjliggör barnen att vara delaktiga i utredningsprocessen. En annan faktor som framkommit i empirin är att beroende på vilken insats det handlar om så påverkar det i stor del hur delaktiga barn med funktionsnedsättning kan vara. Sammanfattningsvis så framkommer det att hjälpmedel samt kunskap om alternativa kommunikationsmedel behöver utvecklas så att barn har större chans att bli delaktiga under utredningsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati.   Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.

Baserat på SCBs statistiska mätningar, räknas ungefär var fjärde ungdom i åldersgruppen 15-24 år som arbetslös och är idag de som är högst representerad bland arbetslösa. Vägen in på arbetsmarknaden kan bli problematisk för den här åldersgruppen. Skäl som kan försvåra är avsaknad av meriter, låg utbildning och anseendet av att vara oförberedda för arbetslivet. De som är mest utsatta och svårast att matcha, är personer med en brokig bakgrund, med språksvårigheter, samt odiagnostiserade problem och inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt handläggare på Arbetsförmedlingen i Borås arbetar med att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. I uppsatsen undersöks även varför handläggarna tror att det finns en viss matchningsproblematik och varför en del arbetssökande ungdomar är svårare att få ut på arbetsmarknaden än andra. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits med tre anställda på Arbetsförmedlingen, samt fyra stycken arbetslösa ungdomar. Resultatet är att de anställda begränsas av regelverk och riktlinjer i sitt arbete för att kunna hjälpa sina kunder.  Den höga arbetslöshetsgraden beror på att studerande som söker extrainkomst räknas med i gruppen arbetssökande. Matchningsproblematik bidrar även till  arbetslöshetsgraden. Ungdomar med en avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning, fysiska, samt psykiska problem gör dem svårare att matcha och nära intill icke anställningsbara. De ungdomar som var arbetssökande och inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade en brokig bakgrund eller oavslutade studier. Slutsatsen i uppsatsen är att tidigare nämnda faktorer är en bidragande orsak till matchningsproblemet. En större del av ungdomarna som har den här typen av problem hade inte kommit till Arbetsförmedlingen tidigare. De hade istället förtidspensionerats, eller skrivits in hos en annan myndighet. I dagsläget släpper Arbetsförmedlingen in alla som registrerar sig hos dem, oavsett avstånd till arbetsmarknaden, som öppet arbetslösa. / Based on SCB’s statistical measurements, approximately one in every fourth youth between the ages of 15 to 24 is counted as unemployed and are today those that are the highest represented among the unemployed. The way into the Labour market can be a difficult one for this age group. Reasons that can obstruct are lack of merits, unsubstantial education and the general belief that they are unprepared for the working life. Those that are the most vulnerable and are the hardest to match are people with a dysfunctional background, linguistic difficulties, undiagnosed mental health issues and learning disabilities. The purpose of this essay is to examine how administrators at the Employment Agency in Borås work to get unemployed youths out on the Labour Market. This essay also examines why there are certain matching problems and why some youths are harder to get out on the Labour Market than others. To answer these questions, qualitative interviews have been held with three employees at the Employment Agency and four unemployed youths. In the results, the essay concludes that the high unemployed rate of youths, are because of students who seek an extra income that are included in the group of jobseekers. Matching problems are also a contributing factor to the high unemployment rate. Youths with an interrupted primary or secondary education and youths with physical and also mental issues are harder to match and make them near impossible to hire. The youths who were seeking employment and registered within the Employment Agency had a diverse background of unfinished studies and the conclusion is that these factors are contributing to the matching problems. A larger portion of youths who have this type of problem would’ve earlier not been registered in the Employment Agency before and would have been forced into early retirement, or registered with a different state agency. In the current situation, the Unemployment Agency allows anyone to register with them as openly unemployed, regardless of how far away from the Labour Market they are. This essay is written in Swedish

Previous research shows that people with severe disabilities often are neglected in the work of enhancing user participation. It is shown that even though professionals increase the possibility for user participation in their work, it is not necessary that the users receive it. This study aims to show how professionals working for people with disabilities applies user participation in their everyday work. We used a qualitative exploratory method and interviewed ten social workers within service administration and supportive housing, located at three different municipalities in the region of Stockholm. Using Shier’s participation model in combination with theory of recognition we got similar results as previous research. The social workers have a great intention in enhancing user’s participation in their work, though organizational structures stand in their way. That drives them to use what is known as “silent knowledge”, a combination of their personality, previous experience and their ingenuity.

Previous studies show that elderly people with mental illness tend not to have their needs met due to lack of interaction between authorities (Grundberg, Hansson, Religa & Hillerås 2016). The purpose of this study is therefore to investigate what care managers in social psychiatry and elderly care experience affect their work and collaboration between them. In this way, we want to create a deeper understanding of how work and collaboration affect the care of older people with mental illness. This qualitative study is based on semi-structured interviews with six care managers. We have used a thematic analysis to analyze our empirical material. Through transcription and reading of the empirical material, we have highlighted quotations that have identified repetitions, similarities and differences that have since shaped themes. Furthermore, the material was analyzed based on theories of collaboration (Danermark & Kullberg 1999; Grape 2015) and Lipsky's street level bureaucracy. Our study shows that care managers feel that collaboration is a prerequisite for being able to meet the needs of elderly people with mental illness, but opinions differ on whether the support needs of the target group are actually met. Collaboration between social psychiatry and elderly care is generally perceived to work well, even though our results show some contradictions to this claim. Finally, the study shows that collaboration and social work is influenced by various factors such as proximity and distance, as well as laws and guidelines and knowledge about these. These factors affect the care manager's room for manoeuvre and professional identity, which is also perceived to affect the possibilities for collaboration. Collaboration, room for manoeuvre and professional identity seem to be related and through interaction all parts form a whole.