Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige på grund av den åldrande befolkningen. Demenssjukdomar är kroniska och påverkar hela individens livssituation. Utöver farmakologisk behandling används komplementära terapier med syfte att öka personens upplevelse av välbefinnande och livskvalité, exempelvis genom hundassisterad-terapi. Svenska riktlinjer understryker vikten av att omvårdnaden vid demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse av vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie, där åtta semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades. Resultat: Vårdhunden upplevdes vara en motivationsfaktor för personer med demenssjukdom och motiverade dem till att delta i fysiska aktiviteter, uppehålla samtal och att samarbeta med vårdpersonalen. Vårdhunden upplevdes ha förmåga att lindra symtom som oro, ångest och aggressivitet, vilket hade en positiv inverkan på omvårdnaden av personerna med demenssjukdom. Utöver det så upplevde vårdpersonalen att vårdhunden var en begränsad tillgänglighet och inte något som alla personer med demenssjukdom kunde dra nytta av. Slutsats: Vårdpersonalen upplever att vårdhunden har en övergripande positiv inverkan på personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och kan underlätta att uppnå en personcentrerad omvårdnad. Mer forskning krävs för att nå ökad kunskap om vårdhundens effekt på personer med demenssjukdom. Nyckelord: Demens, Personcentrerad omvårdnad, Upplevelser, Vårdhund, Vårdpersonal. / Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden due to the aging population. Dementia is a chronic disease that affects the whole life situation of the person. Beside pharmacological treatment there are complementary therapies which are used to increase the person's experience of well-being and life quality, for example through dog-assisted therapy. Swedish guidelines underline the importance of person centred approach in the nursing of people with dementia. Aim: To describe healthcare staff's experience of therapy dog's significance for people with dementia living in a nursing home. Method: A qualitative interview study, in which eight semi-structured interviews were conducted and analysed. Results: The healthcare staff perceived that the therapy dog became a motivational factor for persons living with dementia, leading to increase their will to participate in physical activity, maintain conversations with others and to cooperate with the healthcare staff. The therapy dog contributed to encrichment of nursing of the care environment at the nursing home. The therapy dog seem like to alleviate symptoms such as worry, anxiety and aggressiveness. Which had a positive effect on the nursing of persons with dementia. Further the staff experienced that the therapy dog currently had a limited availability and was something not all people with dementia could make use of. Conclusion: The healthcare staff experiences that the therapy dog has an overall positive impact on people with dementia living in a nursing home and that it supports the ability to accomplish person-centered nursing. More research needs to be done in order to increase the knowledge of the therapy dog’s effect on people with dementia. Keywords: Dementia, Experiences, Healthcare staff, Person-centered care, Therapy dog.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående. / Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.

Bakgrund: Att kvinnor utsätts för sexuellt våld är ett globalt problem. Kvinnor uppleva skuld och skam efter att ha utsatts för sexuellt våld vilket kan bidra till att de undviker att söka vård. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med sexuellt våldsutsatta. Mötet bidrar till kvinnors uppfattning av vården och dess läkningsprocess utformas av mötet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonalen inom olika vårdinstanser. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Redovisas i kategorier: Utmaningar i mötet och Det goda mötet. Utmaningar i mötet beskrivs i underkategorier: Att känna uppgivenhet och misstro samt Att vara till besvär. Det goda mötet beskrivs i underkategorier: Att uppleva stöd samt Att uppleva medkänsla och lyhördhet. Slutsats: Det finns förbättringsmöjligheter i vården gällande vårdpersonals möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vissa kvinnor upplever mötet som vårdande men majoriteten upplevde mötet som icke vårdande till följd av att vårdpersonal bland annat visade brist på empati. Genom att utöka kunskap och forskning av mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor möjliggörs förbättring av omvårdnad till denna patientgrupp. / Background: Women subjected to sexual violence is a global problem. Women can experience shame and guilt. This contributes to women not seeking healthcare. Healthcare staff has an important role in meeting with women who have suffered sexual violence. The meeting contributes to women's perception of healthcare and the healing process is shaped by the meeting. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of meeting with healthcare staff after being subjected to sexual violence in care agencies. Method: Literature review that included 11 original articles with a qualitative approach. Results: Presented in categories: Challenges in the meeting and The good meeting. Challenges in the meeting are described in subcategories: Feeling abandoned and distrustful and Being an inconvenience. The good meeting is described in subcategories: Feeling support and Feeling compassion and sensitivity in the meeting. Conclusion: There are improvements regarding healthcare staff encounters with women subjected to sexual violence. Some women experience the meeting as caring, the majority experience the meeting as non-caring due to healthcare staff’s lack of empathy etcetera. By expanding knowledge and research of the encounter with women who experienced sexual violence enables improvement of nursing.

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global hälsosjukdom och världen över beräknades över 1,9 miljarder vuxna människor vara överviktiga år 2016, och 650 miljoner av dessa led av fetma. Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt anses vara ett tillstånd och kan öka risken för att utveckla fetma som är en kronisk sjukdom. Genom behandlingar och kirurgiska ingrepp kan övervikt och fetma hos patienter påverkas. Patienter talar om att bristen på tid och information från sjuksköterskor leder till övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever bemötandet i vården.      Metod: En litteraturöversikt gjordes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, Medline och PubMed och har bearbetats enligt Fribergs analysmodell.        Resultat: I den här studien identifierades tre teman: Att befinna sig i en kommunikation, Att ha förväntningar på vården och Att inte passa in i vården och känna sig mindervärdig. Sammanfattning: Patienterna beskrev att de upplevde ett negativt bemötande vid kontakt med vårdgivare. Stereotyper, fördomar och opassande skämt var bland annat sakerna som hade inverkan på patienterna vilket ledde till lidande. Patienterna kände sig värdiga när en vårdrelation byggdes på respekt och god kommunikation. / Background: Overweight and obesity are a global health disease and worldwide, over 1.9 billion adults were estimated to be overweight in 2016, and 650 million of these suffered from obesity. The difference between overweight and obesity is that obesity is considered a condition and can increase the risk of developing obesity, which is a chronic disease. Through treatments and surgical procedures, overweight and obesity in patients can be affected. Patients say that the lack of time and information from nurses leads to overweight and obesity.      Aim: To describe how adult overweight patients experience health practitioner's approach towards them.      Method: A literature review was made based on 10 qualitative scientific articles that were included in the results. The articles were searched in the databases CINAHL Complete, Medline and PubMed and have been processed according to Friberg's analysis model.      Results: In this study, three themes were identified: being in a communication, having expectations on healthcare and not feeling worthy of healthcare.      Summary: The patients described that they experienced a negative response when contacting care providers. Stereotypes, prejudices and inappropriate jokes were among the things that had an impact on the patients, which led to suffering. Patients felt worthy when a care relationship was built on respect and good communication.

Bakgrund: Begreppet HBTQIA+ är ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som avviker från heteronormen. Forskning visar att personer som avviker från heteronormen marginaliseras samt upplever sämre hälsa än majoriteten av den svenska befolkningen. Sjuksköterskan har ett ansvar i att besitta kunskap om HBTQIA+ personer för att kunna bemöta och vårda de patienter som avviker från heteronormen.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQIA+ personers upplevelser av hälso och sjukvård.  Metod: Metoden baserades på en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet redovisas genom fyra teman: “Heteronormen inom hälso- och sjukvården”, “Vårdpersonalens varierande kunskapsnivå om HBTQIA+ personer”, “Upplevelser av diskriminering och utanförskap” samt “Positiva upplevelser ". I resultatet ingår studier om HBTQIA+ personer som grupp samt studier inriktade på en eller flera specifika sexuella läggningar/könsidentiteter. Sammanfattning: Resultatet visade att en stor andel deltagare erfarit negativa upplevelser till skillnad mot positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna handlade exempelvis om vårdpersonals felaktiga antaganden samt benämnande av personers sexuella läggning. De positiva upplevelserna gestaltade sig exempelvis i ett neutralt förhållningssätt ifrån vårdpersonalens sida vid frågor om partners eller sexuellt umgänge. / Background: The term LGBTQIA+ is an umbrella term that describes gender identities and sexualities that deviate from the heteronorm. Research shows that people who deviate from the heteronorm are marginalized and experience worse health than the majority of the Swedish population. The nurse has a responsibility to possess knowledge of LGBTQIA + people in order to be able to meet and care for the patients who deviate from the heteronorm. Aim: The purpose was to describe LGBTQIA+ people's experiences of healthcare Method: The method was based on a literature review with ten qualitative scientific articles Results: The result is presented through four themes: "The heteronorm in healthcare", "The care staff's varying level of knowledge about LGBTQIA+ people", "Experiences of discrimination and exclusion" and "Positive experiences". The results include studies on LGBTQIA+ people as a group as well as studies focused on one or more specific sexualorientations / gender identities. Summary: The results showed that a significant proportion of the participants experienced negative health care experiences, as opposed to positive ones. The negative experiences were, for example, about health care staff's incorrect assumptions of people's sexual orientation. The positive experiences were, for example, a neutral attitude when it came to questions about partners or intercourse.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället. Studier visar att patienter med psykisk ohälsa har ökad risk att drabbas av somatisk komorbiditet jämfört med övriga populationen. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället för personer med psykisk ohälsa och detta leder till att dessa patienter kan ha svårt att uppsöka somatisk hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att utforska hur patienter med psykisk ohälsa upplever att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes efter i databaserna PsycINFO och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av Colaizzis fenomenologiska analysmetod. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Joyce Travelbees interaktionsteori användes som teoretisk referensram för litteraturöversikten.  Resultat: Sju teman identifierades som beskrev hur patienter med psykisk ohälsa upplevde att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård; bortprioritering av psykisk ohälsa, stigmatisering, strukturella hinder, personliga förutsättningar, bemötande, bristande kunskap och positiva erfarenheter.  Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa hade olika erfarenheter av att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Dessa erfarenheter var ofta negativa vilket gjorde att patienterna undvek att söka hjälp för sin somatiska hälsa. Stigmatisering och bristande kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal var två vanligt förekommande problem som de flesta deltagare hade varit med om. Mer utbildning om psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård samt till sjukvårdsstuderande behövs. / ABSTRACT Background: Mental health is a growing public health problem that effects both individuals and the society. Studies shows that patients with mental health problems have higher risk for physical comorbidity than the general population. While stigma is a major problem in society for patients with mental health problems this leads to difficulties when seeking somatic healthcare.  Aim: The aim was to explore how patients with mental illness experience seeking out and receiving treatment within somatic healthcare.  Method: Literature review based on 11 qualitative original articles. The studies has been searched for via the databases PsycINFO and PubMed. The studies were analyzed using Colaizzi's phenomenological method. Quality review of the articles were conducted with Statens beredning för medicinsk och social utvärderings review template. Joyce Travelbee's interaction theory was used as the theoretical framework for this literature review.  Result: Seven themes were identified which described how patients with mental illnesses experienced seeking and getting treatment within somatic healthcare; deprioritization of mental illness, stigmatization, structural barriers, personal conditions, treatment, lack of knowledge and positive experiences.  Conclusion: Patients with mental health problems have different experiences of seeking and getting treatment within somatic healthcare. Often these experiences were negative and led the patients to avoid seeking help for their somatic illnesses. Stigmatization and lack of knowledge about mental illness were two common problems that most participants have experienced. More education on psychiatric illness for healthcare professionals in somatic care and healthcare students is needed.

Nursing moral philosophy in the care of the terminally ill Abstract The aim of the work The aim of the research part of the diploma thesis was to fid out what ethical dilemmas the medical staff recognizes in the care of the terminally ill and what role it occupies in accompanying the dying. The method to reach the goal To achieve the goal, we chose a qualitative research solution using a semi-structured interview, which ethical dilemmas of the non-medical healthcare staff recognizes and what roles it takes to make decisions at the end of the patient's life. The research group was consisted of 10 nurses who are part of palliative teams in selected health care institutions. The interviews which were provided, were rewritten, and using of coding techniques "paper-pencil", the data was organized into each categories. The gained knowledge and the conclusion The research which we have conducted reveals what ethical dilemmas we see as a non-medical healthcare professionals in their practice and which attitudes and roles we hold to the terminally ill, dying patients and their families. The patients with an incurable illness at the end of their lives find themselves in a very difficult situation. It is very important to improve the quality of the care and to be close to these patients. The medical staff member should be aware that any decision can become an ethical dilemma that we should recognize to find the best solution to meet the needs of the patient, respect his desire with maintain one´s dignity. Only that palliative care can be characterized as a first-rate care, focused on the patient's individuality and uniqueness

Bakgrund: Ett patientfokuserat vårdande innebär att även patientens närstående inkluderas i vården. Vilka som är närstående definieras av patienten och vilka hen väljer ut som viktiga personer i sitt liv. Närstående ser sig som viktiga informationskällor till individer som lever med psykisk ohälsa. Studier visar att hela deras tillvaro förändras och att hela familjen påverkas när någon insjuknar i psykisk ohälsa. Det är därmed av vikt att vårdpersonalen gör de närstående delaktiga i den vuxenpsykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att inkludera närstående inom vuxenpsykiatrisk öppenvård.  Metod: En kvalitativ studie är gjord och semistrukturerade intervjuer har genomförts med vårdpersonal som arbetar inom vuxenpsykiatrisk öppenvård. Vårdpersonalen bestod av sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård, två sjuksköterskor och sex skötare. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Vårdpersonalen uttryckte att det är av vikt att medvetandegöra och skapa en förståelse för närståendes situation, med en god relation upplevdes omvårdnadsarbetet betydligt lättare när det gäller att stödja patienten på rätt sätt. Vårdpersonalen uppmärksammade även närståendes behov av stöd och information. Det upplevdes även finnas en del utmaningar när det kom till att inkludera närstående i den vuxenpsykiatriska öppenvården.  Slutsats: Ett samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal underlättas om de närstående inkluderas i den vuxenpsykiatriska öppenvården. Studien kan användas som inspiration för utveckling av närståendearbete inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. För att närståendearbetet ska kunna utvecklas vore det gynnsamt om stöd kom från verksamheten så att ett samarbete med närstående kan prioriteras på organisationsnivå. / Background: A patient-focused care means that the patient's relatives are also included in the care. Those who are related are defined by the patient and who choose them as important persons in their life. Related parties see themselves as important sources of information for individuals living with mental illness. Studies show that their entire life is changing and that the whole family is affected when someone falls ill in mental illness. It is therefore important that the healthcare staff participate in the adolescent psychiatric care. Aim: The aim of this study is to investigate the healthcare staff's experience of including close relatives in adult psychiatric outpatient care. Methodology: A qualitative study is done and semi-structured interviews have been conducted with healthcare professionals working in adult psychiatric outpatient care. The healthcare staff consisted of seven specialist nurses in psychiatric care, two general nurses and six caregivers. Collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The healthcare staff stated that it is important to raise awareness and create an understanding of the situation of close relatives, with a good relationship, the nursing work was felt much easier when it came to supporting the patient in the right way. The healthcare staff also noticed the relatives' need for support and information. There were also some challenges encountered when it came to including relatives in the adult psychiatric outpatient care. Conclusion: Collaboration between the patient, related persons and healthcare staff is facilitated if the related parties are included in the adult psychiatric outpatient care. The study can be used as inspiration for the development of close family work in both psychiatric and somatic care. In order for the related party work to be able to develop, it would be beneficial if support came from the business so that cooperation with related parties can be prioritized at the organizational level.