Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar.   I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken.   Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer. / The purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters.   In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism.   The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.