No description available.

<p><strong>Kommunikation</strong></p><p>En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan</p><p> 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor</p><p> Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.</p>

Uppsatsen behandlar frågor om identitet och tillhörighet och hur vi skapar hem borta från våra primära hem. Vad är det vi bär med oss​​, varför och hur? Vad skapar en känsla av ett hem och hur kan den känslan transporteras med oss ​​vart vi än går i dagens mobila samhälle? Möbeln kommer att försöka att erbjuda ett sätt att lagra, transportera och förvara de viktigaste sakerna. Möbeln kommer att bestå av flera element som kan användas antingen separat eller tillsammans som en enhet. / The project deals with questions about identity and sense of belonging and how we create homes away from our primary home. What is it we carry with us, why and how? What creates the feeling of a home and how can that feeling be transported with us wherever we go in today's mobile society? The piece of furniture will try and offer a way to store, transport and display of one's most important things. The piece will concist of several elements that can be used either separately or togheter as one entity.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen. De slutsatser jag gjort i min studie visar att resultatet i min studie är mer positivt än jag hade räknat med från början. Min uppfattning är ändå att samarbetet mellan hem och skola är ett aktuellt problemområde idag.

Kommunikation En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan  2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor  Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Resultaten visade att intervjupersonerna har både positiva och negativa erfarenheter av vistelsen på HVB-hem. Det beskrevs som en plats präglad av gemensamma aktiviteter och sammanhållning, men också av konflikter och utanförskap. Relationerna till andra boende kunde fungera som stöttande men kunde även vara en källa till irritation och missförstånd. Relationerna till personal beskrevs av vissa som kompisrelationer av stor betydelse där de fungerade som ett känslomässigt stöd och som personer som de kunde prata med, och vissa relationer beskrevs som mer formella där man hade svårt att komma överens och inte hade så mycket personlig kontakt. Samtliga intervjupersoner menade att de lärt sig något under tiden på HVB-hemmet som de har användning för idag.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och tillsammans med Goffmans teori om den totala institutionen, begreppet pastoral makt och resonemang kring familj utgör det studiens teoretiska referensram. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudredskap. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika HVB-hem. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys där tre teman plockades ut: Att vara familj och hem, HVB-hemmets utformning och Relationer – en balansgång. Temana handlar om olika föreställningar kring familj och hem på HVB-hem. Studiens resultat visar att personalens syn på familj och hem inom institutionsvården är olika och komplext. I resultatet framhävs att trygghet ska återfinnas i en familj och ett hem, dock är tryggheten svåruppnådd på en institution eftersom ungdomens vistelse där endast är tillfällig.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollärare och barnskötare beskriver föräldrasamverkan och dess betydelse och innehåll. Studien är av en kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag där enkäter använts som datainsamlingsmetod. Enkäten rymde både kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågor samt kvalitativa öppna frågor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv på föräldrasamverkan. Resultatet av studien visar att föräldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mängd olika former i förskolans vardag. Pedagogerna i studien säger sig välkomna föräldrars tankar och åsikter. Slutsatser som kan dras av studien är att den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barn är den vanligast förekommande formen av samverkan mellan förskolan och hemmet samt att samtal och samarbete oftast grundas i någon form av upplevt problem.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka elevers attityder gentemot Hem- och konsumentkunskap samt hållbar utveckling. Jag har även undersökt om kunskaper i hållbar utveckling som tas upp i ämnet bidrar till en miljömedveten handling i praktiken och hur intresset för Hem- och konsumentkunskap och hållbar utveckling ser ut utifrån ett genusperspektiv. För att samla in material till arbetet har en enkät lämnats ut till 114 elever i årskurs 6 under en hemkunskapslektion på 5 kommunala skolor i Uppsala. Enkäterna har sedan analyserats med hjälp av Excel och statistikprogrammet SPSS. I resultatet går att se att majoriteten av eleverna (nästan 100 %) som deltog i enkätundersökningen, oavsett kön, har en positiv attityd till Hem- och konsumentkunskap som ämne och anser att de kommer ha nytta av dessa kunskaper i framtiden. Ett lägre antal men fortfarande högt (ca 65 % av eleverna) har en positiv attityd till hållbar utveckling. Enkätsvaren visar också att eleverna inte alltid brukar göra saker i vardagen och hemma som gynnar hållbar utveckling, oberoende av om de pratat om hållbar utveckling eller inte i skolan.