Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre. Studien är byggd på analys av tidigare forskning. Resultatet visar att sjuksköterskan kan upptäcka malnutrition hos äldre genom att ta hänsyn till vissa riskfaktorer såsom ensamhet, problem vid ätande och försämrad sårläkning. Dessutom kan sjuksköterskan använda sig av lämpliga mätningsmetoder. Malnutrition kan förebyggas bland annat genom särskild utbildning för personal och god dokumentation. När patienter äter i matsal tillsammans med andra förbättras deras nutritionsstatus. För att förebygga undernäring är kosttillägg en bra åtgärd. Utbildning är en av de viktigaste förebyggande åtgärder för att förhindra undernäring. / Several studies have shown that many elderly have risk to be hit of malnutrition that leads to different consequences. Older people who live alone are specially exposed group. Malnutrition influences elderly both physical and psychic. The nurse has a responsibility when it comes to patients' nutritional care. The aim of the study is to describe what nurse do in order to detect and to prevent malnutrition with elderly. The study is built on analysis of earlier research. The result shows that nurses can discover malnutrition among the old patients by have consideration to many risk factors like loneliness, eat problem, worsen wounds heals. Moreover nurse can use suitable measurements methods. Malnutrition can be preventing by special education to the staff, increase nutritional knowledge and good documentation. When patients eat in dining room together with others improve their nourishments status. Nutritional supplement is good arrangement to prevent undernurition. Education has the most importance roll to prevent malnutrition.

Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa.   Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att studera om det fanns skillnader på vad pojkar och flickor innehar för kunskap om ämnet efter avslutad utbildning. Det här examensarbetet grundas på en tidigare studie (se Hjälmblom, Holmberg & Jansson, 2008) som gjordes på elever i år fem och sex. Motiveringen till att gå vidare med den tidigare forskningen är att det finns så få studier kring unga vuxnas och vårdnadshavares förväntningar på attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap. Det här examensarbetet är gjord i ett mindre samhälle i Gästrikland. Studien omfattar åtta personer vilka kommer från olika familjesammansättningar. De har blivit intervjuade utifrån det här examensarbetets olika frågeställningar.   Resultatet av den här studien är snarlik en tidigare studie som gjorts med elever i år fem och sex. Fortfarande ses ämnet hem- och konsumentkunskap av ungdomar som slutat skolan och deras vårdnadshavare som ett rent hemkunskapsämne, där fokus ligger på matlagning, bakning och städning. Genom intervjusvaren har det visats att det inte är någon större skillnad på vad flickor och pojkar tar med sig för kunskap om ämnet hem- och konsumentkunskap. Att skolämnet också tar upp konsumentekonomi verkar inte många känna till.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn. The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school. Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are. An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans. Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.

Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor. Metoden för denna studie är fokusgrupps-intervjuer med en strukturerad intervjuguide. Dessa fokusgrupps-intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Västsverige med elever i år 8. I diskussionen sätts styrdokument samt tidigare forskning i relation till resultatet där det bland annat tydliggörs hur väl medvetna eleverna är om sina könsroller. Studien visar att både pojkar och flickor har tydliga föreställningar om vem det är som skall göra vad i hemmet. Det framkommer även att eleverna tycker att de lär sig mer om hushållets verksamheter såsom social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap än vad de gör tillsammans med föräldrarna i hemmet. Kan det vara så att eleven tror sig ha en bättre inlärningsförmåga i ämnet hem- och konsumentkunskap när de läser en lärobok i en skolmiljö, istället för att lära sig mer om ämnet i deras vardagliga liv i hemmet.

Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld. Definitionen av hot och våld är svårförklarad då studien visar att det inte finns någon entydig definition. Studien visar olika definitioner beroende på vem som definierar och i vilken kontext. I den här studien innefattar begreppet hantering det fysiska agerandet, det känslomässiga som coping och stresshantering samt verksamhetens och föreståndarens hantering. Hur hot hanteras är viktigt då studien visar att hot är vanligt förekommande i olika allvarlighetsgrader. Det framkommer att fysiskt agerande, kommunikation och känslomässig kontroll utgör de främsta sätten av personlig hantering. Den samlade uppfattningen av verksamhetens hantering är enligt informanterna tillfredställande, dock finns alltid utrymme för förbättring. Till sist diskuteras centrala delar som framkommer såsom svårigheten att definiera hot, vikten av avrapportering, att flertalet informanter anser att hot och våld är något man får räkna med, hot och våld vid gränssättning, svårigheter vid polisanmälan, coping samt vikten av engagerade föreståndare.

Frysar som känner av om dörren står öppen och spisar som registrerar värmeplattornas temperatur och inkopplingstid och vid fara larmar bostadsinnehavaren. De så kallade intelligenta konsumentprodukterna kommer i en snar framtid ersätta många av dagens ”dumma” apparater. Intelligensen skulle emellertid enkelt kunna kopplas till befintlig apparatur utan att något ingrepp i hårdvaran behöver göras. Baserat på en patentsökt idé av Niclas Fock på Combitech Systems har ett system konstruerats, som på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt möjliggör smarta produkter redan idag. / Cabinet freezers that can sense if the frontdooris unproperly closed and stoves registering temperature and usage time of the plates, alerting the house owner when danger occurs. These so called intelligent consumer products will in a nearby future replace many of todays ”dumb” devices. But intelligence could be applied on existing apparatus without changing its hardware. Based on a idea (pending patent) by Niclas Fock at Combitech Systems a system is designed. This system will in a rapidly, simple and cost effectively manner realise smart products already today.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration. / This study is a part of a wider multiple case study conducted in Jönköping county. It is examining a residential HVB-home for unaccompanied refugee children in Jönköping city. The purpose of this qualitative case study is to examine the neighborhood’s potential role in integration of unaccompanied refugee children. Semi-structured interviews were carried out with neighbors (n=11) and with representatives for the HVB-home (n=3). Furthermore, the study examines what information strategies have been used in the establishment process of HVB-home, along with what this has meant for the reception of the home in the neighborhood. The study finds that the neighborhood perceives the examined HVB-home as anonymous and there is a noticeable lack of information and knowledge about the home amongst the neighbors. The neighbors requests more information about the HVB-home and generally have indifferent or positive attitudes towards the location and existence of the HVB-home and the unaccompanied refugee children. The degree of acceptance of the home could be explained by the information strategy the HVB-home initially chose for the establishment of the home or the lack of knowledge about the home amongst the neighbors, although further explanations could be given. The lack of contact between the HVB-home and the neighborhood could partially be explained by the HVB-home’s choice to keep a low profile in the neighborhood. In addition, the study can distinguish an unexplored potential for the neighborhood to possible play an important role in the integration of the unaccompanied refugee children. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun. Intervjuerna speglar både grannars, verksamhetschefens och ordföranden i medborgarnämndens relation till hemmet. Studien består av tre forskningsfrågor som intervjuerna i denna studie är utformade efter. Åsikterna som presenteras i den här uppsatsen är intervjupersonernas egna åsikter. Resultatet av intervjuerna analyseras i förhållande till NIMBY-fenomenet och kontakthypotesen. Studiens syfte, delfrågor, fallstudieprotokoll och intervjuguider togs fram inom ett projekt vid Högskolan i Jönköping. Temat för projektet är grannars reaktioner inför boenden för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings län. Föreliggande studie är en utav 6 fallstudier genomförda av studenter inom projektet. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län