Sedari kallas en sittmöbel som finns i många hem i Marocko. Suedi är slang för ”svensk” och Sedari Suedi är titeln på mitt examensprojekt.    Designförslaget Sedari Suedi är en sittmöbel där kultur i hemmet från Marocko och Sverige möts. Bland annat för att undersöka hur kulturen i hemmet ser ut i Sverige idag. Material, färg och funktion arbetar tillsammans i kontraster för att symbolisera berättelser från mina undersökningar. Samt möjliggörandet av en ökad interaktion mellan individer i hemmet.  I en globaliserad värld där människor är i rörelse på ett sätt som aldrig förr kan frågor kring kultur och identitet uppstå både hos individen men även ute i samhället. Hur kultur i hemmet och identitetsbyggande hänger ihop är givetvis en tolkningsfråga och upplevs troligtvis olika, av olika personer. Hur stor vikt har hemmet som uttrycksform och om artefakter är en förstärkning  av en individ och dess status samt identitet är frågor jag reflekterat över under examensarbetets gång.  Arbetet i detta projekt är en blandning i utforskande av egna upplevelser från tidigare erfarenheter, en resa till Marocko med sex stycken hembesök. En analys av utbudet av produkter för hemmet i Sverige, berättelser och samlade insikter från personer med marockansk bakgrund i Sverige, samt en användarstudie. / Sedari is the name of a type of seating furniture found  in many Moroccan homes. Suedi is slang for "Swedish" and Sedari Suedi is the title of my degree project. The design proposal Sedari Suedi is a seating furniture, where culture in the home from Morocco and Sweden come together. I investigate what the culture of the home looks like in Sweden today. The materials, colors and functions in the design proposal work together in contrasts to symbolize the stories from my explorations. As well as enabling an increased interaction between individuals in the home. In a globalized world where people are moving around more than ever, questions about culture and identity can arise both in the individual but also in the greater society. How is the culture of the home and its artefacts is connected to one’s identity? Is it an extension of an individuaI and a form of expression that goes beyond form and function? These are some questions that I reflect on during the course of the project. The research in this thesis is a mixture of exploration of my own previous experiences, a trip to Morocco including six home visits. An analysis of the range of products for the home in Sweden, stories and collected insights from people with Moroccan background in Sweden, and a user study.

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework.  I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study.  The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness. / Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa.  Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna.  Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.

<p>The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.</p>

The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study. The very detailed results show that home and morals play a major role in the investigations and prove above all, the intimacy between the home and woman.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

<p>This thesis-project aims to research the possibilities of new wireless technologies in general control-situations. We have studied different existing control protocols, and developed a new protocol focusing on textbased menus. Our protocol is scaleable, easy to implement, and platform- and media independent. Since our protocol supports Plug and Play with dynamically allocated id’s, it does not require a unique id in the hardware. </p><p>To test the protocol we have developed a prototype system, consisting of a mobile phone connected to a server, which in turn is connected to two slave units, controlling peripheral equipment on 220 Volt. </p><p>The phone is an <i>Ericsson T28,</i> equipped with a Bluetooth unit. The server is runningthe real-time OS <i>eCos </i>on an A<i>RM 7TDMI Evaluation Kit</i>, and the slave units consist of two developer boards equipped with <i>PIC-processors</i>. Communication between the phone and the server is done over Bluetooth. However we did not find a working Bluetooth protocol stack ported to eCos, so a serial cable was used instead. Communication between the server and the slaves is done over a RS-485 serial network which simulates the traffic over a radio-network. </p><p>The results show that our protocol is working, and that our system would be easy to implement, cheap to produce and very scalable.</p>

No description available.

I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra. / This study examines how society handles children who for different reasons can’t manage, or be managed, in compulsory schools. Observations and interviews were made in three different settings: 1) a foster home with its own school, 2) a small school for troubled youth, and 3) a home for assessment and treatment, without its own school. Common for these arenas are that the children have been separated and set apart from regular school, and they take place on the boundary, or in the intersection between, teaching and treatment. The aims are to reveal how different discourses about troubled youth, education and treatment create possibilities and limitations in relation to the goal of the practices targets, their means, and the actors. The study is based on research into interaction, daily life, and processes of identity transformation. The data is collected by ethnographic methods in the form of participant observations, and the analysis is informed by discourse analysis. In these communicative practices, educators and social workers were active in an area of research that is intimately related to identity. Analysis of everyday situations in pedagogical and social practices provides valuable knowledge for understanding what is going on in this practices and what the implications are for the actors. Examinations of the studied children’s environments and activities reveal the different emphases of efforts addressing the children’s needs which are informed by (connected to) the use of different discourses. The use of informal settings, playfulness, humour, and body contact help maintain consensus and build relationships. The relationships provide a basis for exerting influence. To offer support is also a means by which the young people can be controlled. Two strategies care and control are found to be linked in what Foucault describes as an exercise of pastoral power. These relationships are also the basis for intersubjectivity, that is, shared knowledge of the situation, including self-knowledge of the actors involved. The emphasis on informal environments and flexibility in interpreting the situation allows negotiation about who the children are and what they are expected to become. The balance in child welfare activities between coercion and free choice can be described as a balancing act in which employees have great responsibility for the children. The study discusses how different discourses affect young people’s identity. Considering the various working methods based on different discourses together with the specific child welfare activities suggests that there are several different ways to define the problem situation affecting the children; the children are in this way exposed to a number of troubled identities. The results also indicate that the children can refuse to make these identities their own. The children are actors who become visible through their resistance to what threatens their motives and through what is at stake for them, that is, their normality. Interviews with children have identified possible alternative identities that depend on repertoires of identities, in which some constructions are seen as more normal than others. The children prefer seeing themselves with friends at school and as pupils in school.

The dissertation studies how 16 Swedish middle-class parents understand and form their parenthood in everyday life. The focus is set on how they involve themselves in their children’s care and education, and how parental identities are negotiated in relation to cultural norms on parenthood. The analysis is based on qualitative methods, in particular interviews and participant observation with video camera in eight families. The study, which is inspired by poststructuralist perspectives on identity formation, shows that the informants position themselves in relation to a norm on involved parenthood, which is negotiated differently depending on social context and gender. The dissertation includes four empirical studies. The first focuses on the subjectivities and dilemmas that are created by parents’ strategies to manage time and childcare. The strategies render everyday life more effective, but the parents also want to be child-centered, which forces them to balance between positions as involved and uninvolved parents. The second study examines how the fathers negotiate their involvement in household work, childcare and time with children. To great extent, they follow the discourse on gender-equal and involved fatherhood, but they at times resist it through drawing on notions of child-centeredness, kinship, and a gendered division of labor. The third study focuses on how parents and teachers negotiate children’s education and rearing. Study four shows how the parents position themselves as involved parents in relation to their children’s homework. In conclusion, the dissertation shows that the parents idealize time spent with the children, but that in everyday life it is hard to get this time. Instead, much time is spent for the child, that is, doing household work and childcare. In both cases, time is child-centered, but time with the child is by the parents seen as “more” involved time. / Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.