Min undersökning av fyra föräldrar som har begränsad litteracitet som nu studerar på SFI A och hur de upplever att de kan ta till sig informationen från deras barns skola som skickas hem via skolväskan, mail eller via den digitala plattformen SchoolSoft, visar att samtliga föräldrar upplever att de inte kan komma åt information om studiedagar, föräldramöten, närvaro eller annan information på den digitala plattformen SchoolSoft då de inte vet hur man kommer in på den. Samtliga föräldrar uppger också att de vet hur viktig en bra skolgång är för deras barn och de känner att de inte kan bli fullt delaktiga i sina barns skolgång på grund av svårigheter att ta till sig informationen och förstå meddelanden som skickas hem till dem då de har begränsad litteracitet. Samtliga föräldrar uppger också att de inte alltid får informationen på det språk som skulle tillgodose deras individuella önskemål då de inte blivit tillfrågade om vilket språk de vill ha den skriftliga informationen på. Två föräldrar som har barn både på låg-mellanstadiet och på högstadiet säger att det finns en närmare kontakt med mentorn på låg- och mellanstadieskolan där den upplevs som mer individuell än den som är på högstadiet där kommunikationen främst sker genom den digitala plattformen SchoolSoft.I den andra informantgruppen som består av fem mentorer till de fyra föräldrarnas barn uppger tre att de inte aktivt har frågat eller försökt ta reda på hur föräldrarna vill ha informationen sänd till sig, på svenska eller på modersmålet. De uppger även att tillgången till någon som kan översätta har fått avgöra det. De andra två mentorerna svarar inte på denna fråga. De uppger också på låg- och mellanstadiet att SchoolSoft inte fungerar i den utsträckning som är tänkt. En av mentorerna uppger att den har anpassat informationssättet till föräldern med hänsyn till att föräldern har begränsad litteracitet. De andra fyra informanterna är medvetna om att föräldrarna har begränsad litteracitet men vet inte riktigt eller är inte medvetna om hur man kan individanpassa kommunikationssättet när man kommunicerar skriftligt med dem. Mentorerna visar att de är i behov av kunskap i hur en person som har begränsad litteracitet inte kan ta till sig information på samma sätt som en inrikesfödd person som är litterat utifrån den svenska skolans norm. Mentorerna behöver individualisera sättet de skriver information på men också var den görs tillgänglig så att den ska kunna nås av samtliga barns föräldrar oberoende om de har skolbakgrund eller ej, men också oberoende om de har begränsad litteracitet eller inte och då även digital litteracitet.Dataläraren som undervisat på SFI A i digitalisering vittnar om en betydande problematik för en person med begränsad litteracitet att kunna logga in på en dator med olika bokstäver och lösenord samt kunna navigera rätt. Han säger vidare att det behövs mycket tid för att även lära eleverna att kunna logga in på den digitala plattformen SchoolSoft och där kunna navigera rätt.

Smarta hem är en snabbt växande marknad idag som blir allt mer populärt att använda för att underlätta vardagen. För människor som är rörelsehindrade kan dessa system vara till extra stor hjälp. Permobil är ett företag som tillverkar elektriska rullstolar och de arbetar ständigt med tekniklösningar som kan underlätta vardagen för deras kunder. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur Permobil kan hjälpa sina kunder genom att integrera sig mot smarta hem. Användarnas behov kring en smart hem-integration har undersökts med enkätfrågor, där responsen pekar på ett tydligt intresse hos användarna. Olika sätt att integrera dessa behov har undersökts där automationsramverket IFTTT verkar lämpa sig bäst i dagsläget och har därför använts för att ta fram en prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en fullt fungerande integration mot IFTTT som kan ansluta en användares rullstol till tjänsten med information från Permobils API. / Smart homes is an ever growing market today and are being used to make everyday life a bit easier. For someone with a movement disability a smart home can be of extra great help. Permobil is a company that make powered wheelchairs and they are constantly working with new technology that can assist their customers further. The purpose of this project was to research how Permobil can help their customers by integrating their chairs towards smart homes. Permobils customers interest in a smart-home integration has been analyzed using survey questions, where the result points to a clear interest. After this different integration methods were looked at where the automation tool IFTTT seems to be the most suitable today and have been used to implement a prototype. The finished prototype is a fully working integration towards IFTTT that can connect a users chair to the service using information from Permobils API.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares syn på läxor och synliggöra lärares arbets- och förhållningssätt till läxor i årskurs 1. Avsikten är att skapa förståelse för varia­tioner i åsikter om läxor och nyansera den pågående debatten. Denna undersökning baseras på både kvalitativ och kvantitativ metod genom sju semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig metod samt kompletterande enkäter. Som analysmodell har kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar att lärarna har ett överlag posi­tivt förhållningssätt gentemot läxor. Alla lärarna i undersökningen använder sig av läxor och i hög utsträckning individualiserade sådana. Enligt lärarna i undersökningen är det huvudsakliga syftet med läxor i årskurs 1 att befästa och repetera kunskaper och färdig­heter som det arbetats med i skolan. Andra syften med läxor som uppgavs var att invol­vera vårdnadshavare i skolan och ge dem insyn i sitt barns lärande samt att läxor bidrar till elevernas personliga utveckling genom att skapa rutiner kring läxläsning och ansvar kring sitt eget lärande.

This diploma thesis deals with ecohydrological state of the streams as an answer river habitat quality to exploitation, regulation and otherwise modification (flood-defence engineering, impoundment, river restoration, climate change or the spread of alien species), and with revitalization of water bodies for the purpose of elimination and mitigation of the negative consequences river ecosystem modification and improvement of ecological function river ecosystems in landscape. Focus is on the Slubice river basin in Landscape Protected Area Žďárské vrchy where field survey ecomorphological methods EcoRivHab a HEM was applied. On the basis of the obtained outputs antropogenic transformation of the river network, water quality, hydrological condition, definition of the reference state and assessment of the river patterns and changes of the length on the basis of the historical maps and ecomorphological survey outputs in the area of interest strongly antropogenic changed watercourse reaches was identified which require restoration and suitable restoration measures was proposed to the purpose of WFD goals attaining.

Bakgrunden till denna studie springer ur ett intresse för den ofta debatterade maktrelationen mellan hem och skola. I de fall där barnet antingen visar beteendesvårigheter eller visar sämre skolprestationer uppfattas denna relation ofta som komplicerad (Gwernan-Jones m.fl, 2015). Fokus i forskningen har främst legat på hur lärare och föräldrar uppfattat detta partnerskap, medan få studier lyfter fram elevers röster (Markström, 2015). Syftet med studien är att belysa hur elever diagnostiserade med ADHD uppfattar maktbalansen mellan hem och skola i samband med stödinsatser. Genom studiens frågeställningar undersöks hur elever erfar maktbalansen, effekterna av maktbalansen och hur maktbalansen enligt elevernas uppfattningar borde se ut. Michel Foucaults (1926-1984) teorier om makt används som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär en syn på makten som relationell, dynamisk och produktiv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att fånga in elevers uppfattningar har en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex informanter i gymnasieåldern intervjuades om sin tid i grundskolan. Resultatet visar att eleverna inte placerar sig själva utanför relationen mellan hem och skola, utan i centrum av den. Enligt elevernas uppfattningar bör fokus inte ligga på vem som har makten utan på maktens effekter. Att informanterna i likhet med Foucault uppfattar makten som relationell blir tydligt och att det finns en koppling mellan kunskap och makt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever förstår sin omvärld samt ge kunskap om vinsten i att sätta fokus på maktens effekter. På så sätt öppnas möjligheter för att skapa en mötesplats för såväl föräldrars, elevers som pedagogers målsättningar, där utkomsten av skolans insatser står i centrum. / The subject of this study is the much debated relation of power between school and parents. In the cases where a child shows either behavioural problems or poor school achievements, this relation is often described as problematic (Gwernan-Jones m.fl 2015). Research has historically focused mainly on how teachers and parents perceive this relationship, while few studies have examined the students’ views (Markström 2015).This study aims to illuminate how students diagnosed with ADHD perceive the power balance between home and school in connection to special needs. The study investigates how the students experience the power balance, the effects of the power balance and how that power balance should work according to the students. Michel Foucault’s (1926-1984) theories of power are used as a theoretical platform, which says that power is relational, dynamic and productive (Axelsson & Qvarsebo 2017). To obtain the students’ views a phenomenographic approach with semi-structured interviews has been used. Six upper secondary participants were interviewed about their time in high school. The results show that the students do not place themselves outside the relationship between home and school but in the centre of it. The results also show that according to the students’ the focus should not be on who has the power but on the effects of the power. The fact that the participants, like Foucault, perceive power to be relational is clear and that power and knowledge are closely linked. From a special education perspective, this study can contribute with an insight into how students perceive their situation and the benefits of focusing on the effects of power, as a result creating a possible venue for school, parents and teachers where the outcome of the school efforts is in focus.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hurdana upplevelser socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enheten barn och unga har av att ”ta med jobbet hem”, vilka bakomliggande orsaker som finns till att de gör det, vilken påverkan ett emotionellt betungande arbete kan ha på socialsekreteraren samt vilka strategier de använder för att hantera arbetslivets olika påfrestningar. Studien har, genom sex olika intervjuer med en semistrukturerad form, hittat att de huvudsakliga anledningarna till att “ta med jobbet hem” är specifikt känsliga ärenden och tankar relaterade till administration. Studien visar även hur känslor ofta kan följa med hem efter arbetsdagen, till exempel utmattning och nedstämdhet. Intervjupersonerna uppgav däremot att de inte upplever att tankar på jobbet utanför arbetstid alltid behöver vara skadligt, så länge det inte övergår till ältande. Några strategier som vi fann var att ha olika tankemönster men även att ta pauser och utföra fysisk aktivitet såväl på arbetet som hemma. Genom hela studien var det tydligt att arbetsmiljön var väldigt viktigt för att må bra på arbetsplatsen, dels att kunna prata om jobbiga saker men att även kunna bolla idéer med sina kollegor och chefer. Under intervjuerna framkom det att socialsekreterarna har en positiv syn på yrket i sin helhet men däremot kom de med en del förslag på hur de tror att arbetsmiljön och arbetet i sig kan förändras för att förbättra välbefinnandet hos socialsekreterare. Förslagen var bland annat att ha en bra introduktion för nyanställda och att få mer tid för planering och reflektion på arbetstid. Eftersom socialsekreterarna beskriver att administrativa tankar ofta följer med hem drar vi slutsatsen att dessa förslag skulle kunna bidra till att socialsekreterare i mindre utsträckning tar med jobbet hem. Andra slutsatser vi drar inom studien är bland annat att det finns krav på effektivisering och prestation samt att socialsekreterare använder sig av både medvetna och omedvetna strategier för att hantera påfrestningar inom arbetet.

ABSTRAKT  I mitt examensarbete vill jag utforska och skapa smarta lösningar som hjälper oss att leva och bo på ett mer aktivitetsbaserat sätt i framtiden. Ett boende där jag vill uppmuntra och förenkla för oss alla att bo på mindre yta och med fler flexibla platser och funktioner, både för miljöns skull men även för en mer solidarisk fördelning av den yta vi förfogar över idag.  Mindre boendeyta betyder även att allt vi fyller våra hem med behöver vara väl genomtänkta och funktionella. Så vad krävs då egentligen för att vi ska vilja släppa ifrån oss av vår yta? Och kan jag genom min design skapa en öppen och varm känsla på mindre yta utan att försaka estetik och bekvämlighet? Eller hur kan smarta lösningar få oss att välja att bo kvar i ett mindre boende även när vi blir fler i familjen, något som inte enbart gynnar miljön utan även den egna plånboken? De blir några av mina utgångspunkter i mitt utforskande. De metoder jag använder i min research är enkäter, intervjuer och egna observationer av min hemmiljö tillsammans med internetsökningar och texter om kompakta boenden, fällbara lösningar och minimalism.  Mina designbeslut tar jag med input från de svar jag får in och min målsättning är att ha minst en produktionsklar modell att visa upp vid Konstfacks vårutställning i maj 2021.

Drömmen om ett smart hem som är helt automatiserat är snart inte en dröm längre. Uppkopplade enheter kan anpassa sig efter sin omgivning och efter givna situationer, vilket exempelvis gör det möjligt för kökslamporna att tändas när garageporten öppnas. Vidare har smarta hem möjligheten att öka livskvaliteten för användare genom att anpassa sig efter deras vanor och beteenden. Om enheterna ska kunna anpassa sig efter användarna och sin omgivning krävs det oerhört mycket information, som i fel händer skulle kunna få förödande konsekvenser för användaren. Dock finns det brister i säkerheten bland enheter och vissa produceras utan säkerhet i åtanke. Det finns flertalet säkerhetsrisker med smarta hem och studien har fokuserat på säkerhetsrisker med fokus på autentisering och beteendeanpassning, med ett användarperspektiv, då det är något som saknas i befintlig litteratur. Frågeställningen som behandlas i studien är: ”Hur ser användare av uppkopplade-enheter i smarta hem på säkerhet utifrån autentisering och beteendeanpassning?”. För att kunna besvara denna frågeställning har en kvantitativ metod tillämpats. En webbenkät utformades och testades i en pre-pilot studie och sedan i en pilotstudie innan den publicerades. Frågorna i enkäten har utvecklats från den teori som presenteras i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att användarna har en hög tilltro till säkerheten hos sina enheter och att en majoritet inte är oroliga över säkerhetsrisker kopplat till autentisering. Respondenterna är mer oroliga över säkerhetsrisker associerade med beteendeanpassning än med autentisering. De respondenterna med hög tillit tenderar att vara villiga att ge ut mer privat information än de med låg tillit. En majoritet är också positivt inställda till att lämna ut mer information för ökad bekvämlighet samt att enheterna använder lagrad information för ökad bekvämlighet.

Bakgrund: Palliativ vård tillämpas för patienter med en obotlig sjukdom med målet att främja livskvaliteten och lindra lidande. När beslutet tas att vården kommer till ett palliativt skede genomförs ett brytpunktssamtal där patienten och närstående medverkar. Patienten kan ha växlande känslor angående sitt sjukdomstillstånd där nyckelord är värdighet och medkänsla.Syfte: Att beskriva den vuxna patientens upplevelser av att få palliativ vård i hemmiljön.Metod: Designen är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2010–2020 i databasen Cinahl.Resultat: Att ha möjlighet till att vara kvar i sitt hem leder till en känsla av trygghet. Denna känsla ökar då patienten vet att det går att nå det palliativa teamet oavsett tidpunkt. En känsla av att vara beroende av hjälp från andra leder till reducerad självkänsla. För att bevara självkänslan är det viktigt att inte bli bemött som en sjukdom utan som en människa i sin helhet. Patienten upplever att samarbetet inom det palliativa teamet är anledningen till uppfattningen att hela människan blir sedd.Slutsats: Att vårdpersonalen ger respekt och är lyhörd är enligt patienten viktiga delar vid palliativ vård. Patienten vill inte bli betraktad som en sjukdom eller annorlunda. Patienten som vill spendera sin sista tid i livet hemma bör få möjlighet för detta då det leder till en trygghet. Att kunna göra egna val och ha möjlighet att påverka sin vård upplevs viktigt. / Background: Palliative care is applied for patients who suffers from an incurable disease, with the goal of promoting the quality of life and to ease suffering. When the decision that the care will pass to the palliative phase have been made, a conversation at the crossroads is implemented, joined with the patient and relatives. The patient might experience shifting feelings regarding the state of their illness, where the keywords are dignity and compassion.Aim: To describe the adult patients´ experiences of receiving palliative care in home environment.Method: The design is a literature review where the results is based on 15 qualitative articles published between the years 2010-2020 in the database Cinahl.Results: When the patient has the opportunity to remain in their home, a sense of security is created. The experience of security is further reinforced by ensuring contact with the palliative team, and support around the clock. A feeling of being dependent on help from others lead to a reduced self-esteem. To preserve the self-esteem, it is important not to be met like an illness, but as the human being as a whole. The patient experiences that the teamwork within the palliative team is the reason for the feeling of being met as a complete being.Conclusion: The fact that the care staff gives respect and listens is an important part of palliative care. The patient does not want to be considered a disease. The patient who wants to spend his last time in life at home should be given the opportunity to do so as it leads to a sense of security. To be able to make one's own choices and have the opportunity to influence one's care is perceived as important.