Hemoproteins represent very important components of many living organisms. Participation in the processes of oxygen transport and storage, electron transport or enzymatic catalysis of reactions involving oxygen or hydrogen peroxide are commonly known functions of hemoproteins. Recently, there has been discovered a new group of hemoproteins. The main feature of this new group of proteins is their ability to detect changes in heme concentration (heme-responsive proteins) or changes in diatomic gas concentration (gas-responsive heme-containing sensor proteins) in their vicinity. Detection of these concentration changes generates signals that induce structural changes of the respective sensor proteins. Finally, the structural changes of the respective sensor proteins affect their functions or activities. The subject of this diploma thesis is the preparation and characterization of the eukaryotic heme sensor Bach1. We especially focused on the ability of Bach1 to bind heme molecules and on the comparison of various Bach1 properties in its apoform and holoform. Determination of the exact amount of heme molecules that specifically interact with heme sensor Bach1 represents very important part of this thesis. We also studied the effect of different redox states of heme iron and the presence of interaction...

Personalresurserna inom Sveriges äldreomsorg förutspås inte växa i samma takt som Sveriges befolkning över 80 år ökar, ett problem som de flesta är enade om måste adresseras. I ljuset av påtaglig utveckling inom områden som smarta hem och artificiell intelligens samt den nationella satsningen på välfärdsteknik som ett potentiellt svar på problemen är det högst relevant att utforska vilka behov som i dagsläget inte är tillgodosedda i svensk hemtjänst. Denna studie syftar till att identifiera existerande behov inom svensk hemtjänst i ordinärt boende relaterade till välfärdsteknologi samt identifiera faktorer som bör tas i hänsyn vid design för hemtjänstens verksamheter. Genom en kvalitativ ansats och människocentrerad design identifieras problematik i äldreomsorgen via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Utifrån resultatet av den tematiska analysen identifierades åtta stycken olika behov relaterade till informationsbrist, brist på individanpassning och flexibilitet samt brist på proaktivt arbete. Tekniska områden som smarta hem och AI tycks erbjuda intressanta möjligheter att effektivt tillgodose dessa behov. Flertalet faktorer som är viktiga att ta i hänsyn vid design för studiens tre målgrupper presenteras.

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

Studiens syfte är att belysa och diskutera hur undervisande lärare och föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos upplever samarbetet mellan skolan och hemmet. För att ta reda på hur det förhåller sig används en kvalitativ intervjumetod, tre föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos och tre lärare intervjuades. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är Eriksons (2004) fyra typologier som beskriver samverkan mellan hem och skola, samt Hargreaves (2001) socialkulturella distanser för att analysera samverkan på personnivå. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att samverkan mellan hem och skola inte är helt problemfritt då eleven är särbegåvad med eller utan diagnos. Samtliga Hargreaves distanser finns representerade och det är både föräldrar såväl som lärare som dessa uppmärksammades hos. Alla principer utom brukarprincipen gick att koppla till respondenterna. De faktorer som studien visar är gynnsamma för samverkan är kunskap från skolans sida angående NPF och särbegåvning samt enskilda personers engagemang för eleven. Faktorer som kan ses som mindre gynnsamma för samverkan är brist på tid och pengar i skolan. / The aim of the study is to highlight and discuss how teachers and parents of gifted students, with or without diagnosis, experience the cooperation between the school and the home of the students. To perform the study a qualitative interview method was used. Three parents and three teachers to gifted students with our without a diagnosis were interviewed. The theoretical perspective from which the study is based is Erikson's (2004) four typologies that describe the collaboration between home and school and Hargreaves (2001) social-cultural distances to analyze collaboration at a person level. In conclusion, the result of the study shows that the interaction between home and school is not completely without problems when the student is gifted with or without diagnosis. All Hargreave's distances are represented and it is for both parents and teachers that these were noticed. All principles except the user principle could be linked to the respondents. The factors that the study shows are favorable for collaboration between teachers and parents is knowledge from the school's side regarding NPD, and specificity, as well as individual's commitment for the student. Factors that can be seen as less favorable for collaboration are lack of time and money in school.

<p>Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. </p><p>Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. </p><p>Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.</p>

<p>This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet.</p> / <p>Denna uppsats i socialantropologi är baserad på ett fältarbete av tibetansk identitet på Internet. Med en postmodern ansats på identitetsbegreppet utforskar uppsatsen möjligheten för en icke-tibetan att skapa en tibetansk Internet-identitet och på detta sätt ta del av den tibetanska gemenskap som finns på Internet.</p>

<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.