Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell.  I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid.  Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer arbetar för för attmotivera sina medarbetare under hemarbete sett till arbetsprestationoch arbetsengagemang. Studien genomfördes med kvalitativ metodoch det empiriska materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Sex tjänstemän som arbetar som chefer intervjuades, tvåarbetar inom ett vårdbolag och fyra inom ett fackförbund. Resultatettolkades utifrån situationsanpassat ledarskap och tidigare forskning.Det som framkom av studiens resultat var bland annat att cheferna isyfte att motivera sina medarbetare behöver anpassa sig uteftermedarbetarnas behov, vara mer lyhörda, kommunicera mera, hittanya digitala verktyg och arbetssätt samt ge mer feedback ochuppmuntran.

During the Covid-19 pandemic, many people were confined to their homes, which has led to a change in the work environment and an increase in remote work. This study has therefore investigated how the responsibility for the work environment reaches the home, how it is maintained, and explored how remote work is experienced by employees, with a focus on ergonomics and psychosocial aspects. To be able to answer the purpose, a qualitative research approach has been applied. The research strategy is based on a case study with a focus on a company in the telecommunications industry. Through semi-structured interviews, ten respondents have been interviewed, four employers and six employees. In addition to the interviews, the authors have searched for data in the form of existing literature and previous studies in order to analyze the results in combination with the interviews. The results of the study show that the employer takes responsibility for the work environment by clearly communicating guidelines for remote work and with continuous check-ins on the employees' health and well-being. The results also show that employees had mixed feelings about remote work, but overall, it is a good environment to focus in. The disadvantages that came up were increased distance and loneliness, as well as not everyone having the ability to create an ergonomic home office. Conclusions show that employers take responsibility according to the law, but difficulties arise in not being able to have full control over the home environment. This means that communication between employers and employees is of great importance in achieving a good work environment.

Fast driftställe är ett skatterättsligt begrepp som har en avgörande funktion vid bedömningenom ett utländskt företags inkomst får beskattas i en annan stat. Begreppet definieras i deskatteavtal Sverige ingår med andra stater och i intern rätt i 2 kap. 29 § inkomstskattelag (1999:1229). Det krävs att ett fast driftställe föreligger enlig intern rätt och enligt skatteavtal,om Sverige har ett sådant med det utländska företagets hemviststat, för att företagets inkomstska kunna beskattas i Sverige. Majoriteten av de skatteavtal Sverige ingår bygger på OECD:s modellavtal med kommentar och även den interna definitionen av fast driftställe har utformats i enlighet med modellavtalets bestämmelser. Praxis har tidigare visat att en anställds eller delägares bostad kan utgöra ett fast driftställe på grund av gränsöverskridande hemarbete. Hemarbete har under den senaste tiden ökat och som en följd av detta införde OECD nya kommentarer i modellavtalet gällande hemarbete och uppkomsten av fast driftställe och Skatteverket kom med ett nytt ställningstagande gällande detsamma. I denna uppsats behandlas gränsöverskridande distansarbete och uppkomsten av fastdriftställe samt hur OECD:s modellavtal med kommentar påverkar bedömningen. Uppsatsen redogör för skatteavtal med fokus på OECD:s modellavtal med kommentar och hur ett fastdriftställe definieras i skatteavtal och i intern rätt. Sedan undersöks hur gränsöverskridande hemarbete och uppkomsten av ett fast driftställe ska bedömas enligt OECD, Skatteverket och domstolarna. Slutsatsen visar att OECD:s modellavtal med kommentar har betydelse för bedömningen av fast driftställe. Både för tolkning av begreppet i skatteavtal, men även i intern rätt. Det finns däremot en del oklarheter gällande dess betydelse som är nödvändiga för domstolen att reda ut. Analysen indikerar även att det är av stor vikt om det finns ett krav från företaget att arbete ska ske från hemmet för att ett fast driftställe ska uppstå. Däremot diskuteras om det kan finnas en del otydligheter gällande bestämmelsen om fast driftställe i förhållande till gränsöverskridande hemarbete.

Telework has increased rapidly during the last year. This new frame of work needs to be explored in the socialization process of newcomers, in order to maintain newcomers’ engagement in work. Previous research shows that work assignments that are rewarding and a meaningful work role are crucial for newcomers to become a part of the organization and feel an increased work engagement. A socialization process that encourages engagement in work is crucial for making newcomers stay in the organization, and the first period plays a major role in newcomers' work engagement. It is therefore interesting to study the socialization process of newcomers that telework.  The aim of the study is to examine how newcomers that teleworks perceive the socialization process and its impact on work engagement. Eight semi-structured interviews were conducted to explore this subject. The result was analyzed based on Kahn’s (1990) theory of work engagement. Finally, the results of the study were related to previous research in the field.  The result of the study shows that telework leads to less meaningful interactions, due to newcomers not being able to interpret the body language and facial expressions of others. In addition, there are fewer opportunities for natural interaction. The fact that newcomers are not able to interact with colleagues in a meaningful way, makes it difficult for newcomers to build relationships with them. The absence of relationships within the organization leads to difficulties regarding newcomers' possibilities of being supported by colleagues, which increases the insecurity of newcomers. The increased insecurity leads to reduced availability, which in turn affects newcomers’ ability to be engaged in work. / I en vardag där allt fler arbetar hemifrån ställs krav på en socialisationsprocess som tar hänsyn till den nya kontexten för att bibehålla nyanställdas engagemang i arbetet. Enligt tidigare forskning leder givande arbetsuppgifter och en meningsfull arbetsroll till att nyanställda enklare blir en del av organisationen och känner ett ökat engagemang. En socialisationsprocess som främjar engagemang i arbetet är avgörande för nyanställdas tid inom organisationen, och den första tiden inom organisationen spelar en stor roll för nyanställdas engagemang. Att vara nyanställd i en organisation där allt arbete sker hemifrån blir därför en situation intressant att studera närmare. Studien syftar till att undersöka hur nyanställda som arbetar hemifrån uppfattar socialisationsprocessen i sig och dess påverkan på engagemang i arbetet. För att ge en uppfattning om nyanställdas socialisationsprocess genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer och resultatet av intervjuerna analyserades utifrån Kahns (1990) teori om engagemang i arbetet. Slutligen relaterades studiens resultat till den tidigare forskningeninom området. Resultatet av studien visar att hemarbete leder till sämre interaktioner då nyanställda inte kan tolka varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därtill blir tillfällen för naturlig interaktion färre. För nyanställda är det svårt att skapa relationer med kollegor de inte kunnat interagera med på ett meningsfullt sätt. Vid brist på relationer inom organisationenuppfattar nyanställda det svårt att ta hjälp av andra, vilket ökar nyanställdas osäkerhet. Den ökade osäkerheten leder till en minskad känslomässig närvaro, vilket i sin tur påverkar nyanställdas möjlighet att engageras i arbetet.

At the beginning of 2020, the Covid-19 pandemic paralyzed the world and forced all businesses to adapt to a new world. Remote working was no longer a luxury but a requirement to avoid the deadly virus. But after the pandemic, a new society emerged with new experiences and new processes. A cultural change and an awareness emerged and organizational learning was put at the forefront. With more and more digital tools and an increase of remote working, the pandemic left a vacuum for how to handle the organizational learning that theoretically has always existed and manifested by physical practices. Thus, we want to understand how organizational learning has changed, mainly in the exchange of experience, the collegial conversations and how audit firms create value, adaptable processes and new routines have changed as a result. Thus, the purpose of the study is to understand how remote work has affected the organizational learning in the auditing profession. A qualitative study based on semi-structured interviews with audits. We carried out seven different interviews with four different companies. The companies consisted of 2 slightly smaller companies (revenue) and 2 of "the big four". The results show that core values connected to each company ​​have been important in order to be able to adapt the organizational learning. In particular, the junior auditors have been affected by the remote working mainly through the loss of qualitative tutor opportunities. The respondents are convinced that newly appointed auditors as well as more experienced auditors have a hard time understanding the business, thus complicating their audits. Without physical meetings, you lack an important part to understand your customers and therefore hurt the audit itself.  Furthermore, there has been a change among customers that has had a positive effect on auditing firms. Customers are increasingly willing to work remotely, which simplifies parts of the audit work that frees up time for more complex audit tasks. Organizational learning has continued thanks to basic values ​​that have enabled the exchange of experience at a distance, as well as hybrid forms (physical and digital gatherings) of meetings, training and reconciliations. / I början av år 2020 lamslog Covid-19-pandemin världen och samtliga verksamheter behövde anpassa sig till en ny omvärld. Hemarbetet blev inte längre en lyx utan ett krav för att undvika det dödliga viruset. Efter pandemin växte det fram ett nytt samhälle med nya erfarenheter och nya processer. En förändring och en medvetenhet växte fram och det organisatoriska lärandet sattes på sin spets. Den påtvungna distanseringen tvingande verksamheter att göra det tillgängligt att jobba hemifrån, vilket innebar organisatoriska förändringar som i sin tur påverkade det organisatoriska lärandet. Att helt arbeta på distans, mot kund och kollegor, har uteslutit fysiska sammankomster och därmed förändrat revisionsarbetet. Således vill vi förstå hur det organisatoriska lärandet har förändrats, främst inom erfarenhetsutbytet och de kollegiala samtal, men även hur revisionsbyråers underliggande värderingar, processer och rutiner har förändrats därav.  Därmed är studiens syfte att förstå hur revisorer upplevt hemarbetets påverkan på det organisatoriska lärandet, vilket undersöks genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sju intervjuer med anställda på fyra olika revisionsbolag. Bolagen bestod utav två mindre bolag och två av “Big Four”.  Resultatet visar att värderingarna varit viktiga för att kunna anpassa det organisatoriska lärandet. Framför allt har hemarbetet påverkat juniora revisorer genom förändringarna i handledning och återkoppling. Respondenterna är övertygade om att nyblivna revisorer haft det svårt att förstå verksamheten, samt kundens helhet, vilket försvårat det organisatoriska lärandet. Lärandet bland de erfarna revisorerna har också påverkats. Utan fysiska sammankomster saknas en viktig del för att utveckla sin kunskap. Hemarbetet har även minskat interaktionen som ligger till grund för att skapa relationer och utbyta erfarenheter, vilket är essentiellt för att upprätthålla kunskapsnivån inom revisionsbranschen.   Vidare har det skett en förändring hos kunder som påverkat revisionsbyråer positivt. Kunder är allt mer villiga att arbeta på distans vilket förenklar delar av revisionsarbetet samt frigör tid för mer komplexa revisionsuppgifter. Det organisatoriska lärandet har fortsatt tack vare grundläggande värderingar som möjliggjort erfarenhetsutbyten på distans samt genom hybridformer (fysiska- och digitala sammankomster) av möten, utbildningar och avstämningar.

På våra arbetsplatser märker både Rasmus och Jacob att studieteknik är ett område därmånga elever uppvisar brister. Många elever studerar antingen bara dagarna innan ett prov ellerinte alls, och det innebär att de har flera kursmoment de behöver ta igen senare. Den här studienär ett försök att testa en studiemetod som vi hoppas kommer gynna eleverna och lära dem hurman skulle bättre kunna planera sina studier. Grunden till studien har varit forskning av Dweck(1986), Deci et al. (1999) och McDaniel (2013) som skriver om hur elever motiveras tillskolarbete och hur repetition leder till inlärning. Vi har gjort en undersökning i studieteknik imatematik, där elever fått arbeta 15 minuter hemma varje dag under en månad och frågat hur detycker deras förmågor har förändrats. Vi har kommit fram till att storleken på effekten varierarmycket men verkar vara större bland elever som redan läst mer matematik. Bland de elever somdeltagit angav de som läser Matematik 2c en mycket större förbättring än de som läserMatematik 1a.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians.

<p>Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och</p><p>familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna</p><p>med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför</p><p>många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning</p><p>tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I</p><p>denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn</p><p>intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin</p><p>totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som</p><p>stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat</p><p>ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa</p><p>kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva</p><p>copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor</p><p>hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området</p><p>vore att undersöka om män med små barn upplever stress i</p><p>förvärvsarbete och hemarbete.</p>