Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. / This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Sedan drygt två år tillbaka har Covid-19 pandemin förändrat många aspekter av våra liv. Även om det inte är klart vilka förändringar som kommer fortsätta gälla efter pandemin, är det med stor säkerhet att nya rutiner kommer att uppstå. Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse kring anställdas och ledares erfarenheter inom kontorsarbete och ledarskap i samband med förändringar som har skett under krisen av Covid-19 pandemin samt få en inblick i hur utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer utvecklas. För att förstå respondenternas sätt att tänka gällande hur användningen av kontorslokaler kommer se ut efter pandemin, presenterades tre scenarion som låg till grund för respondenternas syn på den framtida användningen av kontorslokaler. Dessa scenarier är baserade på vetenskapliga teorier, såsom utbud och efterfrågan, social konstruktion av digitalteknologi, beteendeekonomi och beteendefinans samt social och symbolisk interaktion. Det var viktigt att få fram korrekt information, information från både ett ledar- och medarbetarperspektiv för att se hur dessa har arbetat ihop under krisen. Förändringar kring ledarskap var väsentligt och även hur kommunikationen i företagen har förändrats och dess påverkan och upplevelse. Eftersom mycket arbete har skett på distans och kontorslokaler inte har använts lika mycket undersöktes utbud och efterfrågan av kontorslokaler. För att få materialet till resultatet, genomfördes åtta intervjuer med respondenter i olika roller på åtta olika företag som har kontorslokaler som är lokaliserade i Göteborg, Stockholm och Malmö. Resultatet och teorin analyserades för att därefter få en diskussion och slutsats. Under samtliga intervjuer upprepades gemensamma faktorer bland respondenterna som därefter användes för en vidare analys under kapitel diskussion och slutsats. Den första aspekten är fler grupprum, där fler och mindre grupprum och mötesrum behövs implementeras för ett ökat fokuserat arbete. Den andra aspekten är ökade krav hos anställda på arbetsgivare, som menar att arbetsgivarna måste erbjuda sina anställda mer flexibla arbetspolicys angående distansarbete då många anställda värdesätter fritiden mer. Fler och bättre gemensamma utrymmen utgör den tredje aspekten som handlar om att bolagen bör lägga ett ökat fokus på att implementera en trevligare och mer välkomnande arbetsmiljö för att öka trivseln på kontoret. Den fjärde aspekten är utöka syftet med kontorsarbetet som handlar om att kontoret inte enbart skall vara en plats för att arbeta, men även för att öka den sociala interaktionen med varandra. Sist men inte minst, tålamod i centrum, som handlar om att det är viktigt att låta en tid gå efter pandemin för att se hur användningen av kontorslokaler förändras för att undvika icke-fördelaktiga affärsbeslut. Studien resulterade i en slutsats där utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer förändras, men inte lika markant som vad författarnas förväntade procentenheter presenterar. Andra förändringar på arbetsplatsen kommer även att vänta efter pandemin i form av ändringar på miljön som skall ske medarbetarna en mer trevligare och välkomnande miljö på kontoret. Fler kan tänka sig arbeta hemifrån och inte på kontoret eftersom det finns bra digitala förutsättningar. När det kommer till ledarskap och kommunikation har det generellt sett gått bra med att leda och arbeta på distans via digitala hjälpmedel samt att utvecklingsmöjligheter har funnits. Studiens respondenter, både ledare och anställda konstaterar att arbetet på distans gjort att anställda tagit mer ansvar och vidare har även möjligheterna för att utvecklas inom företaget funnits. Med ledarnas roll och ledarstil har distansarbetet enligt anställda gått bättre än förväntat. Kommunikationen via digitala hjälpmedel har ibland haft sina komplikationer men i det stora hela var respondenterna positivt överraskade av dess funktionalitet. Att arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel kvarstår ännu idag efter Covid-19 pandemin då det har underlättat och en ökad tillit har uppkommit mellan ledare och medarbetare. Företagen har idag utvecklat en strukturerad och optimal arbetsplats där personal tycker att det är givande att arbeta på distans och hemifrån. / Ever since the pandemic due to Covid-19 occurred, many aspects of our lives have changed. Even though it is not clear what changes will continue to apply after the pandemic, it is with great certainty that we are expecting new routines and a new normal situation. The purpose of the study was to investigate and gain an understanding of employees’ and managers' experiences in office work and leadership in connection with changes that have taken place during the crisis of the Covid-19 pandemic and to gain an insight into what the demand for office space looks like. To understand the respondents’ way of thinking about what the use of office space will look like post the pandemic, three scenarios were created and presented that formed the basis for the respondents’ view of the future use of office space. These scenarios are based on the following scientific theories; supply and demand, social construction of digital technology, behavioral- economics and finance and lastly social and symbolic interaction. It was important to obtain correct information, information from both a managerial and employee perspective to see how these two have worked at a distance during the pandemic. Changes in leadership were significant and also how communication in companies has changed and its impact and experience. As a lot of work has been done remotely and office space has not been used as much, the supply and demand of office space was examined. To obtain the results of the material, eight interviews were conducted with respondents with different roles at eight different companies that have office premises located in Gothenburg, Stockholm and Malmö. The result and the theory were analyzed to then have a discussion and conclusion. During all the interviews, common aspects were repeated among the respondents, which are then used for further analysis under the discussion and conclusion chapters. The first aspect is more group rooms, where more and smaller group rooms and meeting rooms need to be implemented for an increased focused work in the office. The second aspect is increased demands from employers, who believe that employers must offer their employees more flexible work policies regarding working from home, as many employees tend to value their spare time more. More and better common areas is the third aspect, which is that companies should put more of their focus on implementing a nicer and more welcoming work environment to increase the employee’s well-being in the office. The fourth aspect is to expand the purpose of the office work, which is about the office not only being a place to work, but also to increase the social interaction with each other. Finally, patience in the center, which is about the importance of letting time go by after the pandemic to see how the use of office space changes to avoid unfavorable business decisions. The study resulted in a conclusion where supply and demand for office space will change, but not as much as what the authors’ expected themselves. Other changes in the workplace will also happen after the pandemic in the form of changes to the environment that will give the employees a more pleasant and welcoming environment in the office. More people can imagine themselves working from home and not in the office because of their good digital conditions. When it comes to leadership and communication, it has generally been good to lead and work remotely via digital aids. Both managers’ and employees in the study state that working from home has made the employees take more responsibility and furthermore, the opportunities for development within the company have also existed. According to the respondents, the leaders have done a better job than expected. The communication via digital aids has sometimes had its complications, but overall, the respondents were positively surprised by its functionality and its facilitation. Working remotely with the help of digital aids remains today after the Covid-19pandemic as it has been facilitated and an increased trust has arisen between managers and employees. Today, companies have developed a structured and optimal workplace where staff find it rewarding to work from home.

I och med de restriktioner som Covid-19-pandemin medförde blev hemarbete ett nytt arbetssätt för många arbetstagare i Sverige. Forskning som vi tagit del av beskriver att sjukfrånvaro i organisationer minskar samtidigt som mörkertalet gällande sjuknärvaro är stort, vilket skapade intresset för denna studie. Forskning kring sjuknärvaro fokuserar på den fysiska arbetsplatsen och inte vid hemarbete som nu är ett vedertaget arbetssätt i Sverige. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur arbetstagare upplever sjuknärvaro vid hemarbete samt hur den upplevda arbetskvaliteten påverkar valet att sjuknärvara. Samtliga arbetstagare inom en organisation som tillhandahåller både produkter och tjänster inom den privata sektorn ombads besvara en enkät och åtta respondenter har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har tematiserats och analyserats vilket har lett fram till resultatet av denna studie. Resultatet visar att sjuknärvaro i hemarbete förekommer i hög grad och tillgängligheten som arbetssättet innebär ökar anställdas val att sjuknärvara. Valet att sjuknärvara tas speciellt då arbetstagarna upplever hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt arbetsgivare och ur ekonomiska aspekter. Arbetstagare upplever att sjuknärvaron har en negativ påverkan på effektiviteten då arbetstempot inte sker i samma takt, samt fler pauser behövs för att klara av att arbeta sjuk vid hemarbete. Genom att arbeta med arbetskvalitet och tillgodose de behov arbetstagare har för att uppleva en god arbetskvalitet menar författarna av denna studie att sjuknärvaro kan förebyggas. / With the restrictions imposed by Covid-19-pandemic, work from home (WFH) became a new method of working for many employees in Sweden. The research we have found describes that sickness absence in organizations is decreasing, but the prevalence of sickness presenteeism is still unknown, which created the interest for our study. Research on sickness presenteeism focuses on the traditional physical workplace and not WFH, which is now an established method in Sweden as a result of the Covid-19-pandemic. This study aims to understand how workers experience sickness presenteeism when working from home and how the perceived quality of work affects the decision to choose such presenteeism. A survey was sent out to all workers in an organization in the private sector, which provides both products and services and eight respondents were interviewed in semi-structured interviews. All the interviews were then thematized and analyzed, leading to the results of this study. The results show that sickness presenteeism in WFH occurs to a high degree, and is perceived by workers as common due to the accessibility of the working method. The choice to work with sickness presenteeism is made especially when employees experience high workload, loyalty to colleagues and employers and from economic aspects. Employees feel that sickness presenteeism has a negative effect on efficiency as they do not work at the same pace, and need to take more breaks to cope with working from home while sick. By working on quality of work and meeting employees' needs to experience good quality of work,the authors of this study argue that sickness presenteeism can be prevented.

The project was carried out as a master’s thesis at Royal Institute of Technology, in collaboration withthe kitchen designer Lucks by Robo in Stockholm, Sweden. The purpose of this project was to analyze new demands on office furniture due to hybrid work & homeworking, a result of the covid-19 pandemic. The project was also to apply findings in some type of furniture for the home. Using a human-centered design process the project was to answer the following research questions; (1) What may the future of homeworking look like? (2) What are some common challenges people have when integrating part of their office into their homes and what furniture related needs or desires have emerged? and (3) What are some new characteristics needed to consider when designing furniture for the home office and how can they be applied in the product design? The project carried out a literature study of the hybrid work structure and its future, an extensive userstudy and a brand identity analysis. The project resulted in four main insights where one of the most crucial was the product system needed for an optimal home working environment. Five different groups who represent different levels of needs were identified. Application of the findings were also made through the product development of a piece of furniture for the work environment in the home in a Scandinavian and contemporary style. With a product focus, a height adjustable table was designed to fulfil the identified, functional and aesthetic needs and characteristics for the home office. The product was adapted for the manufacturing and production of Lucks. This resulted in a height adjustable table made of HDF, using four gas springs for the height adjustable mechanism. / Projekt är ett master examensarbete utfört på KTH, Kungliga Teknisk Högskolan, i samarbete med köksföretaget Lucks by Robo, i Stockholm Sverige. Syftet med projektet är att analysera nya krav som ställs på möbelmarknad i samband med den hybrida arbetsstrukturen, mer specifikt den kraftiga ökningen av hemarbete som påverkats av covid-19 pandemin. Arbetet ska också applicera resultat i form av en möbel anpassat för hemarbetet. Med en människocentrerad designprocess skall projektet besvara följande forskningsfrågor; (1) Hur ser framtiden för hemarbete ut? (2) Vilka utmaningar uppstår då hemmet omvandlas till ett deltids kontor för hemarbetet och vilka möbelrelaterade behov och krav uppstår i samband med detta? och (3) Hur kan dessa krav och behov appliceras på en möbel för hemarbetet?Projektet utförde en litteraturstudie kring den hybrida arbetsstrukturen och dess framtid, en omfattande användarstudie och en analys av varumärkets identitet. Projektet resultera i fyra insikter, där en av de viktigaste var behovet av ett produktsystem för att optimera ett hemmakontor. Fem olika behovsgrupper av olika magnitud identifierades. Projektet applicerade även resultatet i ett produktutvecklingsarbete kring möbler för hemarbete. Detta resultera i ett produktfokus på ett höj och sänkbart bord designad föratt uppfylla identifierade krav som berörde både funktion och estetik för ett hemmakontor. Bordet är anpassad till Lucks by Robo’s produktion och tillverkning. Detta resultera i ett höj och sänkbartbord i HDF som använder sig av fyra gasfjädrar för dess höj och sänkbara funktion.

I dagens samhälle är klimatet och påverkan på miljön en av de viktigaste frågorna som bör ställas. Transportsektorn står för en stor del av de utsläpp som påverkar miljön och genom att minska utsläppen från transportsektorn kan frågor om klimatet adresseras. Arbetspendling är en del av transportsektorn och har använts som fokusområde för rapporten på grund av dess möjligheter till förändring som kommit i ljuset under Covid-19 pandemin. Syftet med rapporten är således att undersöka hur klimatpåverkan från arbetspendling kan reduceras. För detta har Järfälla kommun valts som fokusområde.  För att svara på syftet har en scenario- och litteraturstudie genomförts för att ge svar på vilka förändringar i resvanor som skett i samband med pandemin samt på vilket sätt en reducering av utsläppen relaterade till arbetspendlande kan ske. Scenariostudien utformades som en backcastingstudie vilken resulterade i fyra scenarier där samtliga beskriver sätt att nå målet om en reducering av klimatpåverkan från arbetspendling. Resultatet av studien presenteras i form av scenarier som alla ger ett svar på syftet, ‘hur kan klimatpåverkan från arbetspendling reduceras’ genom att visa effekterna av åtgärder såsom att arbeta från hemmet och begränsa möjligheten till parkering vid arbetsplatsen.  Genom att göra en scenariostudie har syftet kunnat besvaras. Däremot har flera antaganden behövts göras som påverkar resultatet. Slutsatsen som kan dras av arbetet är således att klimatpåverkan från arbetspendling kan minska genom att tillämpa åtgärder såsom hemarbete och en begränsning av antalet parkeringsplatser, men ytterligare studier bör genomföras på energianvändningens skifte från arbetsplatsen till hemmet, digitala mötens effekt på transportbehovet, arbetspendlingens klimatpåverkan utöver CO2-utsläpp och hur anställdas hälsa påverkas av hemarbetet. / In today's society, the climate and the impact on the environment is one of the most important questions that should be asked. The transport sector accounts for a large part of the emissions that affect the environment, and by reducing emissions from the transport sector, such questions about the climate can be addressed. Work commuting is part of the transport sector and has been used as a focus area for this study due to the potential for change that came to light during the Covid-19 pandemic. The purpose of this study is thus to investigate how the climate impact from commuting can be reduced. For this Järfälla in Stockholm has been chosen as the area of study.  To answer the purpose, a scenario and literature study has been conducted to provide answers to what changes in travel habits have occurred due to the pandemic and in what ways a reduction in emissions related to commuting can happen. The scenario study was designed as a backcasting study which resulted in four scenarios where all describe ways to achieve the goal of reducing the climate impact from commuting. The results of the study are therefore presented in the form of scenarios that all provide an answer to the purpose, ‘how can the climate impact from commuting be reduced’ by showing the effects of measures such as working from home and limiting the possibility of parking at the workplace.  By doing a scenario study, the purpose of the study has been answered. However, several assumptions have had to be made that affected the result. The conclusion that can be drawn from the study is that the climate impact from commuting can be reduced by applying measures such as working from home and a limitation of the number of parking spaces available, but further studies needs to be carried out regarding the shift in energy usage from the workplace to the home, the effect of digital meetings on the need for transport, the climate impact of commuting in addition to CO2 emissions and how employees' health is affected by working from home.

Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers. / Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

Challenges and opportunities due to a reorganisation while working remotely are here investigated by conducting a case study, based on the individual perspective of employee commitment. Reorganisation is becoming common practice to maintain competitiveness on the market and to adjust changes in the internal and external environment. To succeed with a reorganisation, trust, qualitative communication and leadership are needed to engage the employees to feel the need of change, otherwise the risk of failure is great (Burnes 2009). The company, where the study was performed, drastically moved its entire project management business from the office to the employees' homes in March 2020 as the Covid-19 pandemic broke out and few months later they began a reorganisation that had been planned for some time. This research aims to fill the gap in the existing literature for remote implementation of a reorganisation. To answer the research question, qualitative research methods were employed, including participant observations and in-depth interviews with a diverse group of managers and employees. The data collected were analysed using thematic analysis and a review of literature on change management, remote working and knowledge worker productivity has been included in the analysis. While the work environment in the office used to be social, with managers and colleagues within reach, the digital work environment is characterised by a feeling of distance to colleagues and managers, where most of the communication takes place synchronously. Various productivity aspects that are important during a reorganisation are affected as knowledge is not shared in the same way as before and a creative environment is difficult to achieve. In conclusion, the main challenge found from a reorganisation carried out while working remotely is to create a sustainable digital work environment with numerous opportunities for social interactions and a dynamic environment where new ideas are born and employees can discuss openly. On the other hand, balance between work and private life are improved, as well as the chances of employee retention. / Den här undersökningen är en fallstudie där utmaningar och möjligheter att genomföra en omorganisation medan man anställda arbetar på distans undersöks. Den baseras på det individuella perspektivet medarbetarengagemang. Att omorganisera en verksamhet blir vanligare för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden men också för att anpassa sig till förändringar i den interna och externa miljön. För att lyckas med en omorganisation krävs förtroende, kvalitativ kommunikation och ledarskap som engagerar de anställda till att känna behovet av förändring, annars är risken för misslyckande stor (Burnes 2009). Företaget för denna fallstudie gjorde en drastisk övergång från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån för hela projektledningsverksamheten i mars 2020 då Covid-19 pandemin bröt ut, och några månader senare inledde de en omorganisation vilken var planerad sedan tidigare. Den här forskning syftar till att undersöka något som gjorts innan vilket är att omorganisera en verksamhet medan anställda arbetar hemifrån. Kvalitativa forskningsmetoder användes för att besvara forskningsfrågan, och data samlades in genom deltagarobservationer och fördjupade intervjuer med en varierad grupp av chefer och anställda. Därefter genomfördes en tematisk analys och forskning inom områdena förändringsarbete, hemarbete och produktivitet granskades för att användas i analysen av empirin. Resultatet visar att arbetsmiljön på kontoret brukade vara social, med chefer och kollegor inom räckhåll medan den digitala arbetsmiljön kännetecknas av en känsla av distansering till kollegor och chefer, där den största delen av kommunikationen sker synkront. De slutsatser som kan dras angående utmaningar och möjligheter vad gäller genomförande av en omorganisation under distansarbete är att de största utmaningarna att är att skapa en hållbar digital arbetsmiljö med många möjligheter till social interaktion och dynamisk miljö där nya idéer föds och anställda kan diskutera öppet. De mest framträdande möjligheterna är förbättrad balans mellan arbete och privatliv och goda möjligheter till förbättring av lojalitet bland arbetstagare.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

The Internet has become a natural element in society and is constantly gaining ground in schools. The aim of this paper is to find out whether upper secondary school students in Sweden estimate that their Internet use affects their second language learning positively. The study was operationalized by means of a self-completion questionnaire which was distributed to 80 students from the same school. The results show that most of the informants estimated that they spend much time on the Internet in general, most often reading the news, and that they use Swedish and English to almost the same extent doing so.  The students' English use in school is estimated to be voluntary and controlled while the Internet is mostly used voluntarily for English homework. Besides engaging in information search both in school and at home, a considerable number of students estimate that translation is an activity exclusively for homework. Most students also find that they are receptive Internet users and that their general Internet use is in line with the comprehensive aims of the English subject listed in the curriculum. / Internet har blivit en naturlig del av samhället och är på ständig frammarsch i skolorna. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om gymnasieelever i Sverige anser att användningen av internet påverkar deras andraspråksinlärning positivt. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som delades ut till 80 elever från samma skola. Resultaten visar att de flesta av de tillfrågade ansåg att de tillbringar mycket tid på Internet, främst för nyhetssökningar, och att de använder både svenska och engelska. Elevernas användning av internet på engelsklektionerna i skolan tros vara både frivillig och kontrollerad medan internet används mest frivilligt för engelskläxor. Förutom att genomföra informationssökningar både i skolan och hemma, anser ett relativt stort antal elever att översättning utförs nästan uteslutande för läxor. De flesta elever anser dessutom att de är receptiva internetanvändare och att deras allmänna internetanvändning påverkar de förmågor som de ska tillägna sig i engelska enligt läroplanen positivt.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.