Abstract (Sammanfattning) Bakgrund: Polyfarmaci är ett växande problem i samhället för den äldre personen. Äldre personer har en ökad känslighet för läkemedel på grund av åldersförändringar, vilket leder till en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem som biverkningar och interaktioner. Tidigare studier visar att läkemedelsrelaterade problem kan misstolkas som nytillkomna sjukdomssymtom vilket leder till ytterligare läkemedelsförskrivningar. Läkemedelsgenomgångar är ett viktigt redskap för att säkerställa en patientsäker läkemedelshantering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda den äldre personen med polyfarmaci inom hemsjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor inom hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter är att polyfarmaci är vanligt i dagens samhälle.  Sjuksköterskorna menade att ibland sätts det in läkemedel för biverkningarna och det kan vara svårt att urskilja biverkningar från grundsymtom. Sjuksköterskorna berättar att läkemedelsgenomgångar kan hjälpa den äldre personen att minska sina långa läkemedelslistor. Sjuksköterskorna menade att de och läkare skulle behöva mer kunskap om polyfarmaci och se polyfarmaci som ett symtombild.  Slutsatser: Det behövs mer kunskap om polyfarmaci och samverkan emellan de olika vårdgivarna för att kunna genomföra läkemedelsgenomgångar och ha en patientsäker vård.

Bakgrund: Att vårda en döende människa är komplicerat och sjuksköterskan bör ha ett professionellt förhållningssätt samt ett holistiskt synsätt. Att vårda palliativa patienter kan vara både den svåraste och den mest privilegierade uppgiften som en sjuksköterska kan genomföra. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda palliativa patienter i hemsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fem huvudkategorier; Vårdrelationen mellan sjuksköterska, patient och anhöriga, Teamarbete, Vårdmiljö, Emotionella utmaningar, Etiska utmaningar. Slutsats: För att en sjuksköterska ska utvecklas i sitt arbete är det viktigt att reflektera över de egna värderingarna och medvetandegöra dessa. Sjuksköterskan bör ge patienten och anhöriga stöd genom att samtala och vara närvarande. Resultaten visade att det var av stor betydelse att samarbetet från kollegor fungerade, då teamarbetet är en central del i det palliativa vårdandet.

Person -centered care is a commonly known concept, despite that the understanding of the phenomenon differs. Nurses seems to talk past each other when the subject of person-centered care is discussed. A common language and understanding for each other’s understanding of what person-centered care in ordinary living includes, seems to be missing.Purpose: The purpose is to give a description of the nurse´s understanding about person-centered care in ordinary living within community healthcare.Method: Phenomenography has been used in this Master Thesis as a method. Phenomenography is an empirical qualitative inductive method. Interviews have been conducted with nurses working within the community health-care systems. Semi-structured open interview questions are designed and used. The analysis of data was carried out according to Sjöström and Dahlgren (2002) and Åkerlind (2012) descriptions. Results: The results are reported in a sample space which consist of four description categories:  see the whole person, support the person to an active roll in their own care,  to use each others skills in the care team and create personal and close relations. These descriptive categories depict the nurse´s perception of person -centered care in ordinary living.Keywords: care, phenomenography, homecare, the person in center

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet innebär att en person vårdas i det egna hemmet vid livets slutskede eller under en längre period på grund av sjukdom. Målet är att nå bästa möjliga livskvalitet i samband med en livshotande sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med induktiv ansats där människors upplevelser och erfarenheter var fokus. Resultat: Under analysprocessen identifierades fyra kategorier: Individanpassat stöd bidrar till ökat välbefinnande; Emotionellt stöd främjar delaktighet och hälsa; Praktiskt stöd skapar möjlighet för återhämtning; Lärande stöd ger förutsättningar att vårda och vara närvarande. I resultatet framgick olika typer av stöd samt närståendes upplevelser av stödets betydelse. Närståendes upplevelse av ett gott stöd byggde på tydlig kommunikation, goda relationer, återhämtning och vägledning. Slutsats: I resultatet framkom en önskan att sjuksköterskan skulle få ökad förståelse för närståendes upplevelser. Tillsammans med resultatet och interventioner som PELT och psykopedagogiska interventioner kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för betydelsen av närståendestöd. Sjuksköterskan kan också med stöd av dessa ge rätt typ av stöd till närstående för att bidra till ökat välbefinnande, främja delaktighet, skapa möjligheter för återhämtning och bidra till att närstående kan bedriva en god vård i hemmet. Sjuksköterskan kan få ökad kunskap om vikten att anpassa sitt förhållningssätt och bemöta närstående på lämpligt sätt utifrån person och situation.

Bakgrund: Allt fler multisjuka äldre personer vårdas i sina hem pga. stora behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård har tydliga rutiner och resurser att tillgå som stöd för att utföra en patientsäker bedömning i hemmet av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av stöd vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd inom den kommunala hemsjukvården i Västmanland. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie utförd via enkät. 79 tillsvidareanställda sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård deltog. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av webbenkät. Analys: Kvantitativ data analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Öppen avslutande fråga redovisas utifrån tematisk analys. Resultat: Stöd för sjuksköterskan vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd kan yttra sig på olika sätt. Resultatet påvisar stödjande och försvårande omständigheter som presenteras i kategorierna: organisation, läkartillgänglighet, bedömning samt trygghet kontra otrygghet. Slutsats: Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård är beroende av flertalet faktorer för att kunna utföra en patientsäker bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Patientsäkerhetsarbetet måste ses ur ett arbetsmiljöperspektiv där resurser, rutiner, rätt verktyg och tillräcklig kompetens bör tillhandahållas sjuksköterskan i det kliniska arbetet. Nyckelord: Beslutsstöd, kommunal hemsjukvård, kompetens, multisjuka äldre. / Background: More and more elderly people with multimorbidity are being cared for in their homes. These people have a great need for health and medical care interventions. This requires that the home healthcare nurse employed by the municipality has clear routines and resources available as a support in order to make a patient-safe assessment of a patient at home with a sudden deterioration in their health status. Purpose: To evaluate the nurse´s experience in her capacity of assessing and supporting a patient with a sudden deterioration in health within the municipal home health care in Västmanland. Method: Quantitative cross-sectional study conducted via questionnaire. 79 permanently employed nurses in municipal home care participated. The data collection was carried out using an online survey. Results: Support for the nurse in assessing a patient with a sudden deterioration in health can manifest itself in different ways. The results show supportive and aggravating circumstances that are presented in the categories: organization, doctor availability, assessment and security against insecurity. Conclusion: The nurse in municipal home care is dependent on several factors in order to be able to perform a patient-safe assessment of a patient with a sudden deterioration in health. The patient safety work must be seen from a work environment perspective where resources, routines, the right tools and sufficient competence must be provided to the nurse in the clinical work. Keyword: Competence, decision support, multimorbidity, municipal home health care.

Bakgrund: Kommunal hemsjukvård innebär att enskilda personer får hjälp med hälso- ochsjukvård i hemmet av legitimerad personal eller genom delegering. Specialistsjuksköterskanmöter patienter genom sjukdomsförebyggande, sjukvårdande eller hälsofrämjande åtgärder.Våren 2020 drabbade Covid-19 pandemin världen och restriktioner med begränsning avfysiska och sociala kontakter infördes för att minska smittspridning. För att öka kunskap omhur specialistsjuksköterskor kan stödja hemsjukvårdspatienter är det av vikt att inhämtaerfarenheter från hemsjukvård i samband med Covid-19 pandemin.Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter från hemsjukvård i samband medCovid-19 pandemin.Metod: Studien utgår från en kvalitativ explorativ design med induktiv ansats. Åttainformanter har intervjuats enskilt. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Initialt saknades kunskap om smitta och sjukdom, oro och osäkerhet fanns över attbli smittad eller smitta varandra. Restriktioner om att hålla avstånd till varandra och stannahemma vid förkylningssymtom medförde omställning av verksamhet. Anpassningar avpatientvård krävdes inte bara för att det saknades behandlingsriktlinjer utan även för attminimera risk för smitta. Många patienter saknade social kontakt med anhöriga och deupplevdes mer nedstämda. Framgångsfaktorer för hantering av pandemin härleds till ökadsamverkan mellan vårdgivare, ökad kontinuitet av specialistsjuksköterskor hos patienter medbehov av specialistkompetens samt följsamhet till hygienrutiner.Slutsats: Specialistsjuksköterskors erfarenheter under Covid-19 pandemin kan bidra till ökadkunskap och ökad medvetenhet om vikten av beredskap för framtida utmaningar. Utvecklingav nya arbetssätt är betydelsefullt för att bibehålla ett personcentrerat förhållningssätt, främjahälsa och minska psykisk ohälsa inom hemsjukvård.

No description available.

Inom hemsjukvård är det centralt att den äldre patienten är delaktig för att känna att vården är god. I den personcentrerade vården ska det multiprofessionella och teambaserade personalen ha den unika personen i fokus. Det är patientens upplevelse av verkligheten som ska vara det viktiga och tidigare forskning visar att patienten inte känner sig lika delaktiga som de hade önskat. Syftet med denna studie är att beskriva den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården. Metoden som användes var en integrativ litteraturstudie med tematisk analys av i huvudsak kvalitativa data. Sökning och dataanalys var systematisk. Tio artiklar ingick i resultatet. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisar sju teman: Trygghet, Kommunikation, Respekt, Kontinuitet och flexibilitet, God kompetens, Känna sig inkluderad och Vara aktiv. Resultatet visar att patienten görs delaktig då sjuksköterskorna hela tiden informerar patienten. Studien visar också att det är viktigt att skapa en bra miljö och ha respekt för den äldre patienten. Genom att personalen kunde vara flexibla efter patientens behov innebar ett större utrymme och flexibilitet för patienten. Enligt resultatet läggs mycket ansvar på sjuksköterskan för att göra patienten delaktig. Vidare handlar bemötandet om mer än bara det som sägs och görs för betydelsen för den vård som ges för patientens delaktighet.

Allt fler patienter i livets slutskede väljer att vårdas i det egna hemmet och vården är mer komplex än tidigare. Detta ställer krav på att det finns rätt kompetens, resurser och tid hos sjuksköterskor i hemsjukvården. Vården är ojämlik och vilken vård som erbjuds varierar från kommun till kommun. Tidigare forskning visade att sjuksköterskor anser sig ha god kunskap men önskade regelbunden utbildning om vård i livets slutskede. De upplevde brist på tid, personal, utrustning och aktuell information om patienten. De tyckte också att samarbetet mellan olika organisationer behövde förbättras. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i deras hem. En kvalitativ empiriskt studie gjordes för att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det blev fyra kategorier och åtta subkategorier där huvudfynden var att sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap var god och kom genom erfarenhet och inte utbildning. De önskade ändå regelbunden utbildning och att grundutbildningen handlade mer om palliativ vård. Samverkan med andra vårdaktörer upplevdes fungera väl och var en viktig förutsättning. Vård i livets slutskede var givande och en stor del av sjuksköterskornas arbete i hemsjukvården. Studien bekräftade tidigare forskning att sjuksköterskorna hade god kunskap men önskade mer utbildning. Däremot upplevde sjuksköterskorna att samarbetet med andra vårdaktörer för det mesta fungerade bra och de upplevde inga problem med tillgång till tid, personal och utrustning.