No description available.

abstract: This dissertation focuses on a quasi-governmental committee formed in November, 1932 during the interim Mexican presidency of Abelardo L. Rodríguez. “El Comité Nacional de Repatriación” (The National Repatriation Committee) brought together Mexican businessmen, politicians, social-aid administrators and government officials to deal with the U.S. repatriations of “ethnic Mexicans” (Mexican nationals and Mexican Americans). The Comité attempted to raise half a million pesos (“La Campaña de Medio Millón”) for the repatriates to cultivate Mexico’s hinterlands in agricultural communities (“colonias”). However, the Comité’s promised delivery of farm equipment, tools, livestock and guaranteed wages came too slowly for the still destitute and starving repatriados who sometimes reacted with threats of violence against local and state officials. Cloaked in political rhetoric, the Comité failed to meet the expectations of the repatriate population and the Mexican public. The ambitious plans of the Comité became mired in confusion and scandal. Finally, bowing to pressure from Mexican labor unions and the Mexican press, President Rodríguez dissolved the Comité on June 14, 1934. In addition, this work addresses Mexican immigration settlement through the early 1930s, Mexican immigration theory, the administration of President Herbert Hoover and the conational exodus. The hardships faced by the repatriates are covered as well as unemployment issues, nativism, and U.S. immigration policies through the early years of the Great Depression. The conclusions reached confirm that the general Mexican public welcomed the Campaña de Medio Millón and the work initiated by the National Repatriation Committee. However, the negative publicity regarding the failure of the two principal resettlement colonies in Oaxaca and Guerrero convinced President Rodríguez to disband both the Comité and the Campaña de Medio Millón. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation History 2018

No description available.

<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.

I identify three significant components of Heaven’s spatiality that determine the boundaries of and conditions for “legitimate” spiritual experience, all of which are embodied in what Dickinson calls “the apparatus” of prayer (Fr 632). First, the locations of Heaven and Earth are determinable, absolute, and inflexible, thus marking the distance that separates human from God as static and constant; second, in order to engage God, the supplicant must turn towards Heaven (and away from Earth); and third, specific spatial and emotional protocol are established by assigning God socially constructed roles such as King or Father. Dickinson dismantles the spatiality of Heaven in her poems and letters by undoing these three components; yet even in the act of disassembling, she embraces and recycles their respective ideologies as a way of claiming sole ownership of her religiosity.

Dissertation--Philosophische Fakultät--Bonn--Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, 2004. / Bibliogr. p. 412-438.

Thesis (Ph.D.)--Indiana University, Dept. of Educational Leadership and Policy Studies, 2009. / Title from PDF t.p. (viewed on Feb. 8, 2010). Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 70-05, Section: A, page: 1597. Advisers: Barry Bull; Luise McCarty.

Thesis (M.A.)--Ohio State University, 1967. / Includes bibliographical references (leaves 73-74). Available online via OhioLINK's ETD Center

No description available.