Diss. Stockholm : Kungl. Tekniska högskolan, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / S. 285-296: Bibliografi.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare. I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället. I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro. I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.

Studien syftar på att belysa hur boendepersonal upplever att genusnormer skapas och upprätthålls i det sociala arbetet med ensamkommande killar de gör. För att kunna uppnå detta har det genomförts fem intervjuer med boendepersonal på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studiens resultat belyser bland annat tendensen att kvinnlig personal får ”mammarollen”, samt hur ensamkommande i arbetet kan betraktas som ”små män”. Det har visats även att boendepersonalens etnicitet upplevs ha betydelse för skapandet av genusnormer. Resultatet tyder på att boendepersonalen uppfattar sexualiteten som tabu, samt överlag inte reflekterar över heteronormativiteten i arbetet. Slutligen lyfts vad organisatoriska utmaningar i arbetet med ensamkommande kan ha för betydelse utifrån genusperspektivet.  Bakgrund: Studien grundar sig i en pågående samhällsdebatt om jämställdhet i samhället utifrån genusperspektivet, samt den kunskapsluckan som finns kring socialt arbete med ensamkommande utifrån genusperspektivet. Syfte: Att få en inblick i boendepersonalens upplevelser kring hur genusnormer konstrueras/upprätthålls i socialt arbete med ensamkommande killar och vad de normerna kan ha för betydelse. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats genom 5 semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA-metoden). Resultat: Studien har visat att boendepersonalen har väldigt olika upplevelser och rutiner kring genusfrågor. Det har framkommit att genusfrågor inte anses vara det centrala i arbetet, utifrån bristen på reflektion kring dem. Boendepersonals berättelser har pekat på tydliga exempel av både heteronormativitet, och bristen av det normkritiska förhållningssättet. Genus har visats hänga ihop med andra faktorer såsom etnicitet och klass, samt att olika praktiskt ogynnsamma omständigheter i arbetet med ensamkommande försvårar arbetet utifrån genusperspektivet.

Fingersmith is a historical novel with a clear, non-heteronormative agenda. It was published in 2002 by Sarah Waters, and it challenges the way the Victorian era viewed and oppressed non-heteronormative sexuality. The characters Susan Trinder and Maud Lilly, is exposed to both imprisonment, violence and abuse as a kind of collective punishment of “the mad woman”. The primary goal of this queer analysis is to see how ‘multisexual’ expressions can be traced in the novel, often conveyed through neo-Victorian symbols and the function of the colour ’red/crimson’. It also discusses how the neo-Victorian symbols (especially the important function of Maud’s white gloves) works as both a way of turning women mad and keeping them sane in a world determined to ’cure’ sexuality that differs from its heteronormative structure. / Fingersmith är en historisk roman med en tydlig icke-heteronormativ agenda. Den publicerades år 2002 och skrevs av Sarah Waters, och utmanar sättet den viktorianska eran såg på och förtryckte icke-heteronormativ sexualitet. Karaktärerna Susan Trinder och Maud Lilly utsätts båda för fångenskap, våld och övergrepp som en slags kollektiv bestraffning av ”den galna kvinnan”. Målet med denna queerteoretiska närläsning är att undersöka hur multisexuella uttryck kan spåras i romanen, ofta förmedlade via neo-viktorianska symboler och den röda färgen. Den diskuterar även hur de neo-viktorianska symbolerna (Mauds vita handskar fyller här en viktig funktion) fungerar både som verktyg för att driva kvinnor till galenskap och rädda dem från den, i ett samhälle som kämpar för att ’bota’ den sexualitet som skiljer sig från den heteronormativa strukturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar. Resultatet visar att heteronormativa antaganden kan identifieras och påverkar behandlingssituationen. Hur vårdpersonal förhåller sig till normer och i synnerhet heteronormen kan påverka hur patienten upplever behandlingssituationen och patientens val av att vara öppen kring sin sexualitet. Resultatet visar även en tendens att sätta den sexuella läggningen i relation till ätstörningen i reflektioner kring den egna sjukdomshistorien.

Syftet med denna uppsats är att genom att använda ett specifikt teoretiskt ramverk kunna undersöka och problematisera den stora förekomsten av transpersoner med erfarenhet av ätstörningar. Ramverket är baserat på Sara Ahmeds teorier om orientering och bygger på synen på samhället som uppbyggt av heteronormativa linjer vilka transpersoner förhåller sig till. Genom att välja ut illustrerande exempel från två antologier kretsade kring kropp och identitet har jag kunnat peka på att den press som transpersoner utsätts för i samhället leder till minskat handlingsutrymme, maktlöshet, kroppslig dysfori och assimilation. Med behovet av att reglera de känslor som uppstår samt den fysiska kroppen kan ätstörningen ses som ett verktyg med dubbel funktion. Dels för att hantera maktlösheten inför världen och återta kontroll över den kropp som någon annan definierat och begränsat. Och dels utifrån behovet av att skapa sig själv som begriplig inför sig själv och världen - för att kunna existera.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka hur lesbiska och bisexuella kvinnor i Indien beskriver sina livserfarenheter utifrån sociala normer om kön och sexualitet, samt att söka förstå vad som påverkar deras möjligheter att leva det liv de vill. Den tidigare forskningen på området har varit knapp och visat på många luckor, men visat att denna grupp kvinnor både är marginaliserad och våldsdrabbad. Studiens empiri bestod av fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats, per telefon och e-post. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen genussystem, heteronormativitet och social kontroll. Resultatet tyder på att sociala normer kopplade till kön och sexualitet påverkar kvinnorna i hög grad, bland annat när det kommer till klädsel och övrigt socialt beteende, och att deras möjlighet till ett fritt liv är begränsat i jämförelse med mäns. Vidare tyder resultatet på att ekonomisk självständighet kan vara en förutsättning för att kunna leva öppet med den sexuella läggningen, eftersom en lesbisk kvinna riskerar att förvisas av sin familj. Resultatet tyder på att familjen är den som har svårast att acceptera kvinnorna, och flera av kvinnorna menar att det handlar om att familjen är rädd att förlora sitt sociala anseende. Avslutningsvis menar merparten av kvinnorna att det krävs en personlig styrka att ”komma ut ur garderoben” och vara öppen med sin sexualitet.