VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER:EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HARTHart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014.Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande. Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna. Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter. Denna litteraturstudie vill försöka förklara och analysera hur modern forskning problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den beskrivs olika beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i. För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och radikal feministiskt perspektiv. Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten fann jag att makt var ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men resultaten visade även att hos homosexuella förhållanden finns det faktorer såsom homofobi och stigmatisering vilka hindrar individen från att söka hjälp eller anmäla våldtäkten. Oavsett sexuell identitet förminskade offren händelsen, vilket kan förklaras med normaliseringsprocessen. Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikalfeminism fortsätter att se på våldtäkt som något könsbundet. Denna litteraturstudie har för avsikt att illustrera att våldtäkt sker i alla relationer och genom detta försöka utmana den heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare. / RAPE IN INTIMATE RELATIONS:A LITERATURE REVIEW EXPOLORING SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES ANNA HARTHart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and differences between different sexual identities. Project for a two year master degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2014.There is a general assumption that the perpetrator of rape is male and the victim is a woman. The man and the woman are given different attributes to fit masculine and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape is viewed, which by definition not only consists of penetration, and takes place in heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to establish when, for example both the perpetrator and the victim are female. Previous researchers have been focusing on and chosen to study either men or women, but have not compared rape within all different sexual identities. The purpose of this literature review is firstly to explain and analyse how modern research problematizes rape within different sexual relationships and if it is described differently, depending upon which gender relationship it takes place in. In order to identify the central aspects, for the purpose of this study, twelve empirical studies have been selected and analysed in order to encompass central aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and radical feministic theories. The result from these studies confirm, that when the contents of the rape are analysed, the mechanisms of abuse indicate similarities, regardless of gender, regardless of sexual orientation. The individuals who committed rape revealed how the power maintenance was a central element evenly divided between the sexes. But, the results also suggest that within homosexual relationships there are other factors such as homophobia and stigmatization embedded which are hindering the individuals from seeking help or to prosecuting. Regardless of sexual orientation the victims minimized the act of rape, which can be explained as the normalization process.The theories of hegemonic masculinity and radical feminism continue to view rape as sex-linked. This literature review aims to acknowledge that rape can occur in all relations and tries to challenge the heteronormative view, which still characterizes the victim-perpetrator relationship.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

<p>Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.</p><p>I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed.</p><p>One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.</p>

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity. / Uppsatsnivå: D

<p>I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.</p>

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats. I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt. / The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed. One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.

My study focuses on how heterosexuality became, and still is, the norm for sexuality in Namibia. My aim is to through interviewing young academics from University of Namibia and by using discourse analysis, queer- and postcolonial theory, try to find out how these young academics perceive sexuality. My findings are that my respondents perceive heterosexuality to be natural, normal and given by god, and that they perceive homosexuality to be ”a big no-no”. There are certain institutions in the Namibian society that regulates how the Namibian people thinks about sexuality, and my findings are that these are Christianity, culture, family, government, and the traditional picture of a good man and a good woman. The heteronormativity is present in many spheres of the Namibian society, and this study shows how.

Our society is based on a heterosexual norm. This may lead to the fact that LGBT-persons have a poorer health status than the heterosexual population. The nurse education lacks information and courses that highlights sexual identity. This is defective since healthcare staff needs knowledge on the subject to be able to treat patients in a professional and respectful manner. The purpose of this study was to illustrate how heteronormativity influences the treatment of patients within a healthcare context. This paper is a survey of literature based on 12 articles and one dissertation. The results showed that the healthcare staff and the healthcare students had both positive and negative attitudes towards non heterosexual patients. The majority had positive attitudes. It is thus important to highlight the negative attitudes and derive them to heteronormative ways in a healthcare context. The non heterosexual patients experienced problems dealing with homophobia, the issue of coming out or not and poor heteronormative communication. The healthcare staff needs to get accurate education regarding heteronormativity and sexual identities. The negative attitudes towards non heterosexual patients would thus lessen and the treatment towards these persons would improve. More research on the subject of nursing and heteronormativity is needed. Research focusing only on the nurse’s work and how it is influenced by heteronormativity is wanted. / Vårt samhälle är heteronormativt och detta kan vara en orsak till att HBT-personer har sämre hälsa än den övriga heterosexuella befolkningen. Sjuksköterskeutbildningar runt om i Sverige saknar till stor del kurser som belyser sexuell identitet. Detta är bristfälligt då vårdpersonal behöver kunskap kring ämnet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt och respektfullt sätt. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra hur heteronormativiteten påverkar bemötandet av patienter inom vården. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på 12 artiklar samt en avhandling.Resultaten visade att det fanns både positiva och negativa attityder hos vårdpersonal och vårdstudenter gentemot icke heterosexuella patienter. Majoriteten hade positiva attityder. Det är dock viktigt att belysa de negativa attityderna och härleda dessa till heteronormativa förhållningssätt inom vården. Icke heterosexuella patienterna upplevde problematik kring homofobi, att komma ut eller inte, samt bristfällig och heteronormativ kommunikation. Vårdpersonal behöver få aktuell utbildning angående heteronormativitet och sexuella identiteter. De negativa attityderna gentemot icke heterosexuella patienter skulle på så sätt minskas och bemötandet gentemot dessa förbättras.Det behövs vidare forskning inom området omvårdnad och heteronormativitet. Forskning som enbart fokuserar på sjuksköterskans arbete och hur det präglas av heteronormativitet efterlyses.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg. Därutöver tillämpas genomgående R. W Connells maskulinitetsteori. Uppsatsen skildrar den motsägelsefulla brytpunkten mellan hegemonisk- och underordnad maskulinitet. Det som betraktas som hegemonisk maskulinitet i ett sammanhang kan anses vara underordnad maskulinitet i ett annat, vilket således leder till att en paradox uppstår, något som utforskas i uppsatsen genom analysen av Boy George. Följaktligen lyfter uppsatsen fram på vilka sätt normer kring genus/ kön och sexualitet sätter gränser för och/ eller möjliggör olika typer av maskulinitet/ femininet, begärsstrukturer och könsöverskridanden.