Woman monks are not uncommon to find in Coptic and other hagiographic literature. They were described to dress into male attire and travel to anchoritic monasteries where they would get a single cell to devote their lives to God through seclusion, prayers, fasting, meditation, studies, and other daily chores, all the while not being known as women by most of the men in their brethren. It was a tough life for a man and it would have been a tough life for a woman. In this study, five hagiographies about woman monks will be examined: three Coptic, one Christian, and one found in both traditions. These women performed miracles and went through changes in both body and mind. The woman Hilaria is one of the most popular saints in Coptic belief and her story is the corner stone of this thesis. Her legend is also considered to be one of the oldest and might be the origin of these kinds of stories, which makes it remarkable on its own. Nonetheless, four other female saints will be examined to find what this essay seeks to answer: What are these women, as women, doing and why? What is the meaning of these stories? Why do they go to anchoritic monasteries? Are we dealing with portraying ideals on Coptic and Christian women? These are some of the questions that this essay is based upon. It combines Egyptological, Christian, literary, as well as gender research for a relevant and fresh view on these texts and their meaning. / Kvinnliga munkar är inte ovanliga att hitta i koptisk och annan hagiografisk litteratur. De klädde sig i manliga kläder och reste till anakoretiska kloster där de fick en cell för att viga sitt liv åt Gud genom avskildhet, böner, fastande, meditation, studier och andra vardagliga sysslor, allt medan de flesta av männen i deras brödraskap inte visste att de var kvinnor. Det var ett hårt liv för en man och det var ett hårt liv för en kvinna. I den här studien kommer fem hagiografier om kvinnomunkar att undersökas: tre koptiska, en kristen och en som återfinns i både traditioner. Dessa kvinnor utfärdade mirakel och gick igenom förändringar i både kropp och sinne. Kvinnan Hilaria är ett av de mest populära helgonen inom koptiskt trosväsende, och hennes historia är hörnpelaren i denna uppsats. Hennes legend anses också vara en av de äldsta och kanske ursprunget till dessa sorts historier, vilket gör den enastående i sig själv. Trots det kommer fyra andra kvinnliga helgon att undersökas för att hitta de svar som denna uppsats söker: Vad gör dessa kvinnor som kvinnor, och varför? Vad betyder dessa historier? Varför går de till anakoretiska kloster? Har vi att göra med porträtterande av ideal för koptiska och kristna kvinnor? Dessa är några av de frågor som denna uppsats bygger på. Den kombinerar egyptologiska, kristna, litteratur- och genusstudier för ett relevant och färskt perspektiv på dessa texter och deras betydelse.